Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Specialpedagogik

Nytt lärarlyft med fokus på specialpedagogik

Detta nya lärarlyft startar redan hösten 2016. Regeringen hoppas att nå 30 000 till 50 000 lärare under en fyraårsperiod med start i höst. Upplägget är samma som för Läslyftet och Matematiklyftet. Målgruppen är lärare i åk 7-9. Under nästa år finns hela 100 miljoner avsatt och totalt satsas 540 miljoner fram till och  med 2019.

Arbetet bygger på att befintliga speciallärare och specialpedagoger handleder sina kollegor. Även i detta lyft så får handledarna 10 eller 20 procent i sin tjänst för uppdraget. Skolverket kommer att erbjuda en webbplats där det kommer att finnas relevant forskningsbaserat stödmaterial i form av bl.a. fortbildningsmoduler. I Regeringsbeslutet står det så här om innehållet:

Fortbildningsmodulerna kan vara indelade i dels allmän specialpedagogik, dels specialpedagogik med särskilda inriktningar, som exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Stödmaterialet ska vara utformat så att det ger lärare ökade kunskaper om användbara, effektiva och beprövade specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt för att möta elevers olika behov.

Ja, det här är spännande nyheter. Tyvärr har jag inte hittat mer information men det kommer alldeles säkert snart. Särskilt med tanke på att detta lärarlyft startar redan i år! Du undrar förstås hur det kommer att se ut och vem som tag i det hos oss i Stockholm. På den frågan har jag ännu inte något svar. Vet du mer så dela gärna med dig av vad du hört och läst!

Referenser:

Regeringsuppdrag: Uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik för lärare i grundskolan

SVT: Nytt lyft ska göra tiotusentals lärare skickligare, 151214.

Lista över aktuella Regeringsuppdrag på Skolverkets webb hittar du HÄR.  

Det här har du inte hört än!?

Skolverket håller på att ta fram ett kompletterande bedömningsstöd för åk 1-3 med titeln ”Bedömningsstöd i årskurs 1-3”. Titeln är förstås fortfarande ett arbetsnamn. Regeringsuppdraget är att utarbeta och implementera ett tydligt och konkret bedömningsstöd för uppföljning av elevernas kunskaper i läs- och skrivutveckling samt matematik. Fortsättningsvis skriver jag bara om läs- och skrivutvecklingen i och med att det är det som är mitt uppdrag. Syftet är att tidigt identifiera dels elever som riskerar att få eller har svårigheter inom läs- och skrivutveckling men också för att ge elever extra stimulans. Bedömningsstödet ska identifiera så kallade kritiska punkter och det är uppbyggt utifrån en förväntad progression i läs- och skrivutvecklingen i årskurs 1-3. Bedömningsstödet är planerat att publiceras under våren.

En styrka i detta bedömningsstöd är att det relaterar till NSL, Nya Språket lyfter. Bedömningsstödet kan användas fristående men lika gärna tillsammans med NSL. Här gäller det för punkterna A-C i NSL. Bedömningsstödet kommer att innehålla konkreta exempel på elevläsningar och elevtexter tillsammans med analyser av dessa som läraren kan använda som jämförelse vid bedömning av de egna elevernas läs- och skrivutveckling. Utgångspunkten för materialet är att läraren med stöd av sin analys ska anpassa undervisningen efter de behov som finns hos enskilda elever och i klassen i stort.

Har då detta bedömningsstöd inga svagheter? Det jag personligen ser som en svaghet är att man inte mäter elevers förmåga att resonera kring texter som läses upp. Texter som nybörjarläsare läser har sällan särskilt utmanande innehåll. Dessa texter innehåller korta, vardagsnära och högfrekventa ord med ett innehåll som också är lätta att känna igen sig ifrån vardagsnära situationer. När läraren däremot läser högt för elever i de första skolåren kan dessa texter innehållsmässigt vara tankemässigt, kognitivt, utmanande och användas till gemensamma samtal där läraren kan modellera hur man kan tänka kring texter. Jag har i och för sig inte sett materialet än, det är ju inte klart, men det lät inte som om denna aspekt bedöms i bedömningsstödet.

En annan svaghet är att det i nuläget inte blir några elevexempel på flerspråkiga elever läs- och skrivutveckling.

