Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
samtal

Rätt bok till rätt barn!

Det är en förutsättning för att skapa ett sug efter att läsa böcker. Men hur gör man? Vad ska jag tänka på när jag hjälper barn att välja böcker? Lite beror det på vem jag är, förälder, lärare eller bibliotekarie.

För hemmet

I Läslust i hemmet ger författaren och forskaren Carina Fast oss ett förslag på hur vi kan tänka när vi väljer böcker. Egentligen är modellen tänkt som ett stöd till föräldrar men den är så enkel och handfast att den även passar mig som lärare. Utgångspunkten är att ställa fem frågor om boken. Dessa är:

1. Ser boken inbjudande ut?
2. Är innehållet värt att läsa?
3. Underlättar bokens form och struktur läsningen?
4. För texten barnet framåt i handlingen?
5. Skapar boken tankar och frågor hos barnet?

Carina Fast lyfter vikten av att dela läsupplevelser i textsamtal där fokus läggs på barnets tankar. Läsning blir en social aktivitet och det lästa kan fungera som en spegel. Gemensam läsning skapar gemenesamma band och referensramar. Föräldrar och vuxna som läser högt utgör viktiga förebilder och modellerar i sin högläsning hur det går till att läsa och vad läsning är.

För skolbibliotekarien

Hösten 2012 föreläste dåvarande läsambassadören Johan Unenge för mina läs- och språkutvecklare. Han delade med sig av sina många goda idéer. En idé gällde elevers besök i skolbiblioteket. Förslaget gick ut på att eleverna före sina skolbiblioteksbesök skulle fylla i en enkel ”jag gillar böcker som …” blankett som bibliotekarien kunde utgå från när hen presenterade böcker för klassen.

Boka dig bladet kunde se ut så här.

boka-dig_131021b_150930

Exempel på frågor  som finns med på Boka dig bladet är:

BOKA DIG

Jag heter:______________________________________

Jag gillar böcker som är:

  • Spännande
  • Roliga
  • Fantacy
  • Romantiska handlar om sport

Jag gillar böcker som är:

  • Tunna
  • Tjocka
  • Mittemellan

Den bästa bok jag läst heter: ________________________

På fritiden gillar jag att: ___________________________

För mig som lärare

Jag tycker att Carina Fast tankar och förslag är lika användbara för mig som lärare som för elevernas föräldrar. Kombinerat med Boka dig bladet och i samarbete med skolbibliotekarien kan bokförslagen utformas personligt till varje enskild elev. Det låter kanske tidskrävande men min erfarenhet är att önskemålen oftast är ganska likartade i en klass. Vi har alltid elever som helst väljer lite tunnare eller riktigt tjocka böcker. Indelningen efter tjocklek kan i all sin enkelhet utgöra grundsorteringen för de teman och genrer eleverna efterfrågar.

Läsforskaren Timothy Shanahan understrycker vikten av att ge elever möjligheten att vara med och välja samtidigt som läraren ska utmana sina elever i deras bokval. Lärarens utmaning är att få enskilda elever att bredda sitt bokval och våga, vilja och välja att läsa böcker som handlar om nya ämnen och/eller motsvarar en ny svårighetsnivå.

I Kulturrådets kunskapsöversikt Med läsning som mål hittar vi följande rekommendation.

Betona valfrihet. Läsmotivation hänger samman med möjligheten att välja vad som ska läsas. Observera att valfrihet gäller vad som ska läsas och utesluter inte nödvändigtvis bestämda mål i form av hur mycket som ska läsas. (Kulturrådet 2015: 117)

Mats Myrberg, professor emeritus, brukar tala om att vi måste få våra elever att läsa texter och böcker som ligger utanför deras komfortzon. Här handlar det inte bara om att sätta nya ”andra” böcker i elevernas händer utan också om att ge dem det stöd de behöver för att kunna gå vidare i sin läsning. Stödet kan handla om bokförslag, textsamtal som förbereder, underlättar, utmanar läsningen men som också förvandlar läsningen till en social handling, en upplevelse man kan dela med kamraterna. Stödet kan handla om många andra saker som att få ”läsa med öronen”, få tillräckligt med tid för att hinna komma in i boken eller ett hem där vårdnadshavarna också stöttar läsningen.

