Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
språkutvecklande arbete

”Kom så går vi in i bilden!”

Det är från ett citat som vi bjöds på av Kjell Ivar Skjerdingstad (førsteamanuensis vid Högskolan i Oslo och Akershus) under konferensen Med bilden i fokus.

Hela citat lyder:

När Katia var två år fick hon se en bild med små killingar i en glänta. Hon tyckte mycket om bilden och drog mamma i ärmen: – ”Kom så går vi in i bilden till killingarna!” (Ur Kornej Turkovskij: från två till fem år) Hällberg 1982, s. 168).

Vad säger du om det? Nog är det en härlig kommentar!? Jag tycker det säger allt om läsningens natur. – Kom så går vi in i bilden…

Föreläsningen handlade om Fornemmelsen for stedet – et forsøk på å nærme seg bilebokens fenomeneologi. Fenomenologi är en utgångspunkt och metod för forskning där ”man behandlar observerade fenomen som de framträder för vårt medvetande utan att fråga efter deras orsaker” (enligt Egidius termlexikon). Det jag fastnade för var hans presentation av boken Var är min syster? (Nordqvist 2007). En helt underbar bok med helt underbara bilder. Den handlar om att den lilla musens storasyster försvinner och jakten för att hitta henne igen.

var är min syste

Letandet går genom luften i en luftballong som bärs av ett upp och nedvänt päron. Landskapen är fantasifulla och fyllda av detaljer; kor som dricker öl, en groda som spelar pingis med en gumma, en hög av älgar som sover i en soffa, indianer som rider på en snok och annat finurligt. Tittar man noga så kan man kanske se systerns gula kalufs lite här och där. (adlibris 160920)

Varje enskild bild är oerhört detaljrik! Man blir lätt sittande i evigheter när man läser den. Och nu kommer det bästa av allt! Jag har ett alldeles eget exemplar som är signerat av författaren Sven Nordqvist!!! Det var min allra käraste kollega Kia Knutsson-Norberg som fixade det och gav mig boken. Tusen tack, Kia! Detta är nu min favvobok.

grupperad Nordqvist

Jag håller med om att nordanvinden inte är helt korrekt. Kanske liknar hon lite en femme fatale!? Visst, det är kanske inte så lämpligt att hon röker cigarr men håll med om att hon är helt underbar!? Hon gestaltar, i alla fall för mig, nordanvinden på ett målande sätt.

Referenser

Egidius, H. (2006). Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning. Lund: Studentlitteratur.

Nordqvist, S. (2007). Var är min syster? Bromma: Opal förlag.

E-boken i klassrummet

Det var titeln på den första föreläsningen i höstens seminarieserie för skolornas läs- och språkutvecklare. Först ut som föreläsare var Carina Hermansson, fil.dr. och hon forskar som postdoktor vid Umeå universitet. Carina har en bakgrund som lärare i grundskolan och på lärarutbildningen.

Vad är en e-bok? Vanligaste definitionen lyder att e-boken är en elektronisk version av en tryckt bok avsedd att läsas med hjälp av en dator, smartphone, läsplatta eller annat mobilt läsverktyg. Inlästa ljudböcker samt talböcker, avsedda för personer med läshinder, räknas inte som e-böcker.

Fokus i föreläsningen var hur elevers skriv- och läsförmåga  utvecklas i aktiviteter med e-boken. Carina satte myror i huvudet på oss när hon diskuterade och belyste på vilket sätt kropp och rumslig plats, i samspel med läs- och skrivstrategier, har betydelse för hur elever skapar mening kring digitala litterära texter (e-böcker). Att tänka in kropp och rum var en utmaning för många av oss. Som stöd fick vi en introduktion i hur man kan tänka på läsning utifrån begreppet centripetalkraft.

centripetalkraft2

Just nu är det ett stort fokus på läsning och lässtrategier i skolsverige där elevens kognitiva och metakognitiva förmåga tränas. Carina beskrev hur läraren i hennes studie på ett föredömligt sätt undervisade och modellerade kognitiva lässtrategier för eleverna. Det som överraskade Carina var att när eleverna själva läste digitala böcker använde de kroppsliga i stället för kognitiva strategier för att skapa mening  kring det lästa.