Du som undervisar i åk 1-3 får hålla utkik på Skolverkets webb efter detta nya bedömningsstöd! Det sägs komma under våren. En första blänkare hittar du här.

Mest läst 2014!

Fick tips på en artikel som har visat sig vara den mest nedladdade och lästa av alla artiklar publicerade i European Journal of Special Needs Education under 2014 (Routledge). Inte dåligt för en vetenskaplig artikel som handlar om inkludering, eller hur!? Den ligger nu också på sjätte (6e) plats för de mest lästa artiklarna för de år tio i topplistan har funnits. Artikeln det gäller är ”Inclusion in practice: a matter of school culture” som är publicerade våren 2014 i European Journal of Special Needs Education. Författare är Catharina Tjernberg och Eva Heimdahl Mattson.

Artikeln bygger på en studie med syfte att undersöka hur en framgångsrik läs- och skrivundervisning ska se ut för att inte fungera exkluderande. Mycket kortfattat är svaret heterogena undervisningsgrupper där läraren använder olika metoder och förhållningssätt för att möta skillnader i elevgruppen. Andra viktiga faktorer är mentorskap, samarbete med kollegor och pedagogiska diskussioner. Artikelförfattarna (Tjernberg & Heimdahl Mattson) fann att kärnan är den reflekterande läraren som är beredd att anpassa sin undervisning till elever, ämnet och situationen. De fann också att lärarens teoretiska kunskapsgrund och förmåga att knyta teori till praktik är avgörande för undervisningens kvalitet. Artikelförfattarna använder här begreppet action-oriented knowledge. Ett annat resultat av studien är vikten av att kunna använda sig av gruppen för att höja alla elevers kunskapsnivå. Jag känner mig lite nöjd över att ha nämnt just denna artikel i ett tidigare inlägg om att läsa vetenskapliga artiklar. Du hittar den här: Hur läser du en vetenskaplig artikel?

Routledge listar samtliga mest lästa artiklarna i 10 olika vetenskapliga tidskrifter. Du har fri tillgång till dessa hela 2015. Så här skriver de själva på sin webbsida för artiklarna ”Class of 2015″.

We have taken the Most Read article throughout 2014 from all of our education journals to establish a collection called the ‘Class of 2015′. These articles have been made free for the year and will be promoted until the end of 2015.

Routledge

 Referenser:

Tjernberg, C., & Heimdahl Mattson, E. (2014) Inclusion in practice: a matter of school culture. European Journal of Special Needs Education, 29, 2, 247-256.

Författarnas egna bloggar:

Vad lär vi genom forskningen om barns tidiga läsning och skrivning?

Forskartrion Karin Taube, Åke Olofsson och Ulf Fredriksson gav oss svaret på den frågan igår onsdag 28/1 på Vetenskapsrådets nationella konferens.

Jag börjar med resultaten, dvs. forskarnas rekommendationer till oss lärare.

lärar rekommendationer

För studien använde forskartrion meta-analyser och systematiska översikter med fokus på barns tidiga läsning och skrivning. Här kommer några fakta som jag tycker är intressanta att lyfta.

Avgörande för läsförståelsen är för yngre elever avkodningen och därmed förmågan att läsa automatiserat. För äldre elever är det språkförmågan som är mest utslagsgivande. När vi talar om olika språkliga moment är det lätt att glömma att olika elevgrupper och åldersgrupper kan behöva olika saker. I undervisning finns inget one size fits all.

Forskartrion underströk vikten av en systematisk undervisning om bokstav-ljud-kopplingar. Under frågestunden kom frågor kring Bornholmsmodellen och här påminde Karin oss återigen om att sätta just undervisning om bokstav-ljud-kopplingar före t.ex. rim och ramsor. Karin citerade ur National Reading Panels rapport.

It is important to emphasize that systematic phonics instruction should be integrated with other reading instruction to create a balances reading program […]
By emphasizing all of the processes that contribute to growth in reading, teachers will have the best chance of making every child a reader. (NICHD, 2000, s. 2-136).

Likaså underströk forskartrion ordförrådets betydelse för ordavläsning, stavning och läsförståelse. Här ska vi satsa på undervisning om ord morfem (betydelsebärande bitar). Detta gynnar både yngre och äldre elever och allra bäst effekt får man om den morfologiska undervisningen är integrerad med annan undervisning. Vi ska låta våra elever möta nya ord många gånger i olika och stimulerande sammanhang.

