Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skriv- och språkutveckling

Gissa vad jag har gjort idag!

Jo, jag har slagit in paket! Inte vilket paket som helst utan ett Språkpaket. Nu blev du allt nyfiken. Saken är den att vi filmade slutpresentationerna som lärarna i Språkpaketet 2012 gjorde i juni förra året. Ja, det har tagit sin tid med redigeringen. Men nu är filmen klar och ska bara betittas av oss närmast berörda innan den publiceras. Paketinslagningen blir vinjetten i filmen. Hasse filmade och jag slog in paketet med allra bästa presentpappret man kan tänka sig. Ett papper med bokstäver på. Det blev även snören runt. Till detta har vi spelat in ordet ”Språkpaket 2012″ med talsyntes. Vi arbetar ju med ASL i Språkpaketet. Ni som jobbat med talsyntes vet hur det låter; en bokstav i taget med den där lustiga rösten och sist hela ordet. Paketinslagning och talsyntes matchade vi ihop tidsmässigt och så drog vi upp farten också. Hasse och jag tycker att det blev en riktigt rolig start på filmen om Språkpaketet! Vi får se vad ni tycker när vi lagt upp filmen. Roligt har vi på det här jobbet! Varje dag är det något nytt. Undrar vad som händer i morgon?

Yes! De är här.

Jag tänker på böckerna om critical literacy som jag beställde för ett tag sedan. Den ena boken är ”Glädjen i att förstå” (Jönsson & Bergöö 2012) och den andra är ”Doing critical literacy” (Janks m.fl. 2013). Enligt baksidestexten för ”Glädjen i …” så ligger fokus på ett demokratiskt och kritiskt språkarbete kring sociala rättvisefrågor för yngre barn. Barnen undersöker olika typer av texter med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa. Utgångspunkten är intersektionell. Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt?

I ”Doing critical literacy” utlovas konkreta didaktiska tips på hur jag kan omsätta teori till praktik i undervisningen. Boken utgår från ett socio-kulturellt perspektiv där frågan om makt utforskas. Relationen mellan språk och makt leder oss till frågor runt hur texter påverkar oss socialt.

Leigh Hall, forskare och lärarutbildare, har utforskat ämnet critical literacy. En av hennes artiklar, ”Critical Reading Texts, What Students Do and How Teachers Can Help”  har ingressen

 ”Using the classroom as a space to consider and test out changes in beliefs, gender roles, and power structures can provide students with an opportunity to take control over how they shape their own and one another’s lives in a safe environment.”

Artikeln avslutas med förslag på hur lärare kan modellera arbetet med critical literacy via texter som är provocerande och/eller skrivna utifrån olika synsätt. Genom att lärare ”tänker högt” under sin högläsning kan eleverna få syn på och uppmuntras till samtal runt frågor som tar upp exempelvis könsroller och maktstrukturer.

Lät detta främmande och svårt? Börja då med att läsa boken ”Glädjen i att förstå”. I och för sig har jag bara kommit till sidan 32 men det har redan gett mig nya infallsvinklar och tankar. I artikeln av Hall hittar du också förslag på ett antal böcker som vänder sig till lärare och syftar till att introducera förhållningssätt och tankar runt critical literacy.

 En fördel med att pendla dryga timman till och från jobbet varje dag är att jag hinner läsa en hel del!

En lärares yrkesskicklighet är en pågående kunskapsprocess

som sker på arbetsplatsen. One more time… Läraren är den viktigaste framgångsfaktorn! I klartext – Du och jag är den viktigaste faktorn för våra elevers skolresultat!

I torsdags föreläste Catharina Tjernberg för den grupp läs- och språkutvecklare som deltar i den forskarstödda seminarieserien ”Litteracitet < > Framgångsfaktorer < > Multimodalitet”. Catharina har i sin avhandling fokuserat på sådant som leder till framgång. Hon fann att de lärare som lyckades i sin undervisning, dvs. där eleverna lärde sig, hade en god teoretisk grund som de klarade av att omsätta i sin undervisning i klassrummet. Catharina använder begreppet ”handlingsorienterad kunskap” för detta. Utmärkande för den skicklige läraren är att denne:

  • kontinuerligt  reflekterar och utvecklar sin undervisning
  • både arbetar med språkets form och funktion
  • behärksar flera olika pedagogiska metoder och arbetssätt
  • kan använda sina kunskaper för att möta den variation som finns i klassrummet
  • kan möta men också utmana såväl de elever som har kommit långt i sitt lärande som de som har svårigheter
  • har en positiv syn på varje elev
  • tror på att ALLA kan och vill lära

 Hon lyfter också vikten av att läraren kan skapa en konstruktiv dialog och relation med den enskilda eleven.

I studien som ligger till grund för avhandlingen har hon identifierat tre faktorer som gör att lärare utvecklar sin yrkeskompetens. Dessa är:

  1. ett fungerande mentorskap
  2. kollegialt samarbete
  3. det reflekterande pedagogiska samtalet

 Du kanske tycker att du har hört det förr!? Javisst! Vi har väl alla på ett eller annat sätt mött John Hatties resultat av ”hans” stora metastudie ”Visible learning” där budskapet är just detta att läraren är den viktigaste framgångsfaktorn för elevers kunskapande.  Men det tål att sägas igen!