Carina talade om att metod utgör en inramning och att vi har diskursiva regleringar och att vi behöver undersöka vad som händer när materialitet, kropp, krafter, rörelser samhandlar i skrivhändelsen i klassrummet. Hon gav oss flera exempel på hur materialitet, kropp och rum blev betydelsefulla i elevernas digitala läsförståelsearbete. Ett exempel rörde elevparet som läste i soffan och hur de skapade en egen läsvärld när de placerade en filt över sig och läste under den och hur det skapade en ny kroppslighet och rumslighet.

Ja, kropp och kroppslighet var återkommande ord under föreläsningen. I den artikel vi hade fått att läsa inför föreläsningen får jag 32 träffar på termerna kropp och kroppslighet. Carinas utforskande av läsning och skrivning har en stark anknytning till kropp och kroppslighet. För att återknyta till centripetalkraft så finns det ett utmärkt exempel i artikeln. Det beskriver hur en elev som först inte vet vad han ska skriva i och genom rörelser med handen, sitt pennskrin och sin penna i en sammanlänkad rörelse får en skrividé. Läs artikeln! Sorry, den är inte publicerad än och den får inte spridas utanför gruppen som deltar i Carinas två föreläsningar. Den kommer att vara inledning i en bok som kommer ut snart, som jag förstod det.

Vi fick också följande hemuppgift att pröva med våra elever.

Arrangera en kollektiv (digital) läsaktivitet där du sätter relationen mellan kropp, rum och elevers förståelse av det lästa i fokus. Innehåll och genomförande planerar du utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Gör korta minnesanteckningar över vad som händer i aktiviteten och över dina reflektioner kring det du ser hända.

När vi träffar Carina nästa gång, dvs. onsdag 21 september, kommer vi att diskutera hur det har gått att göra uppgiften, våra erfarenheter av och funderingar kring läsaktiviteter som aktiverar kropp, rum och hjärna. Blev du sugen på att prova i ditt klassrum? I så fall vore det roligt att få höra dina erfarenheter och reflektioner! Dela gärna…

Vi kommer också att få höra mer om det som Carina benämner det nomadiska skrivandet.

Vilket härligt jobb jag har! Varje vecka lär  jag mig nya saker och ofta får jag träffa forskare men också samtala med dem om olika aspekter och perspektiv på läs- och skrivutveckling och undervisning. Det är också fantastiskt roligt att få dela detta med er kollegor!

Referenser:

Hermansson, C. (2013). Nomadic Writing Exploring Processes of Writing in Early Childhood Education. Karlstads universitet, doktorsavhandling.

Skolporten. Upptäckarlusten är en nödvändig del i att lära sig skriva. Intervju om avhandlingen från 2013.

PS. Carina är en föreläsare som drar in åhörarna. PowerPointen var visuell i den meningen att bilderna fungerade som stöd till det Carina presenterade. Får du som inte var med oss i onsdags 7/9 chansen att lyssna på en föreläsning med Carina så tveka inte. Ta chansen!

CH3

Fem saker vi inte ska göra!

I artikeln What Doesn’t Work: Literacy Practises We Should Abandone  ställs vi inför fem saker vi inte ska arbeta med i undervisningen. Ja, jag vet att man aldrig ska ta upp det man inte ska göra men de här förslagen är lite intressanta. Det är inget hokus pokus utan vanligt förekommande aktiviteter i många klassrum.

