Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skriv- och språkutveckling

E-boken i klassrummet

Det var titeln på den första föreläsningen i höstens seminarieserie för skolornas läs- och språkutvecklare. Först ut som föreläsare var Carina Hermansson, fil.dr. och hon forskar som postdoktor vid Umeå universitet. Carina har en bakgrund som lärare i grundskolan och på lärarutbildningen.

Vad är en e-bok? Vanligaste definitionen lyder att e-boken är en elektronisk version av en tryckt bok avsedd att läsas med hjälp av en dator, smartphone, läsplatta eller annat mobilt läsverktyg. Inlästa ljudböcker samt talböcker, avsedda för personer med läshinder, räknas inte som e-böcker.

Fokus i föreläsningen var hur elevers skriv- och läsförmåga  utvecklas i aktiviteter med e-boken. Carina satte myror i huvudet på oss när hon diskuterade och belyste på vilket sätt kropp och rumslig plats, i samspel med läs- och skrivstrategier, har betydelse för hur elever skapar mening kring digitala litterära texter (e-böcker). Att tänka in kropp och rum var en utmaning för många av oss. Som stöd fick vi en introduktion i hur man kan tänka på läsning utifrån begreppet centripetalkraft.

centripetalkraft2

Just nu är det ett stort fokus på läsning och lässtrategier i skolsverige där elevens kognitiva och metakognitiva förmåga tränas. Carina beskrev hur läraren i hennes studie på ett föredömligt sätt undervisade och modellerade kognitiva lässtrategier för eleverna. Det som överraskade Carina var att när eleverna själva läste digitala böcker använde de kroppsliga i stället för kognitiva strategier för att skapa mening  kring det lästa.

Carina talade om att metod utgör en inramning och att vi har diskursiva regleringar och att vi behöver undersöka vad som händer när materialitet, kropp, krafter, rörelser samhandlar i skrivhändelsen i klassrummet. Hon gav oss flera exempel på hur materialitet, kropp och rum blev betydelsefulla i elevernas digitala läsförståelsearbete. Ett exempel rörde elevparet som läste i soffan och hur de skapade en egen läsvärld när de placerade en filt över sig och läste under den och hur det skapade en ny kroppslighet och rumslighet.

Ja, kropp och kroppslighet var återkommande ord under föreläsningen. I den artikel vi hade fått att läsa inför föreläsningen får jag 32 träffar på termerna kropp och kroppslighet. Carinas utforskande av läsning och skrivning har en stark anknytning till kropp och kroppslighet. För att återknyta till centripetalkraft så finns det ett utmärkt exempel i artikeln. Det beskriver hur en elev som först inte vet vad han ska skriva i och genom rörelser med handen, sitt pennskrin och sin penna i en sammanlänkad rörelse får en skrividé. Läs artikeln! Sorry, den är inte publicerad än och den får inte spridas utanför gruppen som deltar i Carinas två föreläsningar. Den kommer att vara inledning i en bok som kommer ut snart, som jag förstod det.

Vi fick också följande hemuppgift att pröva med våra elever.

Arrangera en kollektiv (digital) läsaktivitet där du sätter relationen mellan kropp, rum och elevers förståelse av det lästa i fokus. Innehåll och genomförande planerar du utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Gör korta minnesanteckningar över vad som händer i aktiviteten och över dina reflektioner kring det du ser hända.

När vi träffar Carina nästa gång, dvs. onsdag 21 september, kommer vi att diskutera hur det har gått att göra uppgiften, våra erfarenheter av och funderingar kring läsaktiviteter som aktiverar kropp, rum och hjärna. Blev du sugen på att prova i ditt klassrum? I så fall vore det roligt att få höra dina erfarenheter och reflektioner! Dela gärna…

Vi kommer också att få höra mer om det som Carina benämner det nomadiska skrivandet.

Vilket härligt jobb jag har! Varje vecka lär  jag mig nya saker och ofta får jag träffa forskare men också samtala med dem om olika aspekter och perspektiv på läs- och skrivutveckling och undervisning. Det är också fantastiskt roligt att få dela detta med er kollegor!

