Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
textdrag

Färdigheter som krävs men ”flyger under radarn”

Här syftar jag på läsfärdigheter som påverkar förståelsen. Det finns fenomen i texter som ställer till det för våra elever. Ibland är det svårt att få syn på dessa fenomen även för mig som lärare. Jag märker att eleverna inte förstår men jag vet inte varför de inte förstår. Texten kan synas ligga på rätt nivå för eleven men ändå förstår de inte.

När jag läste en artikel  i det senaste numret av the Reading Teacher så belyses just detta. Artikeln A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences (Mesmer och Rose-McCully, 2017) tar upp exempel på när sambandsord, olika syftningar, leder till att läsaren vare sig ser eller förstår syftningarna i texten. Riktigt intressant och lärorikt. Eleverna i artikeln går i fifth-grade, dvs. de är runt 10 år. Deras lärare arbetar i sin undervisning med att låta eleverna analysera sina ordval, sammanfatta textpartier men också att relatera meningar till olika delar i texten. Läraren upptäcker att eleverna inte kan koppla en mening till en annan del i texten. De ser inte och förstår inte hur olika ord, meningar eller textpartier kan syfta på varandra.

Själv har jag lärt mig tre nya begrepp: anafor referens, sambands- och appositiva referenser.

I artikeln får vi följa på vilket sätt dessa tre begrepp gör att eleverna inte förstår de texter de läser. I nästa inlägg kommer jag att gå in på dessa tre begrepp och vad de innebär i praktiken.

Sammanfattningsvis menar Mesmer och Rose-McCully, artikelförfattarna, att vi lärare tar för givet att eleverna klarar att läsa texter som innehåller olika sorters syftningar mellan ord, meningar och olika partier i texten. Vi missar att vi måste lära ut hur texter kan vara uppbyggda, strukturerade, vilket utgör grunden för läsarens referenser. Det är med andra ord viktigt att lära ut, undervisa om, hur meningar, stycken men också mer omfattande textsektioner kan relatera till varandra och/eller till texten i sin helhet.

Close Reading requires unpacking the implicit relationships within and across sentences. (Mesmer och Rose-McCully, 2017:2)

Det handlar återigen om närläsning av texter. Något jag skrivit flera blogginlägg om tidigare. I den här artikeln med fokus på hur författare arbetar med textstrukturer för att skapa en intressant text, skapa beskrivningar eller en stramare, mer återhållsam text. Styrkan i den här artikeln är att alla språkliga exempel åtföljs av konkreta exempel på hur vi kan arbeta i vår undervisningen med dessa tre referenser. Artikeln ger mig också inspiration till att leta efter fler exempel i olika texter. Jag har fått idéer om hur jag kan lägga in nya moment i min läsförståelseundervisning. Nu vill du förstås veta HUR du ska göra i din läsförståelseundervisning! Som sagt arbetar jag med att skriva fler inlägg om detta och utifrån denna artikel. Fortsatt trevlig söndag!