Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
systematiskt kvalitetsarbete

Voilà! Varsågoda!

Här är det många väntat på sedan 9e november! Barbro Westlunds föreläsning och presentation av kunskapsöversikten Att läsa och förstå. Det är bara att ta fram popcornen och bänka sig.

Barbro Westlund och jag har diskuterat hur länge den ska ligga uppe och tillgänglig att se. I och med att terminen snart är slut och vi vet att alla lärare har fullt upp så här de sista tre veckorna före jul så har vi bestämt att filmen får ligga uppe januari månad ut.

Här i Stockholm har alla läs- och språkutvecklare erbjudits kunskapsöversikten vilket betyder att den finns på alla våra kommunala grundskolor. Alla lärare som deltar med sina klasser i tävlingen Barn och böcker får ett alldeles eget exemplar av kunskapsöversikten!

Dela gärna dina reflektioner! Likaså är du välkommen med frågor!

Enligt överenskommelse så är nu filmen borttagen.

Mer om ”På goda grunder”

Egentligen är utredningen På goda grunder utmärkt att återkomma till. Det finns många trådar i den som är värda att dra i en gång till.

Utredningen tar upp exempelvis extra anpassningar, särskilt stöd, specialpedagogiks kompetens, tidiga upptäckter, dokumentation, analys av kunskapsutveckling, obligatorisk kartläggning, språklig medvetenhet, matematiskt tänkande och överföring. Uttryck och begrepp som vi i skolan använder dagligen. Samtidigt tror jag att de för olika individer kan betyda olika saker.

Systematiskt kvalitetsarbete

Mycket av det som tar upp ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete så som det beskrivs på Skolverket.

Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. (Skollagen kap 4)

systematiskt kvalitetsarbeteKvalitetsarbete i praktiken

Kvalitetsarbete i praktiken är också rubriken på ett avsnitt om detta på Skolverkets webb. Huvudfrågorna är de som finns i figuren. Varje huvudfråga behandlas i ett eget avsnitt och jag som läsare kan klicka mig vidare och gå djupare inom varje frågeområde.

Utgångsfrågan Var är vi leder mig vidare in på följande tre fördjupningsområden:

  1. Följa upp resultat
  2. Förutsättningar
  3. Nulägesbeskrivningvar är vi

Resterande tre frågor fortsätter med var sitt fördjupningsspår.

vart ska vi2 Hur gör vi hur blev det

När jag följer kvalitetscirkelns fyra frågor så tycker i alla fall jag att de mycket påminner om det arbete som beskrivs i utredningen På goda grunder.  Jag känner igen mig i arbetsgången och det känns som att delarna hänger ihop.

De begrepp jag inledningsvis nämnde är möjliga att placera in i det systematiska kvalitetsarbetet.

Fråga:
Signalord, begrepp
Var är vi? överföring, obligatorisk kartläggning,
tidiga upptäckter, analys av kunskapsutveckling
Vart ska vi? språklig medvetenhet, matematiskt tänkande
Hur gör vi? extra anpassningar, särskilt stöd, specialpedagogisk kompetens
Hur blev det? dokumentation, kartläggning, analys av kunskapsutveckling
 

De skolor som har satsat på att arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete utifrån Skolverkets modell arbetar redan med de olika delarna som vi finner i utredningens förslag. Det som kvarstår som nytt är själva åtgärdsgarantin, dvs. garantin om att elever som har behov av stöd upptäcks tidigt och får adekvata stödåtgärder. Åtgärdsgarantin får en tvingande innebörd; elever i behov av stöd ska också få det.

Kopplar vi det systematiska kvalitetsarbetet och åtgärdsgarantin till de resultat Skolinspektionen fick vid sin granskning av skolors förståelse av extra anpassningar så förstår vi att detta är en annan tråd som vi måste fortsätt arbeta med. Här menar jag att vi måste utveckla vårt metaspråk kring extra anpassningar och särskilt stöd. Vi behöver arbeta med dessa begrepp, vad vi lägger in i dem, hur en extra anpassning kan se ut, när en extra anpassning går över i särskilt stöd osv. Det handlar också om att sätta fokus på undervisningen, dess kvalitet, huruvida den faktiskt möter elevernas behov. Undervisning är inte statiskt. Undervisning kan ske utifrån olika utgångspunkter, möta elever på olika nivåer, använda olika material och olika arbetssätt. God undervisning kan se ut på många sätt!