Referenser:

Hermansson, C. (2013). Nomadic Writing Exploring Processes of Writing in Early Childhood Education. Karlstads universitet, doktorsavhandling.

Skolporten. Upptäckarlusten är en nödvändig del i att lära sig skriva. Intervju om avhandlingen från 2013.

PS. Carina är en föreläsare som drar in åhörarna. PowerPointen var visuell i den meningen att bilderna fungerade som stöd till det Carina presenterade. Får du som inte var med oss i onsdags 7/9 chansen att lyssna på en föreläsning med Carina så tveka inte. Ta chansen!

CH3

Nu går vi på djupet

med våra yngsta elevers läs- och skrivutveckling. Det som blev avstamp för denna extrasatsning är Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för åk 1-3. Jag tänker här på den extra satsning på implementeringsarbetet jag erbjuder nyckelpersoner ute på Stockholms kommunala grundskolor. Vi har fått utvecklingsstöd för detta fördjupningsarbete. Stort intresse kan jag tala om! Jag mejlade ut anmälnings länkarna för någon vecka sedan och det är fullbokat. När jag tittade in i websurvey idag, av ren nyfikenhet, så såg det ut så här.

anmälda2

Det första föreläsningstillfället är inte fullbokat så du som ännu inte anmält dig och vill delta gör säkrast i att anmäla dig till 5/11. Detta tillfälle ligger lite senare på dagen, kl. 16.30-18.30, beroende på att Katharina föreläser på Münchenbryggeriet under dagen. Vem är då Katharina Andersson? Hon är disputerad och lektor vid Gävle högskola. Hennes avhandling ”Pojkar kan visst skriva!” handlade om pojkars skrivande på Nationella ämnesprovet i åk 3. Efter det har hon fortsatt att forska kring yngre elevers skrivande och skriver nu på en vetenskaplig artikel i ämnet.

Jag har skrivit om detta fördjupningsarbete i tidigare inlägg från 3/10 och 7/10. Då var inte alla pusselbitar på plats men nu är de det! Jag har ett lager med 150 exemplar av Kulturrådets rapport Med läsning som mål samt boken Barn upptäcker skriftspråket som väntar. Alla nyckelpersoner som deltar kommer att få dessa. Bra, eller hur!?

I och med att jag nu arbetar mycket med Bedömningsstödet så samlar jag också på mig frågeställningar som dyker upp när materialet används. Många frågor kan jag svara på men inte alla. Typsnittet för bokstäverna på bladet  för bedömning av elevers bokstavskännedom har varit föremål för diskussioner på mina kurser. Jag kan berätta att det går bra att vid bedömningen av elevernas bokstavskännedom byta ut typsnittet med andra typsnitt som du bedömer som mer passande för dina elever. En del saker är inte tydligt framskrivna i lärarinformationen till Bedömningsstödet och sådant kan du skriva om i den enkät som finns på Skolverkets webb. De som har arbetat fram Bedömningsstödet kommer att göra vissa justeringar utifrån vad som framkommer från enkäten. Därför är det viktigt att du som har börjat använda Bedömningsstödet tar chansen och fyller i enkäten!

Detaljerat program som PDF-fil: Program för fördjupningen.

PS. Det kan vara värt att anmäla sig trots att det är fullbokat. Av erfarenhet vet jag att deltagare blir förhindrade att delta i sista minuten. Det kan vara egen sjukdom, VAB eller kanske blir man kallad till ett akut möte på skolan. Mycket kan hända! Det vet vi som arbetar i skolan. När deltagare bokar av så går platsen till reserverna.

Läs mer:

Skolporten (2014): Pojkar kan visst skriva!

Skolverket (2015): Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för åk 1-3

För- och nackdelar i Bedömningsstödet

Det står inte mycket om flerspråkiga elever och bedömningen av deras läs- och skrivutveckling i Skolverkets nya Bedömningsstöd. Tyvärr! I lärarinformationen, på sidan 4, läser jag följande:

För flerspråkiga elever och elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk är det viktigt att bedömningen av läsutvecklingen koncentreras kring om eleven kan läsa och tala om innehållet utan krav på språklig korrekthet. På samma sätt tar bedömningen av elevens skrivutveckling i första hand fasta på vad eleven klarar av att förmedla och i andra hand om detta görs korrekt rent formellt. Genom samarbete med modersmålsläraren kan läraren få en bredare förståelse för elevens läs- och skrivutveckling.

