Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Språkpaketet

Att våga prova ett nytt förhållningssätt

Mod och öppenhet är den gemensamma nämnaren för deltagarna i Språkpaketet.
Idag, onsdagen den 31a maj, möttes vi som deltagit i  Språkpaketet 2016-2017 för ett gemensamt erfarenhetsutbyte. Lärare från 8 skolor har gjort en gemensam resa i arbetet med att utveckla sin undervisning i den första läs- och skrivinlärningen. Arbetssättet kallas ASL, Att skriva sig till läsning. Det betyder att eleverna lär sig läsa genom att börja skriva. Inget nytt i och för sig. Det som är nytt är att arbetet utgår från att eleverna skriver på Ipads eller datorer redan från allra första början. Skrivandet stöds av talsyntes. Det är spökskrift, bokstavräckor, ord och berättelser. Det är upptäckarskrivande, dvs. orden skrivs som de låter då eleven utforskar och analyserar förhållandet mellan ljud och bokstav. Symbolhanteringen utgörs av tidig form av upptäckarskrivande, avancerad form av upptäckarskrivande och helordsskrivande.

Först ut var kollegorna på Askebyskolan. Du ser här några glimtar från deras redovisning.

Askeby_collage2

Lärarna presenterar i sin resultatredovisning att de ser en tydlig utveckling. Alla elever har gynnats av arbetssättet. Du ser i bilden ovan ett elevexempel från åk 1. Den vänstra texten, två rader under elevteckningen, skrev eleven tidigt på höstterminen och den högra texten skrev samma elev i slutet av vårterminen. Utveckling kallas det!

Lillholms- och Ekholmsskolan berättade om en del tekniska problem de hade i början. Vid terminsstart hittade man inte paddorna! Lillholmsskolans förskoleklasser mötte också andra hinder under läsårets gång. Periodvis krånglade deras iPads och de fanns inte heller alltid på plats. De brottades med brist på personal. Barngrupperna visade sig vara språksvaga vilket krävde mycket förskolepedagogik varför de valde att arbeta mer medvetet med språket och finmotoriska övningar. Lärarna presenterade både fördelar och svårigheter vilket är bra. Svårigheter behöver problematiseras och ska användas för att lära sig av inför fortsatt arbete.

Lillholm o Ekholm resultat åk 1

Många av deltagarna underströk att det parvisa arbetet på iPads ledde till förbättrat samarbete mellan eleverna. Detta var också något som eleverna själva tagit upp och kommenterat. Östbergaskolan bjöd oss på små korta filmer som visade hur eleverna samarbetade i sitt skrivande. Både roligt och spännande att få se!

Lillholm o Ekholm barnhänder

Hedvig Eleonora skola presenterade hur de arbeter i fyrgruppssystem mot bland annat idrotten. De utgår från fasta skrivarpar. Likaså görs mycket av bokstavsarbetet parvis. Deras erfarenhet är att motoriskt svagare elever skriver mer och orkar arbeta längre pass när de arbetar med ASL. De berättade att de har nöjda och glada elever som vill vara i skolan.

Sjöviksskolan fick sina iPads framåt jul vilket var alldeles för sent! De berättade om olika finmotoriskt övningar och hur de arbetat med veckans bokstav i olika material som t.ex. lera.

Långbrodalsskolan berättade om hur de inspirerar sin elever att skriva. Det handlade om springsagor, programmering, olika temauppgifter som tid, egna sagor, sekvenskort. ASL satsningen har get entusiastiska barn som blivit bra på att samarbeta i skrivarpar. Vi fick se exempel på långa texter.  lång text Det var roliga skrivuppgifter som kunde handla om när jag är hundra år.  100 år

Utmaningar inför hösten var för flera av deltagarna att få tillgång till fler paddor, inspirera nya kollegorna som ännu inte har arbetat med ASL och många önskade också fler appar till sina iPads.

Långbrodalsskolan arbetade med små paddor, iPad mini, vilket inte fungerade lika bra som den vanliga storleken. iPad mini bjuder in elever att vilja arbeta själva för det är helt enkelt svårt att få plats två stycken när man ska skriva.

Östbergaskolan visade filmer med elever som skrev och samarbetade jättefint runt sina skrivarbeten. När man arbetar med iPads så är det lätt att också filma korta sekvenser som visar hur eleverna arbetar, hur de resonerar och hur de samarbetar för att lista ut hur ord stavas och vad deras texter ska handla om.

Fler skolor som deltog var Loviselundskolan, Mälarhöjdens skola och Örbyskolan. Under erfarenhetsutbytet visades många härliga, inspirerande foton från klassrummen.

klädnypor

Jag avslutar med eleven som älskar skolan. Nog är det en härligt framsida till Min textbok!älska skolan2

Referenser:

Skolverket. Utveckla din bedömarkompetens, svenska/svenska som andraspråk

Språkpaketet på Mediotekets webb: Läs- och språkpaketet.