En annan nyhet i utredningen På goda grunder är förslaget om kompetensutveckling av förskolelärarna. Det gäller fortbildning i läs-, skriv- och matematikinlärning genom nya moduler i ett fortsatt Läs- och matematiklyft. Man föreslår också möjligheter till utbildning av speciallärare inom Lärarlyftet och att detta förlängs till och med 2022. Bra förslag och bra satsningar förutsatt att de håller samma höga kvalitet som modulerna har gjort hitintills.

Frågan är om jag blandar ihop olika resurser och förslag? Samtidigt måste de hänga ihop! En del kan inte fungera fristående från en annan del. Vi måste arbeta utifrån en helhetssyn. Det gäller inte bara helhetssyn på våra elever utan även helhetssyn på vår kompetens, vårt kvalitetsarbete och vår undervisning.

Hjälp mig gärna vidare i mitt tänk med frågor och reflektioner!

Referenser:

Regeringen: På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. SOU 2016:59.

Skolinspektionen (2016): Skolans arbete med extra anpassningar (Diarienummer: 2015:2217)

Skolverket: Kvalitetsarbete i praktiken

Skolverket: Systematiskt kvalitetsarbete

”På goda grunder”

Det är titeln på ett regeringsbetänkande. Undertiteln är ”… – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik”. Jag är mitt i läsning av detta betänkande. Spännande läsning måste jag erkänna! Garanti står inte för garanti i betydelsen att alla elever faktiskt lär sig det som är tänkt utan garanti definieras så här:

En åtgärdsgaranti kan inte garantera att alla elever lär sig läsa, skriva och behärska grundläggande matematik utan garanterar att elever med behov av stöd upptäcks tidigt och får adekvata stödåtgärder. (SOU 2016:59, s 11)

Först vill jag understryka att detta är ett förslag. Inget är beslutat!

Nytt är bland annat att det redan i förskoleklass ska bli obligatoriskt att kartlägga varje elevs språkliga medvetenhet och matematiska tänkande.  Detta är en konsekvens av åtgärdsgarantin. Alla analyser görs av den ansvariga förskolläraren i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Vi har ju sedan 1/7 2016 ett Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och taluppfattning som är obligatoriskt att använda i åk 1. Ett liknande material föreslås för förskoleklass. Denna åtgärdsgaranti föreslås gälla från och med 1 juli 2018.

I betänkandet finns följande skiss på åtgärdsgarantin för förskoleklass.

betänkande

(SOU 2016:59, s 16)

Att analyserna görs av förskolläraren tillsammans med en speciallärare/pedagog innebär ökade behov av personal med specialpedagogisk kompetens. I betänkandet talar man om en omfördelning av de specialpedagogiska resurserna mot de yngre åldrarna. Tanken är att detta ska leda till ett mindre behov av specialpedagogiskt stöd högre upp i årskurserna.

Stödåtgärder, anpassningar och särskilt stöd, ska sättas in tidigt och möta elevens behov.

Resultatet av denna bedömning ska förstås överlämnas till mottagande lärare i åk 1.

Skolinspektionen har nyss slutfört en granskning av hur skolor arbetar med anpassningar och särskilt stöd. Resultatet visar att 12 av de 15 skolor som Skolinspektionen granskade behöver utveckla sitt arbete med detta för att eleverna ska kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. På flera skolor var det inte tillräckligt tydligt vad extra anpassningar innebär.

