Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Sakprosa

Texters svårighetsgrad

Den beror förstås på flera saker. Några exempel på faktorer som påverkar en texts svårighetsgrad är enligt Jenny W Folkeryd:

  • ordförråd
  • hur packade orden är med information
  • nominaliseringar
  • ordlängd
  • texters innehållsliga teman
  • huruvida texten är innehållsligt sammanhängande
  • layout
  • bilder
  • multimodala aspekter

Om texters svårighetsgrad och hur man kan analysera en elevtext utifrån innehållsliga aspekter handlar kapitlet Bedömning av läsförståelse (Folkeryd) i boken Läsundervisningens grunder (Alatalo 2016).

Enligt Jenny W Folkeryd är ordförrådet inte bara det som är enklast att peka på när man talar om en texts svårighetsgrad utan också den faktor som visat sig vara den enskilt viktigaste för läsförståelsen (Folkeryd 2014, s 149). 95 % av orden behöver vara bekanta för att läsaren ska förstå texten.

Annat som gör det svårt att förstå en text är antal sammansatta ord och nominaliseringar. En nominalisering är att något uttrycks som substantiv i stället för som verk eller adjektiv. Exempel på nominaliseringar är att skriva faderns död i stället för fadern dog och flickans rädsla för hunden i stället för flickan är rädd för hunden. Nominaliseringar är vanliga i läromedel och då särskilt i de högre årskurserna.

Längden på ord spelar också roll för hur svår texten är att läsa och förstå. Bildspråk, metaforer och liknelser, kräver att läsaren är bekant med dessa och har erfarenhet och vana av att läsa texter där dessa förekommer.

När författaren skriver om teman så delar hon in dessa i makro- och mikroteman. Textens huvudämne är makrotemat och eventuella underämnen är mikroteman. Hon påpekar att dessa teman är relativa och att det som är mikrotema på en nivå kan var makrotema i ett enskilt stycke. För att innehållet i en text ska hänga ihop behöver textens teman vara hierarkiskt ordnade. Annars blir innehållet svårt att följa och förstå för läsaren.

Layout och bilder samspelar med texten. De kan underlätta eller försvåra för läsaren.  Jenny W Folkeryd återger en modell av Woodward (1993) för att kategorisera bilder i förhållande till den verbalspråkliga texten.

  1. bilder utan påvisbar relation till innehållet i texten
  2. bilder där föremål eller ämne är besläktade med texten
  3. bilder som exemplifierar texten
  4. bilder som fördjupar textens innehåll med ny information och nya perspektiv

Dessa fyra roller för bilder är viktiga för mig som lärare att utforska i de bilderböcker eller silent books och i de läromedel som mina elever läser, möter och använder på olika sätt och för olika syften. Bildens roll är avgörande för såväl mina svenskspråkiga elever som de som har svenska som andraspråk. Våra yngsta läsare läser texten med stöd i bilden och här blir det direkt förvirrande om bilden inte har någon relation till innehållet i texten.

Kapitlet Bedömning av läsförståelse tar upp många aspekter och perspektiv på bedömning av läsförståelse. Vi får exempel på analys av elevtexter, makro- och mikroteman, deltagaraktivitet, uppgiftsformuleringar och bedömningskriterier. Jenny W Folkeryd avslutar med att påminna om att hon i texten har diskuterat läsförståelse med utgångspunkt från mötet mellan läsare, text och uppgift. För den som är intresserad av teoretiska perspektiv så är grunden ett didaktiskt receptionsteoretiskt perspektiv; det tar sin utgångspunkt i att meningen, innebörden, i en text inte enbart finns i texten eller hos läsaren. Text och läsare samverkar för att skapa mening. Det betyder också att meningsskapandet kan se olika ut för en text beroende på läsare och situation. Läsarens tidigare erfarenheter, språkliga kunskaper och inställning till läsande har stor betydelse för hur mötet mellan texten, läsaren och uppgiften blir.