  1. Lista med ord att slå upp
  2. Priser till de som läser
  3. Rättstavningsprov varje vecka
  4. Enskild läsning utan stöd
  5. Dra in på raster

1. Varför ska vi då inte låta eleverna arbeta med att slå upp ord från en ordlista? Det leder helt enkelt inte ett större ordförråd. I stället är det bättre att arbeta med ordväggar. Jag beskrev några exempel på hur man kan göra i ett inlägg i början av 2015. Du hittar det här: Ordväggar.
En annan ingång är att tillsammans samla på ord och tillsammans skapa gemensamma ordlistor med okända ord, ämnesspecifika ord eller ord som låter eller ser skojiga eller konstiga ut.  Man kan också låta eleverna själva skriva ordlistor där de samlar egna ord som de tycker sticker ut på något särskilt sätt. Glöm inte att tillsammans samtala runt de ord som eleverna har samlat!

2. Forskare har funnit att priser som morot för läsning motverkar sig själva. Priser till eleverna leder inte till att de läser mer. Detta finns beskrivet i Kulturrådets rapport Med läsning som mål. Att läsa för att få pris är ett exempel på yttre motivation. Det finns indikationer på att detta gör att läsaren får ut mindre av sin läsning och dessutom läser mer ytligt (Kulturrådet 2015).

3. Rättstavningsprov i helklass – det måste väl ändå göra susen!? Tyvärr inte. Forskning har funnit att det är mer effektivt att arbeta med att analysera och använda ord skriftligt än att testa stavningen av dem. Eleverna arbetar med olika uppsättningar ord beroende på kunskapsnivå. Det finns inget one size fits all! Språkligt duktiga elever behöver och har rätt till utmaningar. Elever som ännu inte kommit så långt i sin språkutveckling behöver lärarens vägledning och stöd. Det kan ske genom att läraren uppmärksammar eleverna på olika stavning och uttal med exempel från dels texter eleverna skrivit själva, dels texter som eleverna läser i skolan.

4. Enskild läsning som t.ex. läsa en kvart om dagen utvecklar inte läskompetensen. I stället är det viktigt att undervisa kring lässtrategier, både för förståelse (att kunna tolka och skapa mening i olika texter) och för den tekniska sidan (kunna avkoda text och läsflyt) av läsning. Respons på läsningen, textsamtal och diskussioner är det som ger bäst effekt på enskilda elevers läsutveckling. Detta betyder förstås inte att eleverna aldrig får läsa tyst, enskilt. Givetvis måste det finnas tillfällen till enskild läsning också men det viktiga är att komma ihåg vikten av gemensamma samtal kring läsning och se till att detta förekommer som en naturlig del i läsundervisningen.

5. Att dra in på tid för rast och avkoppling är lika tokigt som att dela ut priser för att elever läser. Fysisk aktivitet har visat sig stimulera och underlätta lärande.

I artikeln hittar du också referenser på forskning som styrker de olika påståenda. Bra för dig som vill gå vidare och läsa mer.

Referens:

Edutopia: http://www.edutopia.org

1:orna skriver till blivande 1:or

Vet du att det finns ett nationellt literacynätverk i Sverige? Deras webbsida är under uppbyggnad men du hittar redan intressanta saker, inlägg och länkar till inlägg, att läsa. Jag hittade en idén till skrivuppgift för åk 1 som handlar om att elever i åk 1 i maj skriver brev och berättar om hur det är att gå i skolan, vad de har lärt sig och hur läraren är.

Skrivprocessen börjar med att lärare och elever tillsammans samlar idéer och samtalar om brev som genre, hur man skriver brev och vad man skulle kunna skriva till de nya 1:orna. Målet är att fördjupa elevernas kunskaper om brevskrivning, vad vet eleverna om brevskrivande och olika sorters brev samt hur man börjar och avslutar ett brev.

Läraren modellerar hur man skriver brev genom att tillsammans med eleverna skriva ett gemensamt brev som får fungera som modell. Under det gemensamma brevskrivandet gör läraren eleverna medvetna om brevets texttypiska drag, struktur och språkliga drag.