  1. Arbetet med att utveckla och etablera arbetssätt med extra anpassningar är fortfarande i ett uppbyggnadsskede.
  2. Många skolor har inte identifierat vilka behov eleverna har.
  3. Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
  4. Skolan följer sällan upp effekten av de extra anpassningarna. (Skolinspektionen 2016, s 5-6)

Mot bakgrund av denna granskning ser vi att betänkandet föreslår åtgärder som möter just de brister som Skolinspektionen lyfter. Det är förstås utmärkt. Det jag funderar lite över är det individinriktade perspektivet. Jag har inte läst hela betänkandet än men så här långt talas det inte om vikten av att utveckla undervisningen för att stödja elevernas lärande och läs-, skriv- och matematiska utveckling.

I och för sig föreslår betänkandet nya moduler i ett förlängt Läs- och matematiklyftet för att möta förskollärarnas behov av kompetensutveckling och det utgör förstås en utveckling av undervisningen. Jag hade nog gärna sett mer förslag för att utveckla undervisningen. De nya modulerna föreslås behandla läs-, skriv- och matematikutveckling hos yngre elever samt kartläggning och stödåtgärder.

Som sagt har jag inte läst hela betänkandet och inte hela Skolinspektionens granskning. Jag håller på! Har du läst någon av dessa texter? Gör du några reflektioner när du läser detta mitt första inlägg om betänkandet? Jag är mycket intresserad av att få höra vad alla ni lärarkollegor tänker kring detta!

Referenser:

På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. SOU 2016:59.

Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar.

Besök Bedömningsportalen!

Logga in! Nu finns de nya reviderade versionerna av Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och i taluppfattning upplagda.

Från 1 juli 2016 blir det obligatoriskt för huvudmän i grundskolan att använda Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och i taluppfattning inom matematik i årskurs 1. Sedan tidig höst 2015 har det funnits en utprövningsversion att använda men idag såg jag att den nya reviderade versionen av båda bedömningsstöden finns att hämta i Bedömningsportalen.

Jag har ännu inte hunnit titta närmare på Bedömningsstöden men ser vid första anblicken att alla exempel med elever som läser är nya. Dessutom finns där nu fyra elevexempel på varje nivå, totalt 12 elevexempel. Hälften är markerade SVA vilket indikerar att de representerar läsning av elever med svenska som andra språk. Utmärkt! Det saknades i utprövningsomgången.

Texterna handlar om Teo och Tanja och är desamma som tidigare. Det finns en liten skillnad i den första texten som eleverna läser i åk 1. Bildtexterna är nya och lite mer arbetade. Den allra första avstämningen, dvs. avstämning A, består nu av två separata delar. Den första delen handlar om att följa upp bokstavskännedomen samt att eleverna läser ord samt en kort text om Teo och Tanja. Den andra delen utgörs av läraren högläsning för eleverna tillsammans med ett textsamtal. Läraren får två alternativ på hur högläsningen ska gå till. Det första utgörs av högläsning i en mindre grupp, det andra av högläsning i helklass där läraren fokuserar 3-6 elever i sitt samtal. Instruktionen för högläsningen säger bl.a.:

Välj ut en valfri text som är lagom lång för en stunds högläsning, till exempel ett kapitel i en skönlitterär högläsningsbok, en bilderbok eller ett avsnitt i en faktabok.

Detta moment behövs för att kunna bedöma elevernas kunskaper mot det nya kunskapskravet i läsförståelse i åk 1.

En annan skillnad som jag lägger märke till direkt är att sammanställningsblanketten som läraren fyller i för elevens läsutveckling har sex kriterier för varje nivå, dvs. sex kriterier för A, B respektive C. Det finns också en blankett för sammanställning för elevernas läsutveckling på gruppnivå som läraren fyller i för att gå en bättre översikt av läsutvecklingen i klassen.

I delen som handlar om analys av vad eleverna har skrivit så är en skillnad mot tidigare att vi  nu får en bild av den text som respektive elev har skrivit för hand tillsammans med en transkribering av texten. I utprövningsomgången var alla elevtexter avskrivna. Totalt finns det 16 exempel på texter som elever har skrivit.

Helt nytt är information om hur läraren använder materialet i specialskolan. Detta finns för både bedömning av läs- och skrivutveckling och taluppfattning. Här tycker jag att det skulle vara mycket intressant om ni lärare som arbetar i specialskolan bidrar med era erfarenheter och reflektioner kring bedömning med dessa bedömningsstöd!