Det låter i och för sig bra att fokus ligger på om eleven kan läsa och tala om innehållet. Samtidigt gäller bedömningen delvis mycket basala kunskaper som bokstavskännedom inklusive kunskaper om att bokstäver å ena sidan heter något, å andra sidan låter på ett annat sätt än hur de benämns. I lärarinformationen understryks också vikten av att läraren inte anpassar bort det som uppgiften avser att pröva. Detta väcker flera frågor.

En är hur den första läsinlärningen påverkas av att en del barn talar språk som är uppbyggda efter andra system än det svenska. Det är fyra typer av läsning som prövas i bedömningsstödet. Ett flerspråkigt barn som ännu inte kan så mycket svenska lär inte läsa med logografisk läsning, ljudning och/eller ortografisk helordsläsning. Samtidigt kan jag tänka mig att en sjuåring som lär sig läsa på svenska i stället för sitt modersmål lär sig på samma sätt som ett svensktalande barn. Problemet är i stället ordförståelsen.

Ponera att det flerspråkiga barnet faktiskt läser ord och enkla meningar utan bildstöd med flyt på de olika sätt som det beskrivs i avstämningarna men inte har full förståelse på grund av brister i ordförrådet. Då kan jag som lärare ändå inte bocka för förmågorna i sammanställningen. Här skulle jag som lärare behöva ett utvecklat stöd för bedömning av flerspråkiga nybörjarläsare. Det räcker inte med avläsning. Läsning kräver förståelse för att vara läsning. Läsning utan förståelse är enbart mekanisk avläsning.

Något som jag noterar med tillfredsställelse är att eleverna ska skriva på det sätt de är vana vid. Det betyder att de som i vanliga fall skriver på dator eller läs- och skrivplattor ska göra så även här. I alla fall för i avstämning C och uppgiften att skriva beskrivande text. Likaså får barnen den tid de behöver för skrivuppgiften. Eventuell illustrationer räknas inte in i bedömningen. Det betyder att bedömningsstödet avgränsar sig till svarttext, dvs. tryckt text utan multimodala inslag.

För avstämning A och B står det inget om barnen förväntas skriva för hand eller får använda dator eller läs- och skrivplattor. För alla lärare som arbetar med ASL, att skriva sig till läsning, är det en förutsättning. Något annat har barnen ännu inte lärt sig. Likaså är det en förutsättning för att vi ska kunna dra slutsatser och förutspå/påstå något om hur barnet kommer att klara sig i andra undervisningssituationer.

Som sagt så gäller bedömningsstödet bedömning av den första läs- och skrivinlärningen i åk 1. Anslaget är formativt. Varje avstämning omfattar förslag på vidare undervisning för elevens fortsatta läs- och skrivutveckling. Förslagen är dock kortfattade så här hade jag önskat mer utförligt beskrivna förslag. Författarna ger förslag som att eleven ska få möta längre och mer komplexa texter. Vad innebär det konkret för de olika elevexemplen? I avstämning B föreslås att eleven uppmuntras att läsa mycket för att utveckla en mer automatiserad läsning. Forskare säger idag att enbart läsa mer inte leder till bättre läsning utan att det krävs en explicit läsundervisning. På flera ställen i bedömningsstödet hänvisar författarna till olika partier i Nya Språket lyfter. Bedömningsstödet kan användas fristående samtidigt tror jag att det är en fördel om lärarna är bekanta med Nya Språket lyfter. Det ger en rikare bild av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling.

En annan fråga som ännu inte har nämnts är huruvida resultaten av bedömningarna i åk 1 ska inrapporteras och i så fall till vem?

Mitt första intryck av…

Skolverkets nya Bedömningsstöd åk 1-3, Läs- och skrivutveckling. Ja, här kommer det!