Läraren går in på frågor om vad som behöver skrivas till en kamrat som ska börja i skolan. Det handlar om att:

  • skriva vem brevet skrivs till
  • skriva en inledning i brevet
  • berätta olika saker om skolan som t.ex. vad du lärt dig och vad du gör på rasterna
  • skriva egna frågor till den du skriver till
  • skriva en avslutning på brevet

Läraren tar också upp andra saker att tänka på när man skriver. Det kan gälla att eleverna ska börja en ny mening med stor bokstav, att det ska finnas mellanrum mellan orden och att använda punkt och frågetecken.

Sedan är det dags för eleverna att skriva egna brev. Detta kan ske på egen hand eller i par. När eleverna skriver i par så blir det naturligt att hjälpas åt.  Att ge och få respons på sitt skrivande är också en viktig del i processen. Här är det en fördel om det sker med stöd i kriterier som tagits fram i ett gemensamt arbete redan tidigare. Att ge och få respons är ett sätt att utveckla ett gemensamt metaspråk kring skrivandet vilket utvecklar elevernas medvetenhet om olika aspekter i sitt eget och det gemensamma skrivandet.

Den här skrividén återfinns på Skrivesenteret, Trondheim, Norge, som är ett nationellt center för skrivundervisning och skrivforskning.

Nasjonalt senter for skriveopplæring og skriveforsking

Det overordna målet til Skrivesenteret er å styrkje skrivekompetansen hos barn, unge og vaksne. Skrivesenteret skal ha ein tverrfagleg karakter og arbeide med skriving som grunnleggjande ferdigheit i ulike fag og på ulike opplæringsnivå.
På det nationella literacynätverkets hemsida hittar du som sagt länkar vidare till Skrivesentret i Trondheim samt till S.O.S., Skola och Samhälle. S.O.S. är en nättidning om skola, skolpolitik och lärarutbildning. En nättidning som för en kritisk debatt om skola och lärarutbildning på nätet; en fördjupad  och kritiskt granskande utbildningsdebatt. Chefredaktör för S.O.S. är Sten Svensson, tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning. De som tagit initiativet till S.O.S. är Ingrid Carlgren, Solweig Eklund, Olle Holmberg, Göran Levin, Sven-Eric Liedman och Jan Thavenius. Personer som är kända för de flesta för oss som arbetar i skolans värld.

Ja, det här var inte bara en skrividé utan även förslag på länkar för vidare läsning. Hoppas att det var lite nytt att ta med så här vid terminsstarten! Javisst, det blir ju våra nya 2:or som skriver till 1:orna…

Referenser:

Det nationella literacynätverket: http://www.literacynatverket.se

Skrivesenteret i Trondheim: http://www.skrivesenteret.no

Mer som är på G!

Jag planerar för ett halvdussin kurser kring Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling under hösten. Den första kursen har jag lagt in måndagen den 15e augusti kl. 14-16.30 (ev. går jag ut med anmälningslänken redan före sommarlovet för 15/8; så be skolans läs- och språkutvecklare hålla utkik!). För att nå så många lärare i åk 1 som möjligt fortsätter jag med upplägget att kursen endast är ett tillfälle á 2,5 timmar. De som deltagit under innevarande läsår har varit mycket nöjda. Enda återkommande kommentaren har varit att de gärna sett att det varit fler kurstillfälle för att hinna fördjupa sig i det praktiska bedömningsarbetet. Jag funderar på att framöver erbjuda workshops med fokus på just den praktiska bedömningen. Vi får se vad jag hinner.

Jag har tänkt mig en eller två kurser kring NSL16, dvs. Nya Språket lyfter. Jag hoppas att den nya reviderade versionen är publicerad till höstterminens start. Det är främst avsnitt A, B och C som är reviderade, ja faktiskt helt nyskrivna. Det är jag och Maud, språk-, läs- och skrivutvecklare i Kungälv, som har skrivit fram undervisningsexemplen samt varit läsare och bollplank till en del av övriga reviderade texter. Huvudansvarig för revideringen var Caroline Liberg, professor vid Uppsala universitet. Det var oerhört intressant och lärorikt att få delta i revideringsprocessen.