Layoutmässigt har den nya reviderade versionen markerats med en liten bubbla ”Utgivet 2016” i övre högra hörnet. Gäller både Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och i taluppfattning. Annars ser bedömningsstöden ut som tidigare.

Imorgon ska jag ägna hela dagen åt att gå igenom dessa två Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och i taluppfattning! Sedan får vi se om jag hittar något som jag vill ta upp i nya inlägg eller om det mesta är sagt.

Referens:

Länk till Bedömningsportalen är: https://bp.skolverket.se/web/thv/start

Klicka HÄR så kommer du till några av de inlägg jag tidigare har skrivit om Bedömningsstöden.

 Bedömningsstöd 2016

Slutsater

Vad är då artikelförfattarnas slutsatser?

Jag tycker nog att det avslutande citatet ger svar på den frågan.

Helping students self-monitor meaning is the most effective way to help them become effective readers. (Manning 2002:103-104)

Självövervakning ses som en förutsättning för meningsskapandet och förståelsen. Att hjälpa och lära elever att övervaka sitt eget meningsskapande är det effektivaste sättet att göra dem till läsare som förstår vad de läser.

Artikeln började med en beskrivning av en elev, kallad Rosario, som själv sällan märker när hon läser fel och som lika sällan rättar sig själv. Graden av självkorrektion anges till ett ord per 12-15 lästa ord (och då har hon gjort ett antal felläsningar). Den elev som vänjer sig vid att läsa fel utan att lära sig strategier för att själv reagera över ”konstigheter” i texten lär sig att det som pågår i skolans undervisning är svårt att förstå. Ja, min erfarenhet som speciallärare är att det sitter elever i våra klasser som inte förväntar sig att förstå det som pågår i undervisningen. Artikelförfattarna menar att Rosario skulle haft nytta av undervisning enligt RT (reciprocal teaching) där arbetsgången är att läraren först modellerar för att sedan gradvis övergå till att stötta eleverna i deras arbete i smågrupper och slutligen leda eleverna över till arbete på egen hand med stöd av läraren när behov uppstår.  Kort uttryckt är arbetsgången:

  • Läraren modellerar och gör
  • Vi gör
  • Jag gör

Artikelförfattarna anser att deras interventionsstudie visar att även de yngsta eleverna/läsarna kan lära sig att medvetet förtydliga och utveckla sin förståelse av läst text med stöd av RT:s arbetsrutiner när de får arbeta tillsammans och själva modellera för sina kamrater. Att arbeta tillsammans, få modellera för varandra samt få stöd av varandra blev i sig ett stöd för eleverna att utveckla sitt eget metakognitiva tänkande. Här kallas detta för peer-mentoring, kamratstöd, och det framhålls som en viktig faktor som underlättar för yngre elever att ta till sig och använda nya strategier för självövervakning.

Nyckelord som artikelförfattarna skickar med oss läsare av artikeln är:

  • Use Visuals (använd visuellt stöd i form av t.ex. clicks and clunks eller röda och gröns post-it lappar)
  • Use Think-alouds (använd tänka högt strategin när du som lärare modellerar)
  • Have students share their thinking (låt eleverna dela med sig av vad och hur de tänker för varandra)
  • Continually focus on understanding meaning as the goal of reading (meningsskapandet är det cenrala i läsning).

Artikelförfattarna talar också om collaborative teaching model process. Här är riktlinjerna att läraren ska börja med att introducera clunks tillsammans med ett resonerande kring hur läsaren ska stanna upp så fort något inte verkar vettigt och inte går att förstå. Eleverna praktiserar och gör tillsammans i smågrupper och sist använder de clunks under sin läsning.

Nästa steg är att eleverna använder läshjulet under sin läsning. Sista steget är att eleverna på egen hand använder de röda och gröna post-it lapparna. Lektioner avslutas med att några elever får berätta om hur de gjort för att deras röda lappar kunde bytas till gröna, dvs. hur något som inte var begripligt kunde förstås med stöd av någon av strategierna för att korrigera sig själv.

