Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
språkförståelse

Elevernas läsförmåga i grundskolan

Ett kärt ämne som återkommer. Definitionen av begreppet läsförmåga är:

LÄSFÖRMÅGA definieras som två samspelande övergripande processer – god avkodningsförmåga och god läsförståelseförmåga. Avkodningsförmåga handlar om läsningens tekniska sida medan läsförståelseförmåga handlar om tolkandet och meningsskapandet. Dessa bör stå i balans med varandra, dvs. olika läsfärdigheter har automatiserats. De har dock ofta olika utvecklingsförlopp beroende av var eleven står i sin läsutveckling och i vilket sammanhang läsningen sker. (Skolverket 2016, sid 19)

Undersökningen Elevernas läsförmåga i grundskolan (2014) lät 2 200 grundskollärare skatta elevers läsförmåga i övergångarna mellan låg-, mellan- och högstadiet, samt vilken tillgång de har till stöd för de elever som behöver det. Elevernas läsförmåga i grundskolan (2014) är också rubriken för en rapport om just våra elevers läsförmåga som Lärarnas Riksförbund skrev redan 2014 på uppdrag av En läsande klass. Du kan läsa mer om denna undersökning på flera webbplatser som t.ex.:

Mot bakgrund av den presentation som Barbro Westlund och Gunilla Molloy bjöd oss på måndagen en 11e december (2017) så är det inte förvånande att läsa på LR:s webb

Mest alarmerande är högstadielärarnas bedömning av elevernas läsförmåga.
Endast 60 procent av dessa lärare svarar att eleverna kan läsa i tillräcklig utsträckning när de börjar årskurs 7.

40 procent av högstadielärarna anser alltså att eleverna inte kan läsa i tillräcklig utsträckning.(LR:s webb 171220)

Undersökningen Elevernas läsförmåga i grundskolan (2014) visar att 45 procent av lågstadielärarna, 56 procent av mellanstadielärarna och 60 procent av högstadielärarna anser att elever i behov av stöd för sin läsfärdighetsträning inte får detta. Notera att lärarna i studien inte undrar OM eleverna har svårigheter med sin läsning utan de pekar på brister i det stöd eleverna får, dvs. det stöd de inte får. Läslyftet har lett till en ökad medvetenhet om vikten  av läsundervisning. Läslyftet har också gett våra lärare stärkta och fördjupade kunskaper om språk-, läs- och skrivundervisning. Dock är det inte alltid att medvetenhet och kunskap räcker. En lärare med en klass på runt 30 elever kan ha svårt att möta behoven hos dels de elever som har diagnoser och/eller vitt spridda behov, dels utmana de som är tidigt utvecklade, språkligt starka och som behöver utmaningar. Det är dessa lärare som undrar HUR ska jag göra? HUR ska jag lägga upp min undervisning, VILKA arbetsformer och VILKA material ska jag använda för att möta alla behov?

Lärarnas skattning av elevernas läsförmåga skedde i stadieövergångarna. De brister i läsförmåga som undersökningen visar är belagd i forskning. Fenomenet kallas The Fourth Grade Slump (Chall, Jacobs, & Baldwin, 1990). Fourth grade syftar på årskursen fourth grade då eleverna är runt 10 år. I Sverige motsvaras det av övergången från åk 3 till åk 4. Forskarna, Chall et al, fann att elevernas läsförmåga plötsligt inte räckte till. Anledningen låg vare sig i att eleverna hade försämrat sin läsning eller hade svårt att räcka till kognitivt. I stället kom forskarna fram till att det hade att göra med att de texter eleverna mötte var svårare, innehöll fler okända ord och att innehållet handlade om sådant eleverna inte hade några egna erfarenheter av. Samma sak visar sig inträffa vid övergångarna från åk 6 till åk 7 samt vid övergången från grundskolan till gymnasieskolan. Det är alltså inte den tidigare läraren som har gjort en felaktig bedömning!