Jag har lagt in två datum för textsamtalen som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Responsen var så positiv så vi måste bara prova, eller hur!?

Det blir också en ny seminarieserie med fokus på skrivande. Sex föreläsningar med fyra olika forskare! Spännande!? Just denna seminarieserie riktar sig i första hand till alla er som är lokala läs- och språkutvecklare ute på Stockholms kommunala grundskolor. Mer information kommer!

Information med anmälningslänkar mejlar jag ut till skolornas läs- och språkutvecklare så be denne att hålla koll och informera er kollegor så snart mejlet kommer. Det är alltid bråttom när mejlet kommer då det är först till kvarn som gäller. Oftast blir kurserna fullbokade inom någon dag eller två.

Hur kan vi balansera text och teknik?

Artikelförfattaren, Kristin Ziemke, protesterar i sin artikel Balancing Text and Tech mot ett antingen- eller tänkande kring texter och teknik. I stället förordar hon att vi ska erbjuda våra elever  texter i både tryckt och digital form. Vi ska också lära våra elever att läsa och röra sig i respektive textform. Det är sedan lång tid belagt att vi utvecklas till goda läsare genom:

  • Volym (läsa mycket)
  • Valfrihet (kunna påverka vad man läser)
  • Respons (delta i textsamtal samt ge och få respons)
  • Undervisning

Idag vet vi att det krävs explicit undervisning kring lässtrategier. Läsning är att tänka. På samma sätt behöver vi enligt artikelförfattaren undervisa och modellera hur läsaren bäst läser digitala texter. Det handlar om att navigera i text, använda länkar, stå emot alla distraktioner som förekommer i digitala medier. Anteckningar ser annorlunda ut. Post-it lapparna är ofta färgkodade och sparas på enheten.

Vi behöver utvidga vårt tänkande kring vad läsning är och hon föreslår att följande moment ska ingå i undervisningen:

  1. Mentor texts/Tech
  2. Anchor charts
  3. Thinksheets

Det första, mentor texts/tech, handlar om att läraren inte ska nöja sig med sin undervisning i lässtrategier och läsning och skrivande. Vår explicita undervisning i läsning och skrivande kan vi utveckla med exempel på bloggar, nätexempel på boktrailers, online diskussioner och liknande digitalt baserade literacy exempel som har hög kvalitet. Detta för att ge eleverna en idé om vad kvalitet är i digitala sammanhang.

Anchor charts kan liknas vid en anslagstavla där det viktigaste sätts upp. Det kan gälla exempelvis lässtrategier. Ett anchor chart ser ut som en plansch. Kristin Ziemke föreslår här att man skapar anchor charts som stöd för digitalt arbete.

Det tredje, thinksheets, handlar om att arbeta parallellt med papperstexter och digitala enheter. När eleven läser en text på papper så göra anteckningarna på en digital enhet och vice versa.

Kristin Ziemke föreslår att vi i undervisningen ska lära eleverna göra anteckningar kring närläsning av bilder och korta filmer. Genom att kombinera, ord, text, bild och media så utvecklar vi ett flerdimensionellt förhållningssätt till tänkande. Vi får fler möjligheter till respons på vad vi läser och skriver.

Text and Tech is not an either/or conversation; instead, literacy has become kaleidoscopic in nature. (sidan 33)

Hon tycker att vi ska ta alla möjligheter till att lära och låta våra elever interagera, svara, tänka och läsa av världen. Målet är att komma bort från indelningar av typen digital literacy, media literacy osv. och i stället fokusera på literacy.

Read, research, write, view, ask, create, share – and then do it alla again to leran more. (sidan 33)

Kristin Ziemke är lärare, lärarutbildare samt författare. Hon är en av författarna till Amplify: Digital Teaching and Learning in the K–6 Classroom (Heinemann) och Connecting Comprehension and Technology (Heinemann).

Referenser:

Ziemke, K. (2016). Balancing Text and Tech. i Literacy Today 2016, Volume 33, Issue 4, pp 32-33.

