Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Skolinspektionen

Lärare ska aktivt vägleda och skapa intresse

Granskningen gäller läs- och skrivundervisningen inom svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4-6. Skolinspektionen har granskat huruvida eleverna får:

  • arbeta med olika typer av texter,
  • lära sig att urskilja texters budskap och
  • utveckla sina egna texter.

Centrala begrepp som återkommer, och som gäller läraren, är visa, stödja och vägleda. Centrala begrepp som kopplas till eleverna är förstå, samtala, bearbeta och utmaningar.

Skolinspektionen konstaterar att eleverna får möjlighet att arbeta med läs- och skrivstrategier men att undervisningens kvalitet varierar stort.

Kvalitet definieras som att läraren vägleder eleverna samt leder och stödjer textsamtal. Vägledningen omfattar att eleverna får resonera om egna och andras texter. Textsamtalets syfte är att fördjupa läsarens förståelse. Skillnaden mellan välfungerande skolor och mindre välfungerande skolor ligger i att de senare i stor utsträckning låter eleverna arbeta på egen hand utan lärarens vägledande och stödjande samtal. Detta exemplifieras med att eleverna arbetar själva med frågeuppgifter och att de inte får tillräcklig hjälp och vägledning i att bearbeta sina egna texter.

Skolinspektionen är mycket tydlig med vikten av att vi lärare visar, stödjer och vägleder våra elever i deras läsning och skrivande.

Begreppet aktivt lärarstöd definieras i tre punkter som handlar om att läraren ska tydliggöra för eleverna mål och syfte med de texter och arbetssätt som väljs. Läraren ska också utmana och vidga elevernas intresse för läsning och skrivning samt arbeta med strukturerade textsamtal på ett sådant sätt att fokus inte ligger på rätt eller fel svar.

Vägarna till lärare som aktivt vägleder, stödjer och skapar intresse kan gå via kollegialt lärande, deltagande i olika kompetensutvecklingsinsatser som exempelvis Läslyftet. Det kan också ske genom föreläsningar och studiecirklar där man tar del av aktuell forskning. Skolinspektionen föreslår också att rektor kan ha en lärare som driver arbetet, arbetar med kartläggningar och tar fram en utvecklingsplan för skolan.

Det positiva i resultaten är att granskningen visar att arbete med läs- och skrivstrategier har fått en mer framskjuten position jämfört med tidigare och att elever idag arbetar med dessa strategier. Likaså används läromedel som är anpassade till detta arbete och eleverna möter och arbetar med olika slags texter inom både skönlitteratur och sakprosa.

Det jag personligen tar med mig efter att ha läst rapporten är just vikten av aktiv vägledning och vikten av att skapa intresse. Läs gärna själv. Rapporten är värd att läsas!

Referenser:

Skolinspektionen om granskningen (2016): Svenska/svenska som andraspråk årskurs 4-6 och Elever behöver mer lärarstöd i svenska.

Skolinspektionen (2016). Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4–6

Vad tittar de på?

Det var det många bland deltagarna som undrade när Carin Wolf, utredare  på Skolinspektionen, i måndags 10/3 presenterade granskningen ”Läs- och skrivundervisning i tidigare skolår”. Skolinspektionens övergripande mål vid inspektioner är att bidra till:

  • En god utbildning i en stimulerande och trygg miljö för alla barn och elever
  • Att alla elever når maximala resultat och minst godkänt i alla ämnen
  • Barnet kommer i främsta rummet vid varje beslut och varje bedömning.

Carin Wolfs presentation förtydligade många aspekter. Vi fick veta att det finns en del vanligt förekommande brister som rör t.ex.:

  • skolornas systematiska kvalitetsarbete
  • anpassning av undervisningen
  • det särskilda stöd som erbjuds elever
  • bedömning och betygssättning
  • delaktighet
  • undervisning utifrån målen.

Dagens fokus var ”Kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisning i grundskolans tidiga år”. Denna granskningen utgår från fyra centrala frågeställningar:

  1. Utgår den tidiga läs- och skrivundervisningen från elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande?
  2. Används en variation av material, medier och metoder i läs- och skrivundervisningen i syfte att individanpassa undervisningen så att elevernas läsande och skrivande stimuleras och utvecklas?
  3. Följer skolan upp och utvärderar elevernas läs- och skrivutveckling så att undervisningen förbättras och utvecklas?
  4. Används skolbiblioteket aktivt i syfte att stimulera elevernas läsande och skrivande?

Till de centrala frågeställningarna fanns det detaljfrågor. Dessa rörde bland annat huruvida eleverna får möta och bearbeta olika texttyper, om eleverna får undervisning i att använda olika lässtrategier, huruvida lärarna använder olika metoder och medier i undervisningen, huruvida lärarna följer upp elevernas läs- och skrivutveckling samt använder detta underlag till att anpassa och utveckla sin undervisning och förstås en del om huruvida skolbiblioteken används som en resurs i läs- och skrivundervisningen.

Bristerna som nämndes gällde bland annat att läs- och skrivundervisningen är inte tillräckligt individanpassad och att vi inte möter eleverna på deras nivå; tystläsningen av ”bänkbok” används ofta för att sysselsätta elever som är färdiga med sina uppgifter; att eleverna i alltför liten utsträckning får möta vardagsnära texter som bloggar, serier, chattar och nyheter; skolbiblioteken inte används tillräckligt som ett verktyg i läs- och skrivundervisningen.

Carin Wolf jämförde också resultaten av granskningen med andra granskningar som Skolinspektionen gjort tidigare vilket visade på stor samstämmighet, dvs. bristerna i ovanstående granskning var vanligt förekommande i tidigare granskningar.

Dagens tips var att hålla utkik efter Skolinspektionens dag som genomförs varje höst. Vill du se programmet för Skolinspektionens dag 2013 så hittar du det här.

Skolinspektionen genomför också olika webinarier och om dom kan du läsa här.

Schemat och några ord om hur observationer av lektioner går till hittar du här.

Observationsschemat hittar du här: Observationer i granskning av undervisning.

Denna presentation ingick som ett moment i den forskarstödda seminarieserien ”Litteracitet < > Framgångsfaktorer < > Multimodalitet”. Deltagarna är alla läs- och språkutvecklare vid stadens grundskolor.