Jaha, då är det bara att sätta igång! Fast först är det sommarlov med tid för eftertanke och vila. Själv jobbar jag några veckor till. Få se om det blir några fler inlägg eller om jag helt fokuserar på planeringen inför hösten.

Referenser:

Manning, M. (2002). Self-monitoring Reading. I Teaching PreK-8, 32(4), 103-104.

Pratt, S. & Urbanowski, M. (2016). Teaching Early Readers to Self-Monitor and Self-Correct. I The Reading Teacher, 2016, March/April, Vol. 69, No 5, pp 559-567.

”Guided practice” och ”peer modelling”

Guidad övning och kamratarbete

Första steget i RT är lärarens modellering. Detta följs av att läraren stöttar eleverna att använda strategierna tillsammans i par eller smågrupper. Eleverna modellerar för varandra. Gradvis ökar elevernas självständighet i att använda clicks and clunks. Målet är att de ska upptäcka att de i sin läsning har nytta av självövervakning och att kunna använda de olika strategierna för självkorrigering. Läraren samlar parallellt, och antecknar, exempel på när eleverna upptäcker och använder sina clunks. Läraren fortsätter att stötta med så kallade prompts, dvs. stödfrågor. Exempel på sådan kan vara:

  • Verkar det jag läser att stämma?
  • Vad upptäckte du som inte verkade stämma?
  • Varför gjorde du en paus före …?
  • Vad fick dig att gå tillbaka och läsa om?
  • Vad vet du redan som du kan använda för att förstå? Vilka idéer eller fakta försöker författarna använda för att stötta textens centrala budskap?
  • Vad tror du kommer att hända längre fram i texten?
  • osv.

Lärarens prompts kan vara frågor kring textens och/eller författarens centrala budskap, textens tema/n men även detaljer i texten.

Under arbetet med lärarstöd i elevernas läsning och smågruppsarbetet under lektionerna använde författarna olika praktiska stöd som bokmärken med nyckelfrågor, röda och gröna note-it lappar samt ett läshjul. Eleverna fick också göra egna bokmärken för självkorrigering där de skrev ner egna stödfrågor. Tanken med att de fick göra egna bokmärken var att de stärka dem i att ta till sig de respektive strategierna och känna att det var deras egna strategier.

Centralt i RT är att göra eleverna medvetna om semantiska ledtrådar (verkar det vettigt?), syntaktiska ledtrådar (låter det rätt?) och grafologiska ledtrådar (ser det rätt ut?). Eleverna fick använda sig av och skriva ner stödfrågor till alla tre typerna av ledtrådar. Här utvecklar författarna också arbetet med clicks and clunks med att eleverna gör röda sidmarkörer, t.ex. röda note-it lappar, som eleven använder för att markera om det är något denne inte förstår i texten. På samma sätt används gröna sidmarkörer för att markera när eleven kunde korrigera sig själv och göra en clunk till ett click. Det är eleven själv som placerar ut de röda respektive gröna sidmarkörerna. Detta blir också ett tydligt visuellt tecken på var svårigheterna i texten låg och hur många gånger eleven lyckades använda en av strategierna för självkorrektion på ett sätt som löste ett läsproblem. Eleverna får berätta för kamraterna om hur de gjorde för att förvandla en clunk, eller röd markering, till ett click, en grön markering.

Läshjulet har också bilder på strategier för självkorrektion. Detta ger dem begrepp att använda när de modellerar strategierna för självkorrektion tillsammans med kamraterna. Eleverna modellerar strategier för varandra. Läraren uppmuntrar eleverna att dela med sig av exempel på när de använde en strategi för att rätta sig själva och därmed förstod något som de inte klarade från början.

cirkel2

Bilden visar en kopia jag gjort av läshjulet. I artikelns läshjul står texten i cirkelns tårtbitar tillsammans med en bild som är tänkt att fungera som ett visuellt stöd för läsaren.