Vad gäller läsförståelse och läslust såg rekommendationerna ut så här:

läsförståelse

Skrivningen att det ”finns fast vetenskaplig grund för att följande strategier förbättrar läsförståelsen” är stark! Första punkten styra förståelsen syftar på elevens egen förmåga att övervaka sitt eget lärande för att veta när hen förstår respektive inte förstår. För dig som läst National Reading Panels rapport så är punkterna på sliden bekanta då de stämmer med NRP:s rekommendationer från 2000.

Ja, det var några glimtar från presentationen om Vad lär vi genom forskningen om barns tidiga läsning och skrivning?

Vill du läsa mer om konferensen och de olika forskningsprojekten så hittar du dem här: Vetenskapsrådet. SKOLFORSK – Nationell konferens

De 16 delstudierna finns närmare presenterade i en separat skrift som du antingen köper eller laddar ner kostnadsfritt. Den hittar du här: Forskning och skola i samverkan
För dig som är intresserad av just den här studien så rekommenderar jag dig att läsa sidorna 91-95 för där kan du läsa mer om studien.

Referens:

NICHD (2000). National Reading Panel. Teaching Children to Read. An Evidence-Based Assessment of the Scientific Research Literature on Reading and Its Implications for Reading Instruction.

 

Tankeväckande respons på förra inlägget

Mitt förra inlägg om läsnivåer, automatisering och flyt inspirerade till FB-respons på ämnet läxor. Dessa gav tips om en artikel i Skolvärlden på ämnet läxor vilket i sin tur ledde vidare till Skolverkets stödmaterial till lärare om läxor, vilket egentligen var ursprunget till artikeln. Det jag fastnade för i artikeln var ståndpunkten att läxor ska ha en tydlig koppling till pågående  undervisning, vara väl förberedda,  ha ett klart syfte samt följas upp och efterarbetas på ett sätt som stöder lärandet. Självklarheter, eller hur!? Tydligen inte för alla för annars hade inte detta stödmaterial behövts.

Läxor ska inte handla om att ”göra ikapp” eller förutsätta föräldrarnas medverkan. Alltför många föräldrar har tvingats agera hjälplärare då barnet inte fått den hjälp och det stöd som barnet har behov av. Lärares reflektion är central för allt lärararbete. Ja, reflektion tar tid men är viktig för att säkerställa kvaliteten i lärares arbete. Läxor får inte heller ges oreflekterat.

Skolverkets stödmaterial benar upp  läxor i kategorierna ”olika läxor – olika syften” och beskriver sedan för- och nackdelar med olika läxtyper. Vidare diskuteras olika aspekter på  kvalitet hos läxor samt olika sociala och kulturella perspektiv på läxor. Vid en första snabb genombläddring ser det ut att vara ett bra och användbart material.

Läxor

Skolvärlden: Råden som ska göra läxan mer jämlik.

Skolverket: Läxor i praktiken. Ett stödmaterial om läxor i skolan.

Att lära av varandra

Igår, min första arbetsdag efter semesterveckan, började jag med att gå på en av mina kollegors kurs. Det var Margareta, skolbibliotekskonsulent,  som föreläste om talböcker och digitala resurser. Talböcker är att läsa med öronen. Det var något jag använde med som specialpedagog MEN det var före 2008, då jag började på mitt nuvarande jobb med grundskoleavdelningens läs- och språksatsning. Tänk vad mycket som händer och hur snabbt utvecklingen går. Margareta berättade anekdotiskt om när talböcker var något i en orange stor låda längst ner på  hyllan, något mystiskt för ett fåtal. Ja, det minns jag också. Idag kan en talbok motsvara en nedladdning på en Daisyspelare som inte är större än en liten mobil. Tunn och läcker, inte alls ”skämmig” att bära med sig och att använda. De som ville kunde låna en talbok till nästa träff.