Jenny W Folkeryd avslutar med vad jag vill kalla råd till mig som lärare. Dessa är:

  • I arbetet med bedömning av läsförståelse, välj text med utgångpunkt från syftet med bedömningsuppgiften, de specifika läsarna och textens språkliga dimensioner.
  • I arbetet med texterna som ligger till grund för bedömningen av läsförståelse, formulera frågor som kräver svar där olika typer av läsförståelse prövas.
  • I bedömningen av de svar som eleverna att på  läsförståelsefrågorna, fundera över vilken norm för läsförståelse som skapas med hjälp av de bedömningskriterier som används. (Folkeryd 2016, s. 162)

Det är ett kapitel som tål att läsas flera gånger. Läs gärna också Caroline Libergs kapitel Textrörlighet, läsförståelsestrategier och didaktiska val (Alatalo 2016) för att få lite mer kött på benen kring det situerade läsandet.

Referenser

Alatalo, T. (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups.

Folkeryd, J. (2016). Bedömning av läsförståelse. I Läsundervisningens grunder (s. 145-164).

Liberg, C. (2016) Textrörlighet, läsförståelsestrategier och didaktiska val. I Tarja Alatalo (2016) Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups

lasundervisningens-grunder1

Adrienne – en succé!

Att läsa faktatexter är precis den bok vi alla väntat på. Bilden på besöksstatistiken från min blogg säger allt!

besöksstatistik

Du kan få en glimt av oss i publiken om du besöker Adriennes Facebookgrupp. Detta var en föreläsning där vi fotade varandra! FB-gruppen heter Reading Power Gear om du vill diskutera läsning med likasinnade.

Adrienne har en webbsida där du kan läsa mer: Reading Power Gear. På webbsidan finns en flik till Adriennes blogg. Du vill förstås följa henne på Twitter!? Det gör du med @AdrienneGear.

starten2

Adrienne presenterade sig själv med bilder från familj, fritidsintressen, familjens hund, foton från närmiljön och sist men inte minst sin egen klass. Så ville hon ta en bild på oss åhörare också för att kunna visa sina barn att det faktiskt kom ett gäng lärare för att lyssna på henne!

kombo

Vissa förkunskaper om Sverige ville hon visa att hon hade. Dessa förkunskaper sammanfattade hon i ovanstående bild my connections.

I föreläsningen diskuterade Adrienne ingående hela processen kring att tänka. Detta för att hon ville impregnera oss med synen på läsning med att läsning är att tänka. Frågan är bara hur vi synliggör tänkandet och hur vi lär ut hur man tänker. Vi fick själva rita vårt eget tänkande i våra hjärnor vilket också är en uppgift hennes elever brukar få. Rituppgifterna under föreläsningen följdes av samspråk med närmaste granne. I undervisningen använder Adrienne en affisch på ett barn där man kan sätta fast en eller flera av de fem förståelsestrategierna. Affischen finns med en pojke respektive en flicka med olika utseende.

5 strategier pojken2

 Varje förståelsestrategi är ett exempel på ett tänkande. Nyckelbegreppet i begreppet Reading Power är metakognition som i sig består av tre komponenter:

  1. Awareness of thinking (know it is there)
  2. Applying thinking (thinking about it)
  3. Articulating thinking (talk about it)

Det svåra är nr två och tre, att tänka om något och att prata om sitt tänkande. Det bjöds på många exempel på hur jag som lärare kan göra i min undervisning. Ett sådant där Adrienne lägger upp skönlitterära böcker och faktatexter bredvid varandra för att jämföra och leta särdrag. Särdragen identifieras och diskuteras och kan också skrivas in i en tabell. Ett annat exempel var där Adrienne visar en text om ett djur. En text utan bilder, rubriker, tabeller, siffror för sidorna. Ja, ingenting förutom texten. Sedan var uppgiften att tillsammans lägga till alla dessa särdrad som är typiska för faktatexter.

spiderman

Tycker du att bilderna är barnsliga? Adrienne utmanade vår fantasi med en spiderman bild där man också kan sätta på pusselbitarna för förståelsestrategierna. Varför inte!?

Läs boken och låt dig inspireras!

PS. På NoK:s webbsida har du nästan 40 formulär ur boken att ladda ner kostnadsfritt.

Fem strategier för läsning av faktatexter

Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov.

Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet. Varje pusselbit är en tankeaktivetet som finns i vår hjärna. Allteftersom jag som lärare undervisar i de fem olika lässtrategierna klipper jag ut pusselbitarna från mallen som finns att hämta på Natur och Kulturs webbsida. Aktuell pusselbit sätts upp på översiktsbilden med barnets huvud.