Materialet syftar till att följa upp elevens läs- och skrivutveckling precis som titeln antyder. Detta underlättar i sin tur lärarens bedömning om en elev är i behov av extra anpassning och stöd eller ytterligare stimulans. Det syftar också till att fungera som underlag för lärarens fortsatta undervisning. Bedömningsstödet relaterar till Nya Språket lyfter och hänvisar också till olika sidor i det materialet. Jag skulle råda dig till att läsa in dig på och börja använda Nya Språket lyfter  omgående; om du inte redan gör det. En första introduktion av Nya Språket lyfter kan du få i de två filmer jag har tagit fram och som du hittar HÄR.

Utgångspunkten för materialet är att elevers läs- och skrivförmågor stöds och utvecklas tillsammans. Författarna till materialets lärarinformation understryker att elevens läs- och skrivutveckling inte alltid följer dennes ålder och/eller årskurs. Likaså understryks att läs- och skrivutveckling inte alltid följs åt. Elever kan med andra ord ha ojämna prestationsprofiler.

Lärarens bedömningar utgår från observationer och iakttagelser som görs inom den ordinarie undervisningen. Dessa dokumenteras i sammanställningsblanketterna. Det finns en för Läsa och en för Skriva. För återkopplingen till eleverna föreslås att läraren använder bladet Elevens observationsschema som ingår i Nya Språket lyfter.

Bedömningsstödet ger tydliga ramar för vad eleverna ska prestera efter åk 1 respektive åk 2. Riktmärket för åk 1 är att eleven minst ska ha uppnått Avstämning A samt en tredjedel av punkterna i Avstämning B. Dessa avstämningspunkter finns med i materialet och de är samma som du hittar i Nya Språket lyfter. Det betyder att du som redan arbetar med Nya Språket lyfter känner igen dig. På samma sätt bör eleverna i slutet av årskurs 2 ha uppnått Avstämning B samt en tredjedel av punkterna i Avstämning C.

Till läraren hjälp, som ett medel för bedömaröverensstämmelse och likvärdighet i bedömningarna, har läraren inspelningar av elever som läser med tillhörande analyser. Detta gäller också för elevers skrivande.

Jag planerar för att starta kurser kring detta nya Bedömningsstöd och här ser jag det som troligt att vi kommer att lägga mycket tid på en noggrann genomlysning med analys och tillhörande diskussioner av de elevexempel som erbjuds i Bedömningsstödet. Detta ser jag som styrkan i materialet.

Författarna definierar en del begrepp som används. I Bedömningsstödet refereras till fyra olika typer av läsning. Dessa är:

  1. logografisk läsning
  2. enkel ljudning
  3. avancerad ljudning
  4. ortografisk helordsläsning

Min uppfattning är att det blir oerhört viktigt att lärare får diskutera praktiska elevexempel för dessa fyra typer av läsning. Både de som materialet erbjuder men också egna elevexempel behöver lyssnas på, analyseras, diskuteras och bedömas. Det har en avgörande betydelse för bedömningens kvalitet att lärare känner sig säkra på och kan identifiera dessa fyra typer av läsning. Verkligheten är alltid mer komplex än man först anar!

Begreppet lässtrategier omfattar både strategier för avkodning och förståelse och i begreppet läsförståelse ingår både avkodning och förståelse. Att läsa med flyt innebär att eleven använder ortografisk helordsläsning som avkodningsstrategi. Jag tycker att det är mycket bra att författarna skriver ut sina definitioner för de begrepp som används i Bedömningsstödet. Dessa begrepp är samma som används i kunskapskraven för årskurs 3.

Skrivuppgifterna representerar två genrer; dels berättande, dels beskrivande. Skrivuppgifterna anknyter till de lästa texterna.

Det jag har skrivit i tidigare inlägg om Bedömningsstödet hittar du HÄR (17/3) och HÄR (15/6) och HÄR (30/6).

Något som är oklart! I så fall får du fråga…

Kan du hjälpa mig utveckla en idé?

Maria som jag mött på två av mina kurser har föreslagit att jag ska starta en kurs eller kanske mer en workshop kring gemensam diskussion och bedömning av skrivna elevtexter. Hon vill diskutera olika aspekter på skrivna texter från sin undervisning. Programpunkterna på en sådan träff skulle vara att deltagarna tar med sig exempel på en elevtext samt kopior på denna. Deltagarna sitter i smågrupper om fyra och får ca 20 minuter för att diskutera var och ens medtagna elevtext. Kurstillfället skulle vara förslagsvis 2 timmar  och första gången vi provar ett sådant här upplägg träffas vi vid två tillfällen.