I förra inlägget (Diagnos, didaktik och mångfald, 171212) beskrev jag den omarbetade modell som Barbro Westlund och Gunilla Molloy använde för att presentera resultatet i sin intervjustudie. Deras modell, som de kallade fyrfältare, är framtagen utifrån en annan modell som du hittar i artikeln Literacy as a complex activity: Deconstructing the Simple View of Reading (Stuart, Stainthorp & Snowling, 2008).

modellen

Eleverna i Barbro Westlund och Gunilla Molloys intervjustudie placerades i någon av följande fyra fält:

  • svag ordavkodning och god språkförståelse
  • god ordavkodning och god språkförståelse
  • svag ordavkodning och svag språkförståelse
  • god ordavkodning och svag språkförståelse

God läsförmåga förutsätter att eleven har både god ordavkodning och god språkförståelse. Uppgiften i LR:s studie att 40 procent av högstadielärarna anser att deras elever inte läser i tillräcklig utsträckning antyder att deras elever också har svårt att tillgodogöra sig det som kursplanerna omfattar. Det handlar alltså om brister i språkförståelsen. Att kunna läsa för att lära är en förutsättning för att kunna tillägna sig det som vårt svenska skolsystem bjuder på.

Lärare har att i sin undervisning erbjuda extra anpassning och särskilt stöd. Det är dock inte helt lätt att utforma en undervisning som matchar alla fyra fälten i ovanstående modell. Eftersom dessa uppgifter återkommer i olika studier är det en mycket central fråga för lärare att ha koll på huruvida eleverna har tillräckligt god ordavkodning och språkförståelse. Brister i en av dessa två förmågor försvårare allt lärande. När ordavkodningen haltar kan vi till en viss del kompensera med talböcker, talsynteser och inspelningar. När det brister i den allmänna språkförståelsen måste vi arbeta med hela språkområdet. Grammatik, textstrukturer, ordförståelse, ämnesspecifika aspekter på språket, ja allt. Det kräver att språk och läsning verkligen är HELA skolans ansvar. Att ALLA lärare arbetar med detta  i sin undervisning.

Figuren fungerar bra för alla lärare som vill skapa en översikt över sina elevers färdigheter när det gäller ordavkodning och språkförståelse. Vill du spara in lite tid så kan du använda dig av den förenklade bild jag har gjort. Modellen fungerar också bra som underlag för samtal med föräldrar när man försöker förklara hur svårigheterna i läsning kan se ut. Bilden underlättar fördjupade samtal. Prova själv!
Här kan du ladda ner pdf-filen: Fyrfältsmodell utifrån The simple view of reading

Lärarnas Riksförbund ger några förslag i sin undersökning. Dessa förslag är:

  • Elever i behov av stöd för sin läsutveckling måste få detta på ett tidigt stadium. Det handlar om alla elevers möjlighet att klara av skolan. Trots tydligare kursplaner och nationella prov i årskurserna 3 och 6 finns stora problem. Därför måste fler speciallärare utbildas, framför allt med inriktning mot läs- och skrivinlärning i lågstadiet
  • Det måste finnas möjligheter att dela större undervisningsgrupper för att bedriva effektiv läsinlärning. Klasstorlek spelar roll i lågstadiet, särskilt när det gäller att se till att alla elever lär sig basfärdigheterna. Därför bör förutsättningar för att reglera gruppstorlekarna under viss del av undervisningstiden i svenska i lågstadiet utredas. Detta bör ske inom ramen för den utredning som Skolverket arbetar med gällande stadieindelad timplan för grundskolan.
  • Den svenska skolan behöver ett nationellt ansvarstagande där staten sköter finansiering och resursfördelning. Förutsättningar för att bedriva (och få) undervisning måste vara likvärdiga. Staten måste garantera att alla elever får en bra start i livet, vilket gör skolan till ett naturligt ansvarsområde. En utredning för hur detta ska se ut i praktiken måste tillsättas snarast.