AD 5 strategier

AG 5 strategier

De fem strategierna är:

  1. Zooma in
  2. Ställa frågor och göra inferenser
  3. Avgöra vad som är viktigt
  4. Göra kopplingar
  5. Transformera

Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Det är mycket hands on och tillsammans med  översikter, sammanfattningar och tankerutor så lär jag mig som läsare varför jag ska göra som boken föreslår. Alla formulär som finns att ladda ner finns också i boken i anslutning till aktuellt avsnitt. Trots att jag har läst en ansenligt mängd facklitteratur på området läsning så får jag med mig nya tankar och lektionsupplägg.

Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det?; Grafisk modell; Frågor att ställa; Signalord samt Exempel. De grafiska modellerna ger mig en visuell bild av varje textstruktur som förtydligar. Personligen tycker jag att de grafiska modellerna förtydligar vad som är karakteristiskt för respektive textstruktur.

FKTB är en uppgift som behövs. Förkortningen betyder för kopplingen tillbaka till boken. Ja, många elever stannar vid att göra personliga kopplingar. De kommer inte vidare. Det stannar vid kopplingar som: mormor har en katt; i somras såg jag en orm; min hund har också brun päls. Författaren understryker vikten av att läsaren ska kunna förklara hur en koppling hjälpte denne att förstå den aktuella texten bättre. Kopplingar ska föras tillbaka till texten för en fördjupad förståelse.

Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? Jag gjorde det i alla fall inte men nu har jag blivit klokare. I boken presenteras skillnaden som att en förutsägelse är en inferens på nivå ett. Så här lyder hela beskrivningen:

[…] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det. Med en förutsägelse, som med en snabb fråga, slutar tänkandet. En verklig inferens ligger däremot på nivå två, djuptänkandet, eftersom det inte kommer någon bekräftelse efter avslutad läsning, och därför fortsätter tänkandet. (Gear 2015, s. 97)

Författaren understryker flera gånger vikten av att få eleverna att förstå att förståelsestrategierna utgör en helhet och att de inte är isolerade företeelser. Eleverna måste lära sig att kombinera strategierna för att utvecklas till oberoende tänkare och effektiva, strategiska läsare. Samtidigt anser författaren att förståelsestrategierna bör läras ut separat, en i taget, när läraren först presenterar strategierna för eleverna.

I slutet av boken presenteras en bedömningsmatris för läsning av faktatexter. Du hittar bedömningsmatrisen som det sista av alla formulär du kan ladda ner från NoK:s webb. Ta en titt! Jag skulle väldigt gärna höra vad du tycker om den!

Sammanfattningsvis genomsyras boken av att läsande handlar om tänkande.

Mitt första intryck

av boken Att läsa faktatexter  (Adrienne Gear). Idag har jag haft en läsa hela dagen dag. Härligt men tröttsamt! Jag är halvvägs igenom boken. Målet är att ha läst den före Adriennes föreläsning på onsdag. Få se om jag hinner. Mitt första intryck, så här långt, är att jag absolut rekommenderar den. Det jag uppskattar är:

  • sakregistret
  • alla kopieringsunderlag på NoK:s webbsida
  • lektionsförslagen
  • att det på många av lektionsförslagen står utskrivet vilken/a årskurser förslaget är lämpat för.

Det är så befriande skönt att kunna titta i sakregistret och se vilken sida jag kan läsa mer om t.ex. transformera, UI eller OUI (nya förkortningar!? lovar att återkomma). Det gör att jag kan återvända och använda boken längre fram när jag går och funderar över något begrepp, uttryck eller strategi.

Kopieringsunderlag som används i bokens exempelövningar finns att ladda ner från NoK:s webbsida. Det är nästan 40 olika kopieringsunderlag. Suveränt! De är layoutmässigt rena och lätta att använda oavsett årskurs.

Lektionsförslagen är anpassade till svenska förhållanden varför de är lätta att följa. Det som kan vara lite svårare kan bli att välja vilka jag som lärare vill prova. Lägga upp studiegången med hjälp av lektionsförslagen får jag göra själv. Förutsatt att jag inte får in för att arbeta med samtliga lektionsförslag så krävs det att jag skapar mig en överblick av hela materialet och sedan gör ett eget upplägg. Ett upplägg anpassat till mina elever, deras förkunskaper, behov och ålder. Men å andra sidan får läraren som läser den här boken många förslag och uppslag.