Adrienne Gear filmades i Höganäs också!

En del av er som var med hörde Adrienne Gear berätta om sitt besök i Höganäs. Där föreläste hon för skolledare och lärare men gjorde också flera skolbesök. Höganäs kommun filmade hennes föreläsning hos dem. Filmen ligger på Facebook i gruppen Höganäs kommun och inlägget med filmen är från den 25e april. Klicka på bilden så kommer du till inlägget med filmen (som är drygt 5 min.). Du behöver scrolla ner en liten bit!

Höganäs kommun

Du har väl inte missat att se den föreläsning vi filmade 20/4 med Adrienne Gear (förra inlägget från i söndags den 24e april)? Passar bra som utgångspunkt för diskussioner i arbetslaget runt undervisning i att läsa och skriva faktatexter! Filmen ligger uppe till vecka 21; sedan raderas den enligt överenskommelse med Adrienne.

Din söndag är räddad, eller hur!?

Varsågoda! Adrienne Gears föreläsning från onsdagen den 20/4. Detta är samma föreläsning som drygt  400 lyckligt lottade lärare från hela Sverige fick njuta av fredagen den 22/4 på Natur & Kulturs Läskonferens 2016. I onsdags utgjordes Adriennes publik av ett hundratal lärare från Stockholms kommunala grundskolor. Jag har i min tjänst det fantastiska nöjet att få arbeta med kompetensutveckling på olika sätt för grundskolans lärare. Jag leder själv kurser, föreläser, bloggar och mycket annat; t.ex. försöker jag hitta och bjuda in skickliga föreläsare för att ge oss lärare ny input, inspiration och idéer för att kunna förbättra den undervisning vi ger våra elever. Jag har förstått på alla jag mött både i onsdags och i fredags att det bästa var att få lyssna på Adrienne Gear. Hon arbetar själv efter sin uppmaning RFLECT – REFINE! Ett exempel på detta är följande citat från Adriennes föreläsning:

It is better now because I teach ”raise the quality” rather than just the content. (Adrienne Gear 160422)

Filmen med Adriennes föreläsning är nu borttagen enligt överenskommelse.

Andra delen motsvarar tiden efter pausen, dvs. andra halvan av Adriennes föreläsning.

Adriennes avslutande citat var:

If you are teaching and not learning you are not teaching. (Frank McCourt)

PS. Jag vill också tacka mina två kollegor från Medioteket, Magnus Mählkvist och Robert Broman, som är proffsen bakom denna film. Utan dem vore det inte möjligt att sprida kunskap på detta sättet! De är till ovärderlig nytta i mitt uppdrag.

Bästa besöket!

Igår hade vi bästa besöket! Adrienne Gear föreläste om att undervisa i att skriva faktatexter. Adriennes första PowerPoint bild handlade om vikten av att reflektera för att sedan förbättra: Reflect > Refine. Föreläsningen presenterade den teori som hon bygger sin undervisning på och en mängd praktiska exempel tillsammans med personliga erfarenheter. Vi var ett hundratal lärare på plats och lyckan över att få vara där gick inte att ta miste på. Adrienne lockade till igenkännande skratt och eftermiddagen gick i ett rasande tempo. Jag hörde många nöjda kommentarer i pausen och genomgående tyckte publiken att det var lätt att följa med. Adriennes engelska flyter lätt och det var inga problem att förstå.

Adrienne lyfte vikten av hur vi undervisar. Det är viktigt att arbeta med minilektioner, modellera hur man gör och sedan prova i pararbete innan eleverna förväntas klara nya uppgifter på egen hand. Adrienne arbetar med en återkommande veckorutin som består av momenten:

PLAN – DRAFT – REVICE

Vi fick lära oss att skrivarens fokus ska ligga på läsaren. När vi skriver ska vi skriva för att bjuda in till läsning. Tesen är:

Write to invite

Adrienne har sitt eget citat uppsatt i sitt klassrum och det lyder:

Your reader is the most important part of your writing.