Kravet för att låna en talbok är att man har en läsnedsättning men någon diagnos behövs inte. Läsnedsättningen måste dock vara kopplad till en funktionsnedsättning. Svenska som andraspråk räknas i sig inte som en läsnedsättning. Givetvis går det bra att läsa talböcker på både svenska och andra språk förutsatt att eleven har en läsnedsättning kopplad till en funktsionsnedsättning. Jag lärde mig att gamla TPB nuförtiden heter MTM (Myndigheten för tillgängliga medier). Visste du att det finns talböcker med text? Då kan läsaren höra uppläsningen samtidigt som denne ser texten. I det här fallet är text och inläsning synkroniserade och det finns en mängd inställningar för hastighet, bakgrundsfärg, uppläsning och liknande.

Det är bäst att skolor startar ett talboksteam för att inte plötsligt stå handfallna när skolans ”talboksexpert” försvinner. Rekommendationen är att detta talboksteam består av: skolbibliotekspersonal, specialpedagog, skolledare och en IKT-pedagog eller någon annan som är händig med det tekniska.

Ja, så finns det förstås ljudböcker som alla får låna!

Det här var första tillfället av tre. Vill du ha hjälp att komma igång med talböcker eller få tips och råd runt att använda talböcker och digitala resurser i undervisningen så kan du läsa mer och hitta kontaktuppgifter HÄR.

Besök också Mediotekets skolbiblioteksgrupps blogg.

PS. Kursen är kostnadsfri då den finansieras av grundskoleavdelningen.

Teknikstöd som mobiler och surfplattor hjälper

elever med kognitiva svårigheter i skolan.

Hjälpmedelsinstitutet menar att mobiltelefoner och surfplattor är outnyttjade resurser i skolan som kan användas för att hjälpa elever att komma i tid till lektioner, planera skolarbetet och förbättra inlärningen. Användandet av teknikstöd gjorde att många elever upplevde att de förbättrade sina studieresultat och kunde hantera besvärliga situationer i skolan bättre. Drygt 400 gymnasieelever deltog i studien. Det var på uppdrag av regeringen som Hjälpmedelsinstitutet genomförde försöket med teknikstöd på gymnasiekolor och Komvux. Detta gjordes i fem kommuner i södra Sverige. Under försöket fanns arbetsterapeuter och tekniker på plats i skolorna för att prova ut tekniska hjälpmedel åt elever med kognitiva svårigheter.

Vill du läsa mer om detta så hittar du slutrapporten ”Teknikstöd i skolan” på Hjälpmedelsinstitutets webb.

Sedan  har vi Demoskopundersökningen som gjorts på uppdrag av Dyslexiförbundet FMLS och en del av deras samarbetspartners. De talar om att vi har ett kunskapslotteri i kommunerna. Studien visar att hälften av kommunerna saknar en samlad handlingsplan eller direktiv till grundskolan om hur de skall jobba med läs- och skrivsvårigheter. Mot bakgrund av att forskning har visat att tidiga insatser är viktiga för barns läsinlärning så är detta illavarslande uppgifter.  Du hittar en debattartikel om detta i Svenska Dagbladet från den 1a september.

Legitimerad!

Ja, efter 1 år och 9 mån så har Skolverket meddelat att jag är legitimerad och behörig lärare! Ja, dessutom behörig i både det ena och det andra. Ta t.ex. musik, det är inte min starka sida men behörig är jag. Sedan undrar jag lite över behörigheten för gymnasiekurserna. Pedagogik förstår jag men ”Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering” och ”Humanistisk och samhällsvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning”, tja det vet jag inte riktigt vad det är… Ja, och så har vi sameskolan, den har jag aldrig arbetat med men behörig speciallärare är jag. Kanske är det all pedagogik jag har läst som har gett denna behörighet. Eller så är det som rektorn sa i talet när jag examinerades som mellanstadielärar på -70 talet, ”…ni är som potatisar, man kan ha er till allt!”  Jag har i alla år funderat över om det skulle ses som en komplimang.  

En sak är jag dock kritisk till och det är att min magisterexamen som dyslexipedagog inte nämns. 60 hp på avancerad nivå med inriktning dyslexi-”pedagogik” ger inte någon särskild behörighet. Jag anser definitivt att  särskilda dyslexipedagoger behövs ute på skolorna, både i grundskolan och på gymnasiet. Men den yrkesgruppen finns inte trots att det finns en påbyggnadsutbildning på avancerad nivå på Stockholms universitet som ger en magisterexamen med  den inriktningen. Förhoppningsvis kommer detta att ändras!