Vill du läsa mer om Christina Tjernbergs avhandling? Vilken tur att tidskriften Svenskläraren i nr 3 (2013) har med en artikel om denna. Du hittar artikeln på Svensklärarföreningens webb. Länken är: http://www.svensklararforeningen.se/

Länken till artikeln är: Läraren viktigaste framgångsfaktorn.

En annan artikel hittar du i tidskriften Alfa.

Avhandlingen kommer också att publiceras i bokform i slutet av november. Du hittar den på Natur och Kulturs webbsida  (där du också kan provläsa den) och titeln är ”Framgångsrik läs- och skrivundervisning.  En bro mellan teori och praktik”.  

Catharina har också en blogg där du kan läsa mer om hennes forskning: http://catharinatjernberg.blogspot.se/

 

”Boka dig” – ett tips från Johan Unenge

Stensele skola, Västerbotten har använt sig av ”Boka dig” tipset.  I korthet går det ut på att eleverna får fylla i en enkel blankett med önskemål. Detta ger en personlig läsprofil som skolbibliotekarien eller klassläraren kan använda för att förbereda bokförslag.

 

Eleven får ange vilken typ av bok denne helst läser samt om boken ska vara tunn, mellan eller tjock. Avslutningsvis får eleven skriva i något denne gillar att göra.

Läs mer hur de gjorde i: Läslust projektet på Stensele skola.

Att arbeta med ord och begrepp är viktigt!

Ord- och begreppskunskap underlättar läsförståelsen. Det fantastiska är att det finns så många böcker med tips och idéer på området. Här bjuder jag på några.

  • A. Ribbing & M. Lepp (2004): Bananflugor och kramsnö. (Tyvärr går den inte att köpa men den finns på bibliotek)
  • J. Althoff (2013): Språkets värld.
  • Ann-Catrin Svensson (2005): Språkglädje: språklekar i förskola och skola.
  • M. Lindfors (2007): Alfons leker med ord.
  • I. Häggström (2013): Språklekar efter Bornholmsmodellen; en väg till skriftspråket.

På UR kan du också hitta en 4-minuters video där Johan Althoff berättar om hur han ser på att skriva. Du hittar den här: Nattpäron

Många ord blir bra tokiga när man förstår dem konkret. Tänk bara på ord som skohorn, bananfluga och fotsvamp. Nog är denna bild ur Bananflugor och kramsnö (Ribbing & Lepp) härlig!?

Har du förslag på andra liknande böcker så dela gärna med dig!

Textrörlighet

- är det bekant? Skolverket använder begreppet i många av sina texter som handlar om läs-, skriv- och språkutveckling; gärna tillsammans med termerna (orden) elevnära och anpassning. Barbro Westlund understryker  i sin bok ”Att undervisa i läsförståelse” vikten av att vi gör de centrala ämnesbegreppen till våra och faktiskt använder dem när vi diskuterar ämnet. Vad står då textrörlighet för?

Textrörlighet är när läsaren rör sig både framåt (framåtriktad textrörlighet – man använder det man redan läst eller skrivit för att förstå det som kommer längre fram ) och bakåt (bakåtriktad textrörlighet – man kan använda det man just läst eller skrivit för att fördjupa sin förståelse av det man läst eller för att förändra det man skrivit ) i texten. En textrörlig läsare gör kopplingar till sig själv, till andra texter och/eller till vad som händer i världen (utåtriktad textrörlighet). Textrörlighet står alltså för en rörlighet både inom och mellan texter men också förmågan att gå ut från texten och koppla innehållet till egna erfarenheter och förkunskaper. Den handlar också om att förstå hur olika författare beskriver samma sak eller något liknande.

Förmågan att ”röra sig i texter” ses som en viktig aspekt för utveckling av läs- och skrivförmågan. Den grundas redan hos det lilla barnet i de muntliga samtalen. Därför är det viktigt att ge möjligheter till att samtala, läsa och skriva i många och varierande sammanhang.

Vi kan också tala om textrörlighet som:

  • Textbaserad rörlighet vilket innebär att eleven talar om texten på ord- sats eller heltextnivå. Han eller hon kommenterar innehåll i texten på en såväl ytlig som djupare nivå.
  • Utåtriktad textrörlighet syftar på elevens förmåga att associera utifrån en text till andra texter, egna erfarenheter  och upplevelser.
  • En interaktiv rörlighet avser förmågan att reflektera över textens struktur, funktion, syfte och mottagare.

Textrörlighet berör även skrivande.

Har du några termer eller begrepp du skulle vilja få utvecklade och/eller förklarade? I så fall är du välkommen att mejla mig dem.