Bedömning av utveckling och framsteg

För att bedöma elevernas utveckling och de framsteg dessa gör föreslår författarna att läraren gör anteckningar. Anteckningarna kan vara exempel från olika lässituationer, anecdotal notes, men också så kallade running records vilka är anteckningar som görs efter ett särskilt markeringssystem. När läraren gör dessa anteckningar får denne inte bara kunskaper om vad eleven ifråga har lärt sig och klarar utan också underlag för att planera den fortsatta undervisningen. Författarna understryker vikten av att läraren inte nöjer sig med att lära ut, bedöma elevens utveckling och framsteg med stöd i anteckningar, anpassa undervisningen utan också samtala med eleven om resultaten och vad läraren har iakttagit. Eleven måste göras delaktig och göras medveten om exempelvis hur denne använder olika strategier men också sina framsteg.

Undrar du över vad slutsatserna är? Dessa, dvs. artikelns slutsatser, kommer i nästa inlägg.

Referenser:

Pratt, S. & Urbanowski, M. (2016). Teaching Early Readers to Self-Monitor and Self-Correct. I The Reading Teacher, 2016, March/April, Vol. 69, No 5, pp 559-567.

Mer som är på G!

Jag planerar för ett halvdussin kurser kring Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling under hösten. Den första kursen har jag lagt in måndagen den 15e augusti kl. 14-16.30 (ev. går jag ut med anmälningslänken redan före sommarlovet för 15/8; så be skolans läs- och språkutvecklare hålla utkik!). För att nå så många lärare i åk 1 som möjligt fortsätter jag med upplägget att kursen endast är ett tillfälle á 2,5 timmar. De som deltagit under innevarande läsår har varit mycket nöjda. Enda återkommande kommentaren har varit att de gärna sett att det varit fler kurstillfälle för att hinna fördjupa sig i det praktiska bedömningsarbetet. Jag funderar på att framöver erbjuda workshops med fokus på just den praktiska bedömningen. Vi får se vad jag hinner.

Jag har tänkt mig en eller två kurser kring NSL16, dvs. Nya Språket lyfter. Jag hoppas att den nya reviderade versionen är publicerad till höstterminens start. Det är främst avsnitt A, B och C som är reviderade, ja faktiskt helt nyskrivna. Det är jag och Maud, språk-, läs- och skrivutvecklare i Kungälv, som har skrivit fram undervisningsexemplen samt varit läsare och bollplank till en del av övriga reviderade texter. Huvudansvarig för revideringen var Caroline Liberg, professor vid Uppsala universitet. Det var oerhört intressant och lärorikt att få delta i revideringsprocessen.

Jag har lagt in två datum för textsamtalen som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Responsen var så positiv så vi måste bara prova, eller hur!?

Det blir också en ny seminarieserie med fokus på skrivande. Sex föreläsningar med fyra olika forskare! Spännande!? Just denna seminarieserie riktar sig i första hand till alla er som är lokala läs- och språkutvecklare ute på Stockholms kommunala grundskolor. Mer information kommer!

Information med anmälningslänkar mejlar jag ut till skolornas läs- och språkutvecklare så be denne att hålla koll och informera er kollegor så snart mejlet kommer. Det är alltid bråttom när mejlet kommer då det är först till kvarn som gäller. Oftast blir kurserna fullbokade inom någon dag eller två.

Vad är på G!?

För två veckor sedan träffades vi för att planera en heldag med David Mitchell. Har du läst hans bok Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar? Om inte kan du läsa de fem inlägg jag har skrivit under november – december 2015. Kontakten fick jag via Staffan Augustsson, kundansvarig på förlaget N&K. Stort tack Staffan!

Nu har vi hunnit ha en intensiv mejlkommunikation jag och David Mitchell och onsdagen den 17e augusti har vi bokat in David i K-aulan på Konradsberg. Det betyder att många kommer att få lyssna på David men samtidigt kommer många fler än de som blir inbjudna att inte få chansen. En grupp som har bjudots in är skolornas läs- och språkutvecklare. Dock finns det inte plats för alla utan det kan kanske bli knappt en fjärdedel av er läs- och språkutvecklare som blir erbjudna plats. Ja, som vanligt är det först till kvarn som gäller när jag mejlar er anmälningslänken. Ja, det kommer att vara kostnadsfritt för er som får en plats.