Hur gör du för att hjälpa dina elever att välja böcker?

Referenser:

Fast, D. (2015). Läslust i hemmet. Stockholm: NoK.

Kulturrådet (2015). Med läsning som mål.

Timothy Shanahans blogg: Shanahan on Literacy

Läslust i hemmet_NoK högupplöst

 

Adrienne – en succé!

Att läsa faktatexter är precis den bok vi alla väntat på. Bilden på besöksstatistiken från min blogg säger allt!

besöksstatistik

Du kan få en glimt av oss i publiken om du besöker Adriennes Facebookgrupp. Detta var en föreläsning där vi fotade varandra! FB-gruppen heter Reading Power Gear om du vill diskutera läsning med likasinnade.

Adrienne har en webbsida där du kan läsa mer: Reading Power Gear. På webbsidan finns en flik till Adriennes blogg. Du vill förstås följa henne på Twitter!? Det gör du med @AdrienneGear.

starten2

Adrienne presenterade sig själv med bilder från familj, fritidsintressen, familjens hund, foton från närmiljön och sist men inte minst sin egen klass. Så ville hon ta en bild på oss åhörare också för att kunna visa sina barn att det faktiskt kom ett gäng lärare för att lyssna på henne!

kombo

Vissa förkunskaper om Sverige ville hon visa att hon hade. Dessa förkunskaper sammanfattade hon i ovanstående bild my connections.

I föreläsningen diskuterade Adrienne ingående hela processen kring att tänka. Detta för att hon ville impregnera oss med synen på läsning med att läsning är att tänka. Frågan är bara hur vi synliggör tänkandet och hur vi lär ut hur man tänker. Vi fick själva rita vårt eget tänkande i våra hjärnor vilket också är en uppgift hennes elever brukar få. Rituppgifterna under föreläsningen följdes av samspråk med närmaste granne. I undervisningen använder Adrienne en affisch på ett barn där man kan sätta fast en eller flera av de fem förståelsestrategierna. Affischen finns med en pojke respektive en flicka med olika utseende.

5 strategier pojken2

 Varje förståelsestrategi är ett exempel på ett tänkande. Nyckelbegreppet i begreppet Reading Power är metakognition som i sig består av tre komponenter:

  1. Awareness of thinking (know it is there)
  2. Applying thinking (thinking about it)
  3. Articulating thinking (talk about it)

Det svåra är nr två och tre, att tänka om något och att prata om sitt tänkande. Det bjöds på många exempel på hur jag som lärare kan göra i min undervisning. Ett sådant där Adrienne lägger upp skönlitterära böcker och faktatexter bredvid varandra för att jämföra och leta särdrag. Särdragen identifieras och diskuteras och kan också skrivas in i en tabell. Ett annat exempel var där Adrienne visar en text om ett djur. En text utan bilder, rubriker, tabeller, siffror för sidorna. Ja, ingenting förutom texten. Sedan var uppgiften att tillsammans lägga till alla dessa särdrad som är typiska för faktatexter.

spiderman

Tycker du att bilderna är barnsliga? Adrienne utmanade vår fantasi med en spiderman bild där man också kan sätta på pusselbitarna för förståelsestrategierna. Varför inte!?

Läs boken och låt dig inspireras!

PS. På NoK:s webbsida har du nästan 40 formulär ur boken att ladda ner kostnadsfritt.

Yes! De är här.

Jag tänker på böckerna om critical literacy som jag beställde för ett tag sedan. Den ena boken är ”Glädjen i att förstå” (Jönsson & Bergöö 2012) och den andra är ”Doing critical literacy” (Janks m.fl. 2013). Enligt baksidestexten för ”Glädjen i …” så ligger fokus på ett demokratiskt och kritiskt språkarbete kring sociala rättvisefrågor för yngre barn. Barnen undersöker olika typer av texter med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa. Utgångspunkten är intersektionell. Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt?