Även om vi nyss fått veta att PIRLS 2016 visar att våra fjärdeklassare har förbättrat sin läsning och att de är tillbaka på samma färdighetsnivå som 2001 så måste vi fortsätta att ha läsning, både avkodning och språkförståelse, i fokus.

LR Elevernas läsförmåga i grundskolan_140901

Undrar du över undersökningen, hur den gjordes, vem som står bakom slutsatser och förslag så står det så här på LR:s hemsida:

Lärarnas Riksförbund har frågat 2 200 lärare i grundskolan som undervisar i svenska om elevernas läsförmåga i de olika stadierna. Undersökningen har gjorts inom ramen för samarbetsprojektet En läsande klass och Läsrörelsen, men det är förbundet som ansvarar för såväl genomförande som resultat. Det är också förbundets åsikter och slutsatser som ligger till grund för de förslag som presenteras.

Referenser:

Chall, J. S., Jacobs, V. A., & Baldwin, L. E. (1990). The reading crisis: Why poor children fall behind. Cambridge, MA US: Harvard University Press.

Lärarnas Riksförbund (2014). Elevernas läsförmåga i grundskolan. En undersökning av Lärarnas Riksförbund inom ramen för projektet Läsande Klass.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Skolverket (2017). PIRLS 2016 (Skolverkets bildspel över resultaten)

Stuart, Stainthorp & Snowling (2008). Literacy as a complex activity: Deconstructing the Simple View of Reading.

Skolan en marknadsplats!?

Senare tids satsningar på bedömning har lett till att lärare ägnar allt mer tid åt att testa, kartlägga och bedöma. Detta har börjat gå ut över undervisningstiden som finns kvar för att ge eleverna de kunskaper de har rätt till. Det har också lett till att allt fler andra frivilliga test- och kartläggningsmaterial används i skolorna. De flesta av dessa kartläggningsmaterial kostar pengar. När skolor är villiga att betala för något träder det också fram förlag, firmor och olika aktörer som vill sälja just sin produkt. Många gånger är dessa produkter paketerade på ett mycket fint och säljande sätt vilket leder till att alla skolor plötsligt använder en viss metod. Jag hörde en gång en av våra mest kända läsforskare beskriva fenomenet så här: Ena året sitter att fåglarna på den tråden, nästa år sitter alla fåglarna på den där tråden. Detta visualiserades med fåglar på olika elledningar.

De obligatoriska kartläggningsmaterialen måste vi använda. Dessa obligatoriska bedömningsverktyg är Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och för taluppfattning för åk 1, NP, Nationella ämnesproven, i åk 3, 6 och 9. Från och med sommaren 2018 använder F-klassläraren också ett nytt kartläggningsmaterial för att kartlägga barnens språkliga medvetenhet och matematiska tänkande. Dessa har titlarna Hitta språket och Hitta matematiken (publiceras senast 180701). Beslut är planerat till 31a januari.  Allt annat är frivilligt. Allt annat vi använder tar tid och resurser i anspråk. Riktlinjerna för lärares bedömningsarbete säger att de mest framträdande syftena med bedömningar är att de används för att:

  • kartlägga kunskaper,
  • värdera kunskaper,
  • återkoppla för lärande,
  • synliggöra praktiska kunskaper och
  • utvärdera undervisning. (Skolverket, 171214)

I tidigare inlägg har jag tagit upp olika aspekter på bedömning, kartläggningar och test. Gå gärna tillbaka i min blogg och läs dessa som en bakgrund till detta inlägg. Nu har jag tittat närmare på Lexplore i samband med ett besök på deras webb. Idag beskriver jag vad jag läst och sett där samt delar med mig av mina reflektioner kring det som finns att läsa på deras webbsida. Översiktligt reagerar jag på deras användning av vissa begrepp och formuleringar. I filmen Hur fungerar Lexplores metod? säger forskaren att läraren vid genomgången av resultaten

… får veta vilka elever som befinner sig i riskzonen och behöver extra stöd.