Det är den här boken han har skrivit och som föreläsningen delvis kommer att bygga på.

9789127143593_0_

Vet du att det finns en FB, Facebook, grupp som just nu diskuterar boken och dess olika kapitel? Gruppen heter Det pedagogiska läslyftet och administreras av  Magnus Blixt Therese Linnér, Lisa Eriksson, Annika Sjödahl och Sara Bruun. Jenny Edvardsson är gästmoderator för just boken Inkludering i skolan. Observera att jag gjort en justering och rättelse av vem som gör vad i FB-gruppen Det pedagogiska läslyftet! Varför inte delta i diskussionerna!?

Mycket är under planering och jag får återkomma om en del annat. Den som väntar på något gott …

VUG-grupp, dvs. verksamhetsutveckling

På mitt jobb arbetar vi med olika VUG-grupper. Varje år skrivs förstås verksamhetsplaner och arbetsplaner som i nästa led ska förkroppsligas. Nytt för i år är att det står inskrivet att vi i våra uppdrag ska arbeta med att utveckla insatser för nyanlända. Alla lärare har i sina uppdrag att anpassa sin undervisning efter elevernas förutsättningar, behov och intressen. Givetvis gäller detta med att anpassa verksamheten även oss som arbetar på Medioteket. Vi har nu en VUG-grupp för frågan kring nyanlända. Frågan gäller om vi kan göra något? Vad vi kan göra? Vem som kan göra vad? När vi kan göra något?

Jag har tänkt… och när jag i förra helgen sprätte täckbark i min häck så plingade det till…

Jag vill djupdyka i vad som händer när vi använder bedömningsstöd som NSL, Nya Språket lyfter, och Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling med flerspråkiga elever. En del av våra flerspråkiga elever är förstås nyanlända. Det finns många frågor att ställa! Ger dessa bedömningsstöd bra information till mig som lärare? Finns det problem i bedömningen? Var ligger i så fall problemen? Hur ser problemen ut? Vad krävs av läraren? Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling är från och med 1/7 i år obligatoriskt att använda i åk 1 för bedömning av elevernas läs- och skrivutveckling. Men – vad får jag veta – om jag får veta något – om de elever som är flerspråkiga och i någon grad nyanlända? Förresten, hur länge räknas man som nyanländ? 4 år?

Jag behöver nu ta reda på några saker som exempelvis: Var kan jag hitta mer kunskap om detta? Vem har tidigare djupdykt i frågan om bedömning med ovanstående bedömningsstöd av flerspråkiga alternativt nyanlända?

Jag vill problematisera själva bedömningsfrågan för denna elevgrupp för att ta med mig slutsatser och ny kunskap in i de kurser och föreläsningar jag leder kring NSL och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Målet är inte att utbilda mig till SVA-lärare utan just problematisera, perspektivisera och hitta kritiska punkter i själva bedömningen men också i språk-, läs-och skrivutvecklingen.

Jag hoppas på att alla ni kollegor där ute kan ge mig en hjälpande hand på vägen!

Adrienne Gear filmades i Höganäs också!

En del av er som var med hörde Adrienne Gear berätta om sitt besök i Höganäs. Där föreläste hon för skolledare och lärare men gjorde också flera skolbesök. Höganäs kommun filmade hennes föreläsning hos dem. Filmen ligger på Facebook i gruppen Höganäs kommun och inlägget med filmen är från den 25e april. Klicka på bilden så kommer du till inlägget med filmen (som är drygt 5 min.). Du behöver scrolla ner en liten bit!

Höganäs kommun

Du har väl inte missat att se den föreläsning vi filmade 20/4 med Adrienne Gear (förra inlägget från i söndags den 24e april)? Passar bra som utgångspunkt för diskussioner i arbetslaget runt undervisning i att läsa och skriva faktatexter! Filmen ligger uppe till vecka 21; sedan raderas den enligt överenskommelse med Adrienne.