Syftet skulle vara att få syn på nya kvaliteter, förslag på vad eleven i fråga behöver utveckla och lite allmänt om nivån i förhållande till ålder, årskurs och kursplanemål.

Hur tycker du att det låter? Intressant? Skulle du vilja delta? Har du förslag på upplägget? Jag vill gärna ta del av dina reflektioner och förslag! Ta chansen att vara med och påverka!

OrdiL, korpus

och språket i läromedlen. Ordet är centralt. Ord handlar om identifiering, pragmatik, dvs. använda rätt i praktiska sammanhang, förhållande till andra ord av likartad betydelse eller motsats och hur de böjs. Ord kräver systematisk undervisning och sammanhang. Facktermer är unika för ett specifikt ämne.  Samtidigt finns det många ord som återkommer över ämnesgränserna vilket jag gav exempel på i mitt blogginlägg Ord, begrepp, termer 9 november. Termer är ord som används inom ett fackområde.

Vad är då OrdiL? Jag mötte ordet när jag läste boken Se språket i ämnet (Vestlin m.fl. 2014). OrdiL är förkortningen på ett projekt, Ord i läromedel. Den fullständiga titeln på rapporten är En korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år. Bakom rapporten finns en studie vars syfte var att kartlägga ordförrådet i ett antal vanligt förekommande läromedel i ämnena SO, NO och matematik för senare skolår i grundskolan, åk 7-9. Detta gjordes för att dels ringa in allmänt förekommande ord som kännetecknar skolspråket i ett antal läromedel, dels för att fastställa vilka ord och uttryck som är specifika för enskilda ämnen. Tillvägagångssättet för att samla in dessa ord var att forskarna använde en samling texter från läromedel. Utifrån korpusen (vilket är samma sak som en större mängd texter) skapade forskarna ett antal listor över ordförrådet i olika ämnen. de vanligaste orden visade sig återkomma i alla ämnen.

Författare till rapporten är Inger Lindberg, professor vid Stockholms universitet, samt Sofie Johansson Kokkinakis, andraspråksforskare vid Göteborgs universitet.

Ladda ner och läs rapporten här: OrdiL (Lindberg & Johansson Kokkinakis; Institutet för andraspråk, Göteborgs universitet; 2007)

Referenser:
Vestlin, L. m.fl. (2014). Se språket i ämnet språk- och kunskapsutvecklande undervisning i högstadiet och gymnasiet. Stockholm: Lärarförlaget.

Hemligheten bakom att blogga!?

Förra veckan fick jag lära mig en del på området. På Medioteket är vi ett gäng som lär oss mer om sociala medier. Ja, snittåldern ligger på en sådan nivå att vi behöver lära mer. Vi har inte fötts in i det virtuella flödet. Till vår hjälp hade vi Albert Lannerstad, digital strateg. Förmiddagen handlade om Facebook, Twitter och bloggar. Albert öppnade med att fråga oss: ”Varför skriver vi i sociala medier?” Med lite brainstorming kom vi fram till att det handlar om tidsfördriv, att vi alla får en röst och kan göra oss hörda, vi får prata hos ”någon annan”  och kanske lite om bekräftelse och att bygga en image av vem jag är.

Vi fick också se goda och mindre goda exempel. Bland annat tittade vi närmare på Sveriges kommunikatörers webb och fick höra om hur de utvecklat sin site från att så här gör du till mer att försöka var ett gott exempel. Kommunicera, kommunicera och åter kommunicera.

Sociala medier handlar om konsten att engagera andra och att nå fram. En fena på detta lär en man vid namn Gary Vaynerchuk vara. Han har myntat begreppet The Thank You Economy som också är titeln på en bok. Boken lyfter vikten av att varje fråga, klagomål eller inlägg är en öppning till en fortsatt kontakt. Därför är det alltid lika viktigt att möta den som frågar, klagar och/eller skriver något. Det konkreta rådet till oss på Medioteket var att skapa en möjlighet för besökaren på vår webb att ställa frågor samt att samla vägarna till de olika ställen där vi kommunicerar.