I ”Doing critical literacy” utlovas konkreta didaktiska tips på hur jag kan omsätta teori till praktik i undervisningen. Boken utgår från ett socio-kulturellt perspektiv där frågan om makt utforskas. Relationen mellan språk och makt leder oss till frågor runt hur texter påverkar oss socialt.

Leigh Hall, forskare och lärarutbildare, har utforskat ämnet critical literacy. En av hennes artiklar, ”Critical Reading Texts, What Students Do and How Teachers Can Help”  har ingressen

 ”Using the classroom as a space to consider and test out changes in beliefs, gender roles, and power structures can provide students with an opportunity to take control over how they shape their own and one another’s lives in a safe environment.”

Artikeln avslutas med förslag på hur lärare kan modellera arbetet med critical literacy via texter som är provocerande och/eller skrivna utifrån olika synsätt. Genom att lärare ”tänker högt” under sin högläsning kan eleverna få syn på och uppmuntras till samtal runt frågor som tar upp exempelvis könsroller och maktstrukturer.

Lät detta främmande och svårt? Börja då med att läsa boken ”Glädjen i att förstå”. I och för sig har jag bara kommit till sidan 32 men det har redan gett mig nya infallsvinklar och tankar. I artikeln av Hall hittar du också förslag på ett antal böcker som vänder sig till lärare och syftar till att introducera förhållningssätt och tankar runt critical literacy.

 En fördel med att pendla dryga timman till och från jobbet varje dag är att jag hinner läsa en hel del!

Nya Språket lyfter

Ett mycket intressant material för bedömning. Tar lite tid för alla att sätta sig in i men nu efter två kurstillfällen så är vi igång. Till nästa tillfälle hoppas jag att några har med sig elevunderlag som vi ska arbeta med att bedöma. Förhoppningsvis medför det en djupdykning. Igår belyste vi samtalets roll och betydelse. Precis som NSL understryker så är det jordmånen för språkutveckling. NSL skriver att ”Talet är grunden!”. Våra elever förväntas vara aktiva språkanvändare. De ska kunna berätta, framföra sina åsikter, ställa frågor, argumentera och ge kommentarer till sådant andra säger. Frågor ska vara adekvata i sammanhanget och åsikter och kommentarer relevanta. Eleverna ska kunna berätta med en korrekt och adekvat kronologi, hålla fokus och följa en röd tråd samt klara av att komma fram till ”poängen” i det de berättar. Observationspunkterna i avsnittet för ”den muntliga dimensionen”  i NSL är grovt indelade i: 1) berättande; 2) beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande; 3) samtala och redogöra. NSL har på varje avsnitt en rubrik ”Undervisningen ger exempelvis utrymme för att:…” och har ges förslag på moment som eleverna kan arbeta med för nå upp till målen. Ja, det finns mycket att göra och NSL ger ett bra stöd i bedömningen av elevers läs-, skriv- och språkutveckling utifrån kursplanen.

Vill du också gå en kurs om Nya Språket lyfter? I så fall kan du göra en intresseanmälan (icke bindande!). Alla som fyllt i en intresseanmälan kommer att få ett mejl när jag har planerat vårens kurs om NSL. Intresseanmälan gör du här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=63151
Länken finns också här på PS under läs- och språksatsningen. Gå till fliken
I undervisningen > Språkutveckling > Läs- och språksatsningen.

På varje kurs kommer det nya tips eller så lyfts gamla bortglömda godingar. Igår blev vi påminda om UR:s retoriksite (http://www.ur.se/Tema/Retorik-ratt-att-tala-vett-att-lyssna). Där hittar man t.ex. materialet ”Våga tala – vilja lyssna”. Ett 8-sidigt material med praktiska ”tala”-övningar. Du hittar  ”Våga tala…” här: http://www.ur.se/Tema/Retorik-ratt-att-tala-vett-att-lyssna/Retorik-i-skolan/UR-s-arbetsmaterial