Jag tycker att det är bra att det på en del lektionsförslag står utskrivet vilken/a årskurser förslaget är lämpat för.

Det jag saknar är ett register över lektionsförslagen. Här måste jag bläddra fram och tillbaka när jag vill skapa min överblick och välja.

Det här var några reflektioner kring mitt första intryck av boken vid en punkt när jag är halvvägs igenom. Jag har sådan tur att jag kommer att möta Adrienne Gear både på onsdag och på fredag. Onsdag föreläser hon för våra lärare i Stockholm och på fredag möter jag henne på Läskonferensen som arrangeras av Natur och Kultur. Ja, jag får återkomma när jag har träffat Adrienne och hört hennes föreläsning också!

Referenser:

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Stockholm: Natur och Kultur.

Du hittar allt kopieringsunderlag till uppgifterna i boken på NoK:s webbsida om boken: Kopieringsunderlag (se under fliken Formulär)

Att läsa faktatexter

Är titeln på en rykande färsk bok av Adrienne Gear. Underrubriken är Undervisning i kritisk och reflekterande läsning. Jag har själv ännu inte hunnit läsa den – den låg i mitt fack för en timme sedan – men du ska veta att jag börjar läsa när jag tar pendeltåget hem i eftermiddag!

För dig som ännu inte noterat det – Adrienne föreläser för oss lärare i Stockholms kommunala grundskolor nästa onsdag den 22/4. På grund av ett halvdussin återbud så går det fortfarande att anmäla sig. Närmare information om innehåll, plats mm. hittar du i anmälningsformuläret. Anmäl dig här: Anmälningslänk

Boken är indelad i 8 kapitel. De är:

  1. Vad är Att läsa faktatexter?
  2. Komponenterna i boken Att läsa faktatexter
  3. Strategin att zooma in
  4. Strategin att ställa frågor och att göra inferenser
  5. Strategin att avgöra vad som är viktigt
  6. Strategin att göra kopplingar
  7. Strategin att transformera (eller syntetisera)
  8. Tillämpning och bedömning

Kapitelrubrikerna flaggar för att vi ska få fördjupa våra kunskaper om läsning av faktatexter samtidigt som de flesta av oss läsare säkert har förkunskaper som gör att vi kan tänka ett steg till. Boken är faktagranskad av en svensk adjunkt vid Stockholms universitet och en del lektionsförslag har bearbetats för att passa svenska förhållanden. Jag ser verkligen fram mot att få börja läsa!

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Undervisning i kritisk och reflekterande läsning. Stockholm: Natur och kultur.

Du kan också provläsa några sidor HÄR.

boken mindre

Kan det vara sant!?

Det är rubriken på en eftermiddag om sakprosa och gestaltning; om att skriva och läsa. Det är Gläfs som arrangerar. Undrar du över Gläfs? Det är förkortning för gruppen för läsning av facklitteratur i skolan.

Temat för denna eftermiddag måndagen den 27e april speglas i frågorna: Hur gestaltar man det svåra: krig, människors flykt, raspolitik och folkmord? Det som inte får hända. Hur gör man det begripligt för elever i ett klassrum i ett demokratiskt samhälle?

Du möter kända namn bland föreläsarna som Peter Englund, Mikael Persson och Barbro Westlund. Bland föreläsarna hittar du också flera lärare och skolbibliotekarier som presenterar hur de arbetar med sakprosa. Bland annat är ”vår egen” Snösätraskolan representerad genom Marianne Bloch, lärare, och Elisabeth Ljungdahl, skolbibliotekarie.

Jag har hört att det fortfarande finns platser kvar. Hade jag inte själv haft kurs denna eftermiddag hade jag alldeles säkert anmält mig! En spännande fortbildningseftermiddag, kostnadsfritt, i Börssalen – det är inte fy skam!

Programmet hittar du HÄR (pdf-fil)! Uppgifter om hur du anmäler dig hittar du på Gläfs hemsida.

Gläfs är ett nätverk inom Sveriges Författarförbund. Gläfs finns också som grupp på Facebook för dig som vill följa deras arbete.

Gläfs