Hur vet jag OM

de förändringar jag gör i min undervisning ger det resultat jag önskar och eftersträvar. För en tid sedan refererade jag till Hatties uttalande i Svd/Svenska Dagbladet ”Poängen med en reform eller aktivitet ska inte vara att den fungerar – den måste fungera bättre än annat för att den ska vara värd att satsa på”. I samband med att jag bokade in en forskare vid namn Michael Tengberg kom vårt samtal att röra sig runt just frågor som: ”Hur vet jag att de förändringar jag gör i min undervisning leder till bättre läsförståelse för eleverna?”, ”Hur vet jag att jag mäter effekten av just de förändringar i min undervisning som jag gjort?”, ”Hur vet jag att min undervisning i läsförståelsestrategier leder till att eleverna faktiskt ändrar sitt tänkande?”, ”Hur kan effekter av läsundervisning undersökas och förstås?” osv.

Michael Tengberg kommer att föreläsa inom den forskarstödda seminarieserie som erbjuds en del av de lokala läs- och språkutvecklarna under innevarande läsår 13/14. Hans föreläsning kommer att belysa dialogisk strategiundervisning som också är hans forskningsområde. Blir du sugen på att läsa hans avhandling som handlar om detta och har titeln ”Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan” så finns den utgiven som bok.  

För dig som inte riktigt har tid för att läsa avhandlingar så kan du vänta på den bok om dialogisk strategiundervisning som han skriver på och som ska ges framöver. Förhoppningsvis under hösten -13.

Undervisning i läsförståelse får inte bli cirkuskonster!

Undervisning i läsförståelse är hett just nu. Jättebra! Samtidigt finns risken att undervisningen i läsförståelse tappar sin teoretiska förankring. Mats Myrberg (2003) understryker vikten av att även vetenskapligt beprövade metoder praktiseras av lärare som har en teoretisk förankring. Avgörande för en framgångsrik läs- och skrivundervisning är hur en metod omsätts i undervisningen och att läraren vet varför denne gör på ett visst sätt. Det räcker alltså inte med att lära sig och använda vissa strategier i läsundervisningen utan vi måste också veta varför. Ett antal forskare är överens om detta som t.ex. Myrberg 2003, Snow & Juel 2007, Torgesen 2007, Liberg 2009.

För dryga året sedan skrev jag om Alatalo i samband med att hon disputerade. Alatalo menar att läs- och skrivundervisningen förutsätter att läraren har teoretisk kunskap om läs- och skrivutveckling likaväl som om lärandeprocessen och att denna kunskap sedan ska omsättas i undervisning (2011).

För att kunna bedöma relevansen hos nya trender och rön krävs denna teoretiska förankring (Dysthe 2003).

Utöver metodkunskap och teoretisk förankring behöver läraren också ha kunskap om vilka andra faktorer som kan tänkas påverka. Det kan gälla tid, miljö, textval, gruppen, relationerna i gruppen och mellan lärare och elev.

Förresten så har Catharina Tjernberg en riktigt bra och ganska lättläst översikt av den teoretiska bakgrunden inom läs-, skriv- och språkutveckling. Läs sid. 33 – 43! Avhandlingen hittar du på Diva: Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande.

För dig som vill gå vidare med källorna:

  • Alatalo, T. (2011): Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3. Om lärares möjligheter och hinder.
  • Dysthe, O. (2003): Om sambandet mellan dialog, sampsle och lärande. I Dysthe (red.), Dialog, samspel och lärande.
  • Myrberg, M. (2003): Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter.
  • Snow & Juel (2007): Teaching children to read. What do we know about how to do it?
  • Torgesen, J.K. (2007): Recent discoveries on remedial interventions for children with dyslexia. I Snowlind & Hulme (Eds.), The science of reading.

Höstens studiecirklar i ”att undervisa i läsförståelse”

ligger nu upplagda i kalendariet på PedagogStockholm.  Jag startar tre nya studiecirklar under september och de är upplagda på sina respektive startdatum, dvs. 2/9, 4/9 samt 19/9. Endast några platser finns kvar! Runt höstterminens start kommer det att finnas ett fåtal (reserv-)platser att anmäla sig till. Bra att veta för dig som inte hann anmäla dig.

 Jag har inte semester än på ett tag så har du frågor är det bara att höra av sig.

En läsande klass – sajten är uppe!

Du kan läsa mer om projektet ”En läsande klass” på: http://enlasandeklass.se/

 Barnboksförfattaren Martin Widmark är eldsjälen bakom satsningen vars genomförande möjliggörs av ett antal samarbetspartners. Exempel på sådana är flera av förlagen, Junibacken, postkodlotteriet, läsrörelsen. Fler är på väg in!

Studiehandledningen som syftar till att hjälpa lärare i åk 1-6 planera in läsförståelsestrategier i sin undervisning kommer dels att skickas ut i ett exemplar till landets alla skolor men den kommer också att finnas att ladda ner kostnadsfritt. Likaså kommer annat material att finnas på sidan för kostnadsfri nedladdning.

Undervisar du i åk 1-6 så lägg upp sajten bland dina favoriter. Du kommer att få användning för den, det känner jag mig övertygad om!