De lärare jag möter har inte problem med att veta vilka elever som befinner sig i riskzonen och behöver extra stöd. Lärarna säger i stället att de har problem med att veta vilket stöd eleverna behöver, hur läraren ska lägga upp och anpassa sin undervisning så att den möter elevernas olika behov och hur de ska klara den utmaningen. Många lärare ger också uttryck för att det är svårt att hinna med i stora klasser och/eller när det saknas grupprum. I måndags 171211 vid presentationen av Barbro Westlund och Gunilla Molloys intervjustudie berättade en lärare att dennes elever till och med använde toaletterna för läsgrupper och boksamtal i brist på utrymmen.

Westlund och Molloy beskrev att de intervjuade i sina klasser hade många elever med olika diagnoser. Det förekommer att en klass med 24 elever har åtta elever med diagnos. Det är en utmaning för läraren! Enligt filmen kommer det en screeningspecialist till skolan som tar ut samtliga elever för att läsa. Läsningen utgörs av att läsa bokstäverna, bokstavsnamnen på filmen, samt enklare text. Ögonrörelserna spelas in av en kamera. Det är ögonrörelserna som utgör resultatet. Informationen laddas upp till en molnbaserad plattform för analys av en datamodell och efter någon vecka får läraren ta del av resultatet vid ett personligt möte med screeningspecialisten. Läsförståelsen mäts med en (1) enkel fråga som exemplifieras på filmen med frågan Tycker Hugo om fisk?. Enligt webbinformationen tar screeningen några minuter så några textsamtal finns det inte utrymme för som uppföljning av hur eleven har förstått det lästa. Ett av argumenten Lexplore använder för sitt screeningmaterial är att tidiga insatser ger bättre resultat. Ja, det håller vi alla med om. Därför arbetar vi med det obligatoriska Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och för taluppfattning för åk 1 (Skolverket 2016). Till sommaren börjar vi kartläggningen redan i förskoleklass. Så här skriver Skolverket om syftet:

Kartläggningsmaterialet används i förskoleklass för att stödja lärare i att tidigt identifiera elever som

  1. visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan respektive i årskurs 1 och 4 i specialskolan,
  2. är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda utmaningar. (Skolverkets presentation som kortfattat förklarar syfte, mål och ansvar, 171214)

Lexplores test sägs mäta läsförmågan i och med att ögonrörelserna mäts. Frågan är vad läsförmåga omfattar? Skolverket definierar i sin kunskapsöversikt Att läsa och förstå läsförmåga så här:

LÄSFÖRMÅGA definieras som två samspelande övergripande processer – god avkodningsförmåga och god läsförståelseförmåga. Avkodningsförmåga handlar om läsningens tekniska sida medan läsförståelseförmåga handlar om tolkandet och meningsskapandet. Dessa bör stå i balans med varandra, dvs. olika läsfärdigheter har automatiserats. De har dock ofta olika utvecklingsförlopp beroende av var eleven står i sin läsutveckling och i vilket sammanhang läsningen sker. (Skolverket 2016, sidan 19)

Att mäta ögonrörelser täcker inte in meningsskapandet och därmed använder Lexplore begreppet läsförmåga på ett sätt som inte överensstämmer med definitionen i Skolverkets kunskapsöversikt. Lexplore skriver att deras analys gäller läsförmågan, det vill säga färdigheten att avkoda skrivna ord vilket är en alltför snäv användning av begreppet läsförmåga. Begrepp som literacy, läsförståelse, läskompetens, läsförmåga och läsfärdighet måste klargöras för det är viktigt hur begrepp tolkas och används i relation till andra begrepp. Skolverkets kunskapsöversikt  Att läsa och förstå är utomordentlig för just det ändamålet.