Vad ska man då tänka på när man bloggar? Det vi fick med oss var i  korthet:

  • skriv en tydlig programförklaring då detta är en hjälp med innehållet (det där vi skriver under ”Om oss” och där vi talar om VILKA vi är och VARFÖR och VAD vi bloggar om)
  • bjud på poängen direkt!
  • gör läsaren nyfiken!
  • tänk på att du måste förtjäna läsarnas uppmärksamhet
  • ställ enkla frågor
  • bjud in
  • var ”här och nu
  • kommunicera i ett tidigare skede och inte först när något är klart
  • ANVÄNDARNYTTA!

Easyplätt, eller hur!? Bara att sätta igång, eller hur!?

Personligen ska jag försöka ta fasta på uppmaningen att kommunicera olika saker i ett tidigare skede. Förra veckan startade jag upp en ny kurs ”QuadBlogging” som syfter till att utveckla elevers skrivande genom att blogga. Nu funderar jag på hur jag skulle kunna ta med er läsare på vår, jag och kursdeltagarnas, resa in i bloggandets värld. Vill du följa oss från vår första lite trevande början? Nyfiken?

PS. har ni sett att jag nuförtiden har en sökfunktion i min blogg?! Jag har själv använt den när jag letade efter ett tidigare blogginlägg. Bra att inte behöva bläddra så mycket.

Pojkar kan visst skriva!

Det är titeln på en rykande färsk avhandling av Katharina Andersson. För att gå direkt på resultaten av hennes studie så visar de att pojkar (åk 3 på nationella ämnesprovet) kan skriva:

  • i minst två genrer utan att blanda ihop dem
  • att de har stor kunskap om andra texer och
  • att de har stor rörlighet mellan olika slags texer, lästa och sedda texter från teve, film, dator, böcker, spel och tidskrifter.

Dessa resultat ska ses i ljuset av vad de nationella ämnesproven kräver. När nationella provet för årskurs tre bedöms så handlar det om att det ska finnas tre fullständiga meningar med stor interpunktion, att det finns tio korrekt stavade formord och innehållsord och att berättelsen har en början, en mitt och ett avslut. Katharina menar att nationella ämnesproven representerar en föråldrad syn på kunskap och att detta i sig krymper svenskämnet till språkriktighet och grammatik.

Katharina visar i sin avhandling att man får helt andra resultat om man mäter annorlunda. I sina analyser tittar hon på aspekter som mottagarmedvetenhet och intertextualitet, förebilder samt att pojkarna refererar till en annan text. Hon problematiserar en del av de förutsättningar som NP ger eleverna som t.ex. att proven ska skrivas för hand på papper på en viss tid, att det inte finns möjligheter att bearbeta den egna texten utan den ska skrivs klart vid ett och samma tillfälle samt att eleverna ges möjligheter att rita bilder till sina texter utan att tala om att bilderna inte räknas in i bedömningen. Läraren förväntas bedöma ursprungstexten men som Katharina skriver – Vad är det?

Katharinas resultat visar att skrivundervisningen i framtiden behöver fokusera på innehåll och språkutveckling. Hon menar också att momentet att skriva för hand kan bytas ut mot tangentbord och/eller pekskärm – även vid prov.

Avhandlingen bygger på en studie av 231 tioåriga pojkars texter från nationella provet i svenska för årskurs 3 år 2009. Totalt ingick 900 texter i studiens analys.

Sist men inte  minst – Katharina kommer att föreläsa utifrån sin avhandling för oss! Vi håller på och letar datum och lokal. Det betyder att du som blev nyfiken och vill veta mer och kanske ställa frågor direkt till Katharina får chans till det framåt vintern.

Min fråga till dig är: Vilka erfarenheter har du av pojkars skrivande och nationella ämnesprov?

Skolportens presentation av avhandlingen hittar du här: Pojkar kan visst skriva! (här kan du också ladda ner avhandlingen kostnadsfritt för att läsa)

Högskolan i Gävle, HiG, presenterar avhandlingen här: Pojkar kan visst skriva!