Nästa Språkpaket på väg…

Igår måndag, 20/3, hade vi det första informationsmötet inför uppstarten av nästa Språkpaket. Intresset har växt från år till år och nu är det dubbelt så många som anmält intresse som de som erbjuds plats. Jätteroligt, tycker vi!

Det är kaffe och smörgås när vi samlas, förstås.

IMG_0169

Titta i böcker kunde man också. Det är tre böcker som är obligatorisk läsning för deltagare i Språkpaketet. Det är Att läsa och förstå (Westlund 2016), Att skriva sig till läsning (Hultin & Westman) samt Barn upptäcker skriftspråket (Dahlgren 2013). Den första boken är en kunskapsöversikt skriven av Barbro Westlund på uppdrag av skolverket. En bok som är utmärkt för att läsas i arbetslag för att komma vidare i samtal om litteracitet ur olika aspekter. Den andra är en bok som kombinerar presentation av forskning kring ASL och kapitel skrivna av praktiker som skriver om sin undervisning och olika utmaningar de har mött vid implementeringen av ASL. Den tredje boken Barn upptäcker skriftspråket  presenterar forskningsrön kring barns skriftspråksutveckling samt avsnitt om praktisk, didaktisk tillämpning, dvs. hur det kan se ut i undervisningen. Alla tre böckerna diskuteras vid olika träffarna under läsåret.

IMG_0170

Vi berättade om Språkpaketet, bakgrunden, tankarna som Språkpaketet grundar sig på, vad som ingår och vad deltagarna får med sig. Det är föreläsningar, handledning, inspirationsföreläsningar, möte med en forskare, bokläsning och boksamtal, bokpresentationer av böcker som deltagarna får till sina klasser och NYTT FÖR I ÅR…bcarola

… Medioteket lånar ut en laddningsvagn laddad med iPads. En vagn till varje deltagande skola. Tanken bakom detta är att deltagarna under det läsår som de deltar i Språkpaketet har tillgång till fler iPads än annars. Givetvis måste de deltagande skolorna själva köpa in egna iPads och appar också! Vi vet dock att det tar några år för en skola att köpa in iPads i en sådan omfattning att lärarna blir nöjda. I och med denna lånemöjlighet så blir det rivstart för deltagarna! Bra, eller hur!?

Vi vet från utvärderingarna och erfarenhetsutbytet med tidigare deltagande skolor att Språkpaketet har varit mycket uppskattat av lärarna.

Nu står vi inför vår 6e omgång Språkpaket!

Vi som har huvudansvaret för genomförandet är jag, Toura Hägnesten, och min kollega Carola Rehn-Lindberg.

Du kan läsa mer om SpråkpaketetMediotekets webb under Kompetensutveckling: Språkpaketet.

”Hemma hos Karin”

Ja, den här gången blir det lite av ett hemma hos reportage. På grund av brist på lokaler så skulle Carola ha Språkpaketets ASL-handledning ute på Kvarnbackaskolan. Handledningen skedde idag i samarbete med Karin Pettersson. Eftersom jag ofta missar saker jag vill vara med om på grund av dubbelbokningar så hade jag preliminärbokat den här dagen för länge sedan. Jag vill nämligen gärna delta i någon av handledningstillfällena varje år. Högeffektiv som man är (!?) så hade jag också passat på och frågat Karin Pettersson om jag kunde få besöka henne och hennes klass, en åk 2a, när jag ändå skulle dit för att vara med på ASL-handledningen. Att höra Karin berätta om sin undervisning är så inspirerande att jag bara måste få vara med och se henne och hennes elever in action; nu när jag ändå var på plats.

Idag fick jag delta i uppstart av en skrivuppgift i Karins åk 2. Karin började en repetition för att alla elever skulle få stöd i att komma ihåg hur de gjorde sist samt att känna att de vet vad som förväntas.

IMG_0120

Repetitionen utgår från arbetet kring ett tidigare besök på Riksidrottsmuseet. Tillsammans tittar Karin och hennes klass på mallen för arbetet. Uppgiften är att skriva utifrån:

  1. Rubrik
  2. Orientering
  3. Händelse
  4. Slutkommentar

Andra punkten orientering består av fem delar, nämligen: Vem; Var; När; Vad; Varför. Tillsammans tar de fram förslag på vad som är aktuellt att skriva för varje delfråga.

Händelserna ställs upp i kronologisk ordning där händelse 1 startas med att först… Sedan följa händelse 2 där eleverna väljer tidsord och formulerar händelse för händelsen. Sedan bygger de på med fler händelsers för att berätta hela förloppet.

Karin startade med ett samtal kring mallen med förslag på vad som kan skrivas in idag. Sedan var det parvis skrivarbete för eleverna. I det parvisa skrivarbetet har alla elever egna iPads, de samtalar om vad de ska skriva men skriver var sina texter, dvs. egna texter. På så vis har de stöd i varandra samtidigt som de har frihet att skriva sin egen text.

IMG_0121

Ja, alla elever har egna iPads! Det tog skolan tre år att komma dit. I förskoleklass är det dock en iPad på två elever. Tips: märk tangentborden och parkoppla dem med iPaden med Bluetooth så slipper du problem med korsvisa kopplingar.

Givetvis har de tillgång till talsyntes på sina paddor. Givetvis har de också hörlurar för att inte störa sina kamrater. Inget sladdtrassel här! Alla hörlurar ligger i egna små påsar. Fritids har hjälpt till med att sy dessa.

IMG_0124

På Kvarnbackaskolan är rutinen att läraren arbetar tillsammans med F-klassläraren i klassrummet. Det betyder att de alltid är två lärare i klassen. Just idag hade Karin dessutom en lärarkandidat med sig.

Dagen avslutades med att Karin berättade för våra deltagare i Språkpaketet lite mer om sitt dagliga arbete och om ASL i praktiken. Det blev också en del praktiska pröva på uppgifter som exempelvis Stafettskrivning.

Vill du läsa mer om Karins arbete så besök hennes blogg. Länken dit är: Fröken Karin.  Jag har också skrivit ett inlägg om den inspirationsföreläsning hon hade i januari i år (2017) för våra deltagare i Språkpaketet 2016/17.

Snart kan du dessutom läsa den bok hon har skrivit. Titeln är Språk och kunskapsutvecklande undervisning (Hallgren & Fallgren, 2016). Kommer ut i april.

Meningsfullt skrivande

Katharina Andersson träffade i måndags 15/2 deltagarna i Språkpaketet 2015 och föreläste kring skrivande. Rubriken var Att skriva sig till skrivande. Vi fick lära oss att skriva mer sällan är en berättelse. Vad använder vi i så fall skrivande till? Jo, exempelvis brev och meddelanden, inbjudningar, spelregler, tidningar, argumenterande texter, plakat och inbjudningar. Detta förutsätter en helhetssyn där skrivande handlar om att  meddela något till någon och att förmedla budskap. Vi skriver när vi noterar, undrar, vill komma ihåg och fråga om något. Exempel på tidiga skrivgenrer är listor av alla de slag.

Katharina kom också in på begreppen textrörlighet och intertextualitet.

Textrörlighet

Skolverket använder begreppet i många av sina texter som handlar om läs-, skriv- och språkutveckling; gärna tillsammans med termerna (orden) elevnära och anpassning. Vad står då textrörlighet för?

Textrörlighet är när läsaren rör sig både framåt (framåtriktad textrörlighet – man använder det man redan läst eller skrivit för att förstå det som kommer längre fram ) och bakåt (bakåtriktad textrörlighet – man kan använda det man just läst eller skrivit för att fördjupa sin förståelse av det man läst eller för att förändra det man skrivit ) i texten. En textrörlig läsare gör kopplingar till sig själv, till andra texter och/eller till vad som händer i världen (utåtriktad textrörlighet). Textrörlighet står alltså för en rörlighet både inom och mellan texter men också förmågan att gå ut från texten och koppla innehållet till egna erfarenheter och förkunskaper. Den handlar också om att förstå hur olika författare beskriver samma sak eller något liknande.

Förmågan att ”röra sig i texter” ses som en viktig aspekt för utveckling av läs- och skrivförmågan. Den grundas redan hos det lilla barnet i de muntliga samtalen. Därför är det viktigt att ge möjligheter till att samtala, läsa och skriva i många och varierande sammanhang.

Vill du läsa mer om textrörlighet så skriver Caroline Liberg om det i kapitel 7 i  Läsundervisningens grunder (2016).

Intertextualitet

När en elev skriver inspirerad utifrån andra texter, filmer och liknande så handlar det inte om att plagiera. I stället talar vi då om intertextualitet. Den skrivande eleven kanske använder uppslag, strukturer, händelsekedjor och annat från inspirationskällan som underlag till sitt eget skrivande.

Vill du läsa mer om intertextualitet så läs Katharina Anderssons avhandling Pojkar kan visst skriva!

”Hualigen”

Katharina berättade att hon i sin forskning funnit att när pojkar skriver så har de pojkar som huvudpersoner men också som hjältar, offer, hjälpare och alla andra positiva personer som finns med i deras texter. Om det finns en flicka med i texten så har hon vanligen inte något namn! Vanligen glöms hon bort efter ett tag eller så dör hon på slutet. Här finns det anledning att friska upp våra kunskaper om critical literacy men också genusperspektivet!

Katharina bjöd oss på en föreläsning med bra innehåll och flyt kombinerat med en utomordentlig känsla för åhörarnas frågor och funderingar. Stort tack!

Katharina A_160215