Lexplores webb finns också en sida med frågor och svar. Där hittar jag frågan Finns det risk att en elev med bra lästeknik men svag läsförståelse slinker genom screeningen oupptäckt?. En spännande fråga. Här vill jag lyfta den fyrfältare som Westlund och Molloy använde i måndags för att presentera resultatet av sin intervjustudie. Jag har ritat av den från deras presentation. Modellen härstammar från  Stuart, Stainthorp & Snowling (2008). fyrfältare översatt modell gulgrön Svårigheter med läsningen kan härledas till två områden, god/svag ordavkodning samt god/svag språkförståelse. Den grupp som riskerar att flyga under radarn är de elever som har god ordavkodning men svag språkförståelse. Det låter bra när de läser men de förstår inte. Svag språkförståelse slår igenom även vid muntliga genomgångar och när läraren förklarar nya moment. Vad menas med språkförståelse? Så här skriver Skolverket:

Med språkförståelse menas en lingvistisk medvetenhet om hur språket används i olika sammanhang. Det handlar om medvetenhet om ordval, kunskap om ords betydelse och härkomst, men också en medvetenhet om hur meningar används och konstrueras grammatiskt. Det innebär också att förstå hur språket fungerar genom användning av metaforer, liknelser eller idiomatiska uttryck och förmåga att använda språket som verktyg för att resonera. (Skolverket 2016, sidan 35)

Lexplore skriver att läsförmåga och läsförståelse hänger ihop samt att språkförståelse därför är ett bättre ord än läsförståelse. De skriver också att det är inte elevernas läsförståelse de analyserar, eftersom läsförståelsen också påverkas av andra faktorer, till exempel förkunskaper, intresse och förmåga till djupare reflektion.

Lexplore skriver mycket om dyslexi och vikten av att upptäcka elever med dyslexi. I och med att resonemang kring dyslexi hela tiden återkommer i webbtexten så upplever jag att det låter som att screening med Lexplore identifierar elever med dyslexi. Samtidigt skriver de på  några ställen att screeningen inte identifierar dyslexi. På ett ställe skriver de att Lexplore utvecklat en metod som gör det enkelt att testa stora elevgrupper, för att upptäcka alla barn i riskzonen för dyslexi. Dyslexi är inte något ett barn ligger i riskzonen för. Så här beskriver Svenska Dyslexiföreningen dyslexi.

Personer med dyslexi utgör alltså en undergrupp som möter specifika, ofta ärftligt betingade hinder vid läsinlärningen. Svårigheterna gäller främst avkodningen, att ta till sig och automatisera kopplingen mellan bokstäver och talljud. (Svenska Dyslexiföreningen, 171214)

Besök gärna Svenska Dyslexiföreningen webbsida och läs mer om dyslexi! Vill du veta mer om Vad säger styrdokumenten om undervisning, extra anpassning, särskilt stöd och bedömning? så hittar du en kostnadsfri föreläsning om detta 31a januari. Det är Wern Palmius och Lennart Rådbrink, två mycket erfarna och skickliga rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten som föreläser. Läs mer om föreläsningen HÄR.

Avslutningsvis ställer jag mig frågande inför nyttan med masscreening med Lexplores test. Att enbart testa avvikande ögonrörelser säger inget om vad denna avvikelse beror på utan detta kräver en fortsatt utredning. Det vill säga fler och andra test; med andra ord de test vi använder för utredningar. Vilka anpassningar läraren behöver göra i sin undervisning får denne inte heller några förslag på. Detta beror i sin tur på att vi inte vet något om orsakerna till avvikelsen! Det är snabbt men har litet diagnostiskt och pedagogiskt värde.

Ja, det blev lite sent idag. Nu hoppas jag att du lärare som har fått dina elever screenade delar med dig av dina erfarenheter och reflektioner. Jag har ju bara läst och reflekterat utifrån Lexplores webbsida.