Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
samband

Elevers läsutveckling

från åk 4 till åk 9 är fokus i Karin Stenlunds avhandling . Titeln är Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter.

Studien har fyra delsyften. Översiktligt omfattade dessa delsyften mellanstadieelevernas läsförmåga sedd ur både ett lärar- och elevperspektiv, förhållandet mellan testresultat, lärarbedömningar och elevernas enkätsvar samt att undersöka klassrumsaktiviteterna och hur textarbetet gick till.

Läsförmåga motsvarar här hur ett antal faktorer relaterar till läsförmågan. Dessa faktorer var fonemsyntes, fonemanalys, ordförståelse, återberättande av text, fonologiskt korttidsminne, arbetsminne och RAN (Rapid Automatized Naming).

De flesta som läser fel gör det på både ord och text.

IMG_1234

Karin gick igenom de olika samband hon funnit i sin studie. Exempelvis var det starkaste sambandet mellan ordförståelse och läsförståelse vilket betyder att ordförståelse förklarar en stor del av läsförståelsen.

Även elevernas uppfattningen om den egna läsningen undersöktes utifrån fyra frågeställningar där huvudfrågan var: Hur bra är du på att läsa?

I observationerna framkom att kontextualisering och uppföljning förekom relativt frekvent. Även textualisering var relativt vanligt medan däremot hur eleverna skulle göra var ovanligt. Det som fattades var fokus på avkodninfågsförmåga och djupare textarbete.

I självskattningen överskattade eleverna den egna förmågan. Elever som uppgett att de ofta läser på fritiden når höga resultat på ordavkodningstestet men inte på läsförståelsetestet.

Avhandlingen har fokus på elevernas utveckling. Bilden visar utvecklingen för korrekt avläsning, läshastighet, ordförståelse och läsförståelse.

IMG_1251

Sambandet var tydligt mellan prestationen i åk 4 och åk 9. De som hade svårt med t.ex. den korrekta avkodningen i åk 4 hade fortfarande svårt med detta i åk 9. Sambandet mellan de olika läsaspekterna syns i bilden nedan.

IMG_1253

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att utvecklingen av de testade läsfärdigheterna är liten från årskurs 4 till årskurs 9. Elever som har lässvårigheter i årskurs 4 har ofta kvarvarande lässvårigheter i slutet av högstadiet.

– Jag kunde också se att användningen av olika strategier varierar i hög grad mellan eleverna. Skickligare läsare har oftast en hög användning av strategier, men ett högt resultat på ett läsförståelsetest innebär inte per automatik en hög användning av strategier. Mina resultat visar att även andra faktorer kan påverka elevers läsförståelse. (Skolporten 180207)

Det resultat som jag själv finner särskilt intressant i Karin Stenlunds avhandling är att ett högt resultat på ett läsförståelsetest inte innebär att eleven med automatik använder olika strategier. Tydligare kan det inte bli kring vikten av textsamtal. Lässtrategier är något vi måste lära ut. Det gäller både den tekniska delen av läsning som det meningsskapande arbetet. Var tyngdpunkten läggs avgörs av elevens ålder samt kunskaps- och färdighetsnivå. De elever som i åk 4 ännu inte  automatiserat sin läsning behöver stöd och undervisning för att uppnå en korrekt, automatiserad läsning. Undrar du över vad som ingår i en automatiserad läsning? Detta ingår:

  • vara säker på kopplingen mellan grafem och fonem.
  • kunna ljuda ihop ljudenliga ord – korttidsminne.
  • kunna läsa ihop större orddelar som stavelser och/eller morfem.
  • kunna läsa ortografiskt  – bygger i stor utsträckning på hur stort ordförråd är.
  • kunna läsa så många ord som möjligt som ”sight words” (betyder att läsaren direkt ser vad där står).
  • en mer automatiserad avkodningsförmåga medför en ökad läshastighet och därmed ett ökat läsflyt.

Avhandlingen omfattar i sin helhet två studier, en mellanstadiestudie och en uppföljningsstudie. Det är i den andra studien som elevernas läsutveckling från mellan- och upp under högstadiet beskrivs och analyseras.  Hela undersökningsgruppens användning av lärandestrategier undersöktes också i årskurs 9. Karin följer också i en mindre grupp elever som ingår i undersökningsgruppen. Detta är en grupp som uppvisade lässvårigheter redan på mellanstadiet och en specifik uppföljning görs av dessa elevers läsutveckling.

Karin Stenlunds avhandling är spännande och har stor relevans. Frågan är var problemet ligger när våra elever inte utvecklar sin läsfärdighet som vi har tänkt oss. Ska vi vända blicken mot eleven, läraren, undervisningen eller någon annan faktor eller omständighet? Det är en avhandling och ett ämne som är värt att diskutera?

Referenser:

Stenlund, K. (2017). Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Avhandling, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.