Vi fick målen för den som skriver. Det gäller två mål som utgör grunden för att det jag skriver ska fånga läsaren; två mål som skrivaren ska försäkra sig om.

  1. För att försäkra mig om att min läsare är intresserad.
  2. För att försäkra mig om att min läsare inte blir förvirrad. (Gear 2016:57)

Adrienne använder många korta uppmaningar till sina elever. Exempel på sådana är:

3, 2, 1 … check it!

Här ska eleverna när de skrivit klart leta efter 3 fall av stavning som de tycker att de behöver kontrollera och/eller 3 fall av interpunktion. 2 handlar om ord som behöver följas upp (lägg till, radera, byt ut). Siffran 1 uppmanar eleven till att bearbeta en mening i texten; en mening som kan behöva utvecklas, raderas, omformuleras osv. Uppmaningen är att check it!

Adrienne spelade upp något som alla lärare känner igen och det är elever som följer efter läraren i klassrummet i väntan på att få veta hur ett ord ska stavas. Här säger hon bara:

GUM

GUM är en uppmaning till att:

  • Give it a try
  • Underline it
  • Move on!

En talande liknelse är den med byrån. Här lär sig eleverna hur de kan organisera sina fakta enligt samma princip som vi lägger kläder i byrån därhemma. Sockar i en låda, linnen och t-shirt i en osv. Utrymmet mellan lådorna motsvarar avsnitt i texten. Hon förklarar hela liknelsen i föreläsningen så titta på filmen så förstår du alldeles säkert.

Allt handlar om att:

Hook your reader!

och det gjorde Adrienne med oss i sin föreläsning! Superduper! På fredag får jag höra hennes föreläsa igen på Läskonferens 2016 (arrangerad av Natur & Kultur) och det ser jag fram mot!

Tittar du noga på bildcollaget så ser du att vi filmade föreläsningen. Det betyder att även du som inte hade förmånen att vara med oss kan höra Adriennes föreläsning. Jag räknar med att lägga upp den i början av nästa vecka och sedan ligger den där runt tre veckor framåt. Vår förhoppning är att många ska ta chansen att se hennes föreläsning och allra helst diskutera detta med att undervisa i att skriva faktatexter.

Adrienne Gear_160420_mindre1

Ja, du ser helt rätt. Efter föreläsningen fick jag följa med och äta middag med Adrienne, hennes kollega Donna och några till. En middag med intensiva diskussioner!

Referenser:

Gear, A. (2016). Att skriva faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur

Adrienne har en FaceBook grupp där hon skriver om ”att läsa och skriva” ur olika aspekter med tips om undervisning och böcker. Den heter: Reading Power Gear. Så här presenterar hon syftet med gruppen:

I wanted to have a page where I could connect with other educators, share interesting, innovative, funny, thoughtful ideas, lessons, links and BOOKS!
Hon har förstås en webbsida med mängder av boktips, reflektioner mm: http://www.readingpowergear.com/
Vill du följa henne på Twitter så är adressen: @AdrienneGear

Planeringshjälp!?

Hur kombinerar du arbetet med ”att läsa och skriva faktatexter”? Hur undervisar du i dessa färdigheter?

Jag sitter nu för andra dagen och planerar för en kurs kring att läsa faktatexter utifrån Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter. Frågan är om det går att kombinera ”att läsa och skriva faktatexter” i samma kurs? Vad tror du? Har du förslag? Hur skulle du vilja ha upplägget?

Adrienne Gear skriver själv så här:

I ”Reading Power” och ”Att läsa faktatexter” förklaras att vi när vi läser också måste tänka. I ”Writing Power” och ”Att skriva faktatexter” förklaras att vi när vi skriver måste inbjuda till tänkande. Den tydliga länken mellan läskraft och skrivkraft är tänkande. (Gear 2016:22)

Måste en kurs behandla att läsa och skriva faktatexter separat. Lite tänkhjälp, tack!

Referenser:

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur

Gear, A. (2016). Att skriva faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur