Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Språkpaketet

”Hemma hos Karin”

Ja, den här gången blir det lite av ett hemma hos reportage. På grund av brist på lokaler så skulle Carola ha Språkpaketets ASL-handledning ute på Kvarnbackaskolan. Handledningen skedde idag i samarbete med Karin Pettersson. Eftersom jag ofta missar saker jag vill vara med om på grund av dubbelbokningar så hade jag preliminärbokat den här dagen för länge sedan. Jag vill nämligen gärna delta i någon av handledningstillfällena varje år. Högeffektiv som man är (!?) så hade jag också passat på och frågat Karin Pettersson om jag kunde få besöka henne och hennes klass, en åk 2a, när jag ändå skulle dit för att vara med på ASL-handledningen. Att höra Karin berätta om sin undervisning är så inspirerande att jag bara måste få vara med och se henne och hennes elever in action; nu när jag ändå var på plats.

Idag fick jag delta i uppstart av en skrivuppgift i Karins åk 2. Karin började en repetition för att alla elever skulle få stöd i att komma ihåg hur de gjorde sist samt att känna att de vet vad som förväntas.

IMG_0120

Repetitionen utgår från arbetet kring ett tidigare besök på Riksidrottsmuseet. Tillsammans tittar Karin och hennes klass på mallen för arbetet. Uppgiften är att skriva utifrån:

  1. Rubrik
  2. Orientering
  3. Händelse
  4. Slutkommentar

Andra punkten orientering består av fem delar, nämligen: Vem; Var; När; Vad; Varför. Tillsammans tar de fram förslag på vad som är aktuellt att skriva för varje delfråga.

Händelserna ställs upp i kronologisk ordning där händelse 1 startas med att först… Sedan följa händelse 2 där eleverna väljer tidsord och formulerar händelse för händelsen. Sedan bygger de på med fler händelsers för att berätta hela förloppet.

Karin startade med ett samtal kring mallen med förslag på vad som kan skrivas in idag. Sedan var det parvis skrivarbete för eleverna. I det parvisa skrivarbetet har alla elever egna iPads, de samtalar om vad de ska skriva men skriver var sina texter, dvs. egna texter. På så vis har de stöd i varandra samtidigt som de har frihet att skriva sin egen text.

IMG_0121

Ja, alla elever har egna iPads! Det tog skolan tre år att komma dit. I förskoleklass är det dock en iPad på två elever. Tips: märk tangentborden och parkoppla dem med iPaden med Bluetooth så slipper du problem med korsvisa kopplingar.

Givetvis har de tillgång till talsyntes på sina paddor. Givetvis har de också hörlurar för att inte störa sina kamrater. Inget sladdtrassel här! Alla hörlurar ligger i egna små påsar. Fritids har hjälpt till med att sy dessa.

IMG_0124

På Kvarnbackaskolan är rutinen att läraren arbetar tillsammans med F-klassläraren i klassrummet. Det betyder att de alltid är två lärare i klassen. Just idag hade Karin dessutom en lärarkandidat med sig.

Dagen avslutades med att Karin berättade för våra deltagare i Språkpaketet lite mer om sitt dagliga arbete och om ASL i praktiken. Det blev också en del praktiska pröva på uppgifter som exempelvis Stafettskrivning.

Vill du läsa mer om Karins arbete så besök hennes blogg. Länken dit är: Fröken Karin.  Jag har också skrivit ett inlägg om den inspirationsföreläsning hon hade i januari i år (2017) för våra deltagare i Språkpaketet 2016/17.

Snart kan du dessutom läsa den bok hon har skrivit. Titeln är Språk och kunskapsutvecklande undervisning (Hallgren & Fallgren, 2016). Kommer ut i april.

Meningsfullt skrivande

Katharina Andersson träffade i måndags 15/2 deltagarna i Språkpaketet 2015 och föreläste kring skrivande. Rubriken var Att skriva sig till skrivande. Vi fick lära oss att skriva mer sällan är en berättelse. Vad använder vi i så fall skrivande till? Jo, exempelvis brev och meddelanden, inbjudningar, spelregler, tidningar, argumenterande texter, plakat och inbjudningar. Detta förutsätter en helhetssyn där skrivande handlar om att  meddela något till någon och att förmedla budskap. Vi skriver när vi noterar, undrar, vill komma ihåg och fråga om något. Exempel på tidiga skrivgenrer är listor av alla de slag.

Katharina kom också in på begreppen textrörlighet och intertextualitet.

Textrörlighet

Skolverket använder begreppet i många av sina texter som handlar om läs-, skriv- och språkutveckling; gärna tillsammans med termerna (orden) elevnära och anpassning. Vad står då textrörlighet för?

Textrörlighet är när läsaren rör sig både framåt (framåtriktad textrörlighet – man använder det man redan läst eller skrivit för att förstå det som kommer längre fram ) och bakåt (bakåtriktad textrörlighet – man kan använda det man just läst eller skrivit för att fördjupa sin förståelse av det man läst eller för att förändra det man skrivit ) i texten. En textrörlig läsare gör kopplingar till sig själv, till andra texter och/eller till vad som händer i världen (utåtriktad textrörlighet). Textrörlighet står alltså för en rörlighet både inom och mellan texter men också förmågan att gå ut från texten och koppla innehållet till egna erfarenheter och förkunskaper. Den handlar också om att förstå hur olika författare beskriver samma sak eller något liknande.

Förmågan att ”röra sig i texter” ses som en viktig aspekt för utveckling av läs- och skrivförmågan. Den grundas redan hos det lilla barnet i de muntliga samtalen. Därför är det viktigt att ge möjligheter till att samtala, läsa och skriva i många och varierande sammanhang.

Vill du läsa mer om textrörlighet så skriver Caroline Liberg om det i kapitel 7 i  Läsundervisningens grunder (2016).

Intertextualitet

När en elev skriver inspirerad utifrån andra texter, filmer och liknande så handlar det inte om att plagiera. I stället talar vi då om intertextualitet. Den skrivande eleven kanske använder uppslag, strukturer, händelsekedjor och annat från inspirationskällan som underlag till sitt eget skrivande.

Vill du läsa mer om intertextualitet så läs Katharina Anderssons avhandling Pojkar kan visst skriva!

”Hualigen”

Katharina berättade att hon i sin forskning funnit att när pojkar skriver så har de pojkar som huvudpersoner men också som hjältar, offer, hjälpare och alla andra positiva personer som finns med i deras texter. Om det finns en flicka med i texten så har hon vanligen inte något namn! Vanligen glöms hon bort efter ett tag eller så dör hon på slutet. Här finns det anledning att friska upp våra kunskaper om critical literacy men också genusperspektivet!

Katharina bjöd oss på en föreläsning med bra innehåll och flyt kombinerat med en utomordentlig känsla för åhörarnas frågor och funderingar. Stort tack!

Katharina A_160215