Visst kan pojkar skriva2

Betydelsen av att utveckla skrivandet

Skrivandet är en fråga som är lika aktuell i samtliga av IRA’s tidskrifter (International Reading Association). De kallar frågan för ”a Cross-Journal Virtual Issue”. Som en extra bonus så har de samlat ett antal artiklar kring skrivande på sin webb och artiklarna är tillgängliga för alla intresserade till augusti 2014. Du hittar dem här: http://onlinelibrary.wiley.com/subject/code/000048/homepage/custom_copy.htm

Artiklarna tar upp frågor som exempelvis: skrivundervisning för alla åldrar, hur man intresserar och engagerar elever att skriva, skrivande i sakämnen och hur man motiverar elever att skriva.

En artikel fokuserar vad de kallar ”graphic stories” vilket motsvarar böcker som kombinerar bild och text. Detta ses som ett första steg mot att arbeta med ”new literacies”, dvs. multimodala texter.

Artikeln redogör för en studie där eleverna som deltar är ”second graders” vilket betyder att de är runt 7-8 år gamla. Klassen bestod av 18 elever vars bakgrund presenteras så här: ”59 % African American, 32 % Latino, and 9 % European American. Seven of the students were English learners whose first language was Spanish. Thirteen of the students were considered reading below grade level according to Fountas and Pinnell running records.”.

Artikeln är indelad i ett antal delar och det går att navigera i artikeln med hjälp av en rullgardinsmeny vid varje rubrik.

Det gör det mycket smidigt att läsa artikeln eller de delar av den som väcker mitt första eller största intresse.

Författarna föreslår en undervisningsplan för att introducera och arbeta med ”graphic stories” i undervisningen. Arbetet med eleverna, dvs. undervisningen, delas in i tre faser:

1. uppstart och det första mötet med ”graphic stories
2. elevernas skapande egna ”graphic stories” och
3. slutligen deras skapande av multimodala texter.

Resultatet av detta undervisningsprojekt blev att eleverna läste ett mycket stort antal ”graphic stories”, 171 stycken, de tyckte det var roligt att skriva och ville skriva mer, deras egna ”graphic stories” innehöll alltid karaktärer, miljöer och handling. 14 av 18 av elevernas ”graphic stories” hade en tydlig handling. Eleverna läste efter avslutat projekt mer än tidigare och de utvecklade läsflyt och läsförståelse mer än förväntat för deras ålder.

Avslutningsvis tipsar artikeln om en webbsida med ”graphic stories”, Toon-books. Utöver att besökaren här hittar exempel på sådana böcker så finns det förslag på frågor som läraren kan ställa till respektive bok. I och för sig så kan en svensk lärare inte använda detta rakt av men de ger ändå förslag på hur man kan resonera och reflektera tillsammans med elever runt en ”graphic story”. Vi hittar frågor som motsvarar våra ”läsfixare” och frågor att ställa före, under och efter läsningen. Ett exempel på en sådan bok hittar du här: The Secret of the Stone Frog.  

Jag känner mig ganska säker på att alla ni som använder t.ex. Book Creator i er undervisningen kan ha glädje av att läsa den här artikeln.

Artikeln i sin helhet hittar du här: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/TRTR.1211/full



Roliga arbetsuppgifter

Vi på här Medioteket har en fortbildningsdag längre fram och då råkar jag ha semester samma vecka. En programpunkt är att vi som besökte BETT-mässan i januari får 3 minuter var för att berätta om något vi vill dela med oss av. Hasse filmade mitt bidrag då jag berättar om quadblogging och vad jag vill göra framöver. Så nu bidrar jag trots att jag inte är på plats. Lite roligt känns det. Samtidigt är det hemskt att se och höra sig själv.  Få se vad kollegorna säger!

Nej, ni får inte se det. Det blev faktiskt ganska bra så kanske kommer jag att använda det OM och NÄR jag får till det med en kurs i ”att utveckla elevers skrivande med quadblogging”. Vore ett sätt att presentera en ny kurs. Tål att fundera på.