Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
textsamtal

Perspektivisering

Att se personer, händelser och  miljöer ur olika perspektiv räknas som en mer avancerad färdighet. Det är också något som behöver diskuteras och övas på. Särskilt för yngre elever. Ja, det finns böcker även för yngre elever som bjuder på detta.

Johan och Peter är en bok som egentligen innehåller två böcker: Ensam krigare och Ensam med hajar. I Ensam krigare får vi följa den 10-åriga Johan, som är mobbad i skolan av Peter och Peters kompisar. I Ensam med hajar får man berättelsen från mobbarens, Peters, synvinkel. Huvudpersonerna är 10 år så boken riktar sig till den åldersgruppen. Författare är Eva Wikander. Boken ges ut på förlaget Rabén & Sjögren.

En annan liten bok som bjuder på olika perspektiv är Den lilla ankan. Det är en bilderbok som kan läsas från två håll. Framifrån får läsaren följa ankan ur ankans perspektiv. Bakifrån ser läsaren ankan ur den lilla pojkens perspektiv. Boken passar som exemplifiering av hur man kan berätta en händelse ur olika perspektiv.

Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur bjuder också på olika perspektiv. Min samarbetspartner och kollega Lena Fontin har lånat mig boken Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur av Maria Andersson och Elina Druker (2017). Ja, ni känner ju alla Lena som håller i Barn och böcker samt tävlingen En bok i världen som också är en blogg där du kan läsa mer om tävlingen och allt som finns runt den. I boken Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur  diskuterar fjorton författare framställningen av svenskhet och nationella minoriteter samt upplevelser av främlingskap och gränsöverskridande möten i svensk och internationell barn- och ungdomslitteratur. Målet är att ge läsaren en medvetenhet och ett annat perspektiv på det barn och ungdomar läser.

Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur är en intressant bok som för in nya spännande perspektiv. Jag är än så länge bara inne på mitt andra kapitel. Jag började min läsning med kapitel 14 som handlar om mångkulturella visioner och tysta möten över kultur- och språkgränser i Shaun Tans bilderböcker. I och med att vi på Medioteket ofta använder oss av Shaun Tans böcker så kändes det extra spännande att läsa detta kapitel. Maria Lassén-Seger som skrivit kapitlet fokuserar på tysta möten och tystnadens gåtfullhet med kommunikation bortom det verbala. Jag fick syn på nya aspekter på handlingen i  boken Ankomsten. Det finns mycket jag aldrig har reflekterat över som

Teckningar, origami och musik blir betydelsebärande handlingar i boken för en gemenskap bortom ord. Mannen viker pappersfigurer för att knyta an till andra och visa tacksamhet. (Andersson & Druker 2017:256)

I dessa dagar är Ankomsten en mycket viktig och aktuell bok. Fler än någonsin tidigare har tvingats lämna sina hem på flykt från krig. Fler än någonsin tvingas anpassa sig till en ny kultur, nya sedvänjor och en ny vardag.

Andra kapitel i boken har rubriker som Trollkarlar och små barn i Lappland, En svensk flicka, Afrika i tecknade serier, Kultur möter kultur i indiska bilderböcker. Belysning av riktigt spännande perspektiv! På Studentlitteraturs webbsida för boken Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur hittar du en förteckning över samtliga 14 kapitel.

Jag fick boken tillsammans med en fråga om jag tror att den blir bra att dela ut till alla er lärare som deltar i nästa omgång av tävlingen En bok i världen. Efter ha läst kapitel 14 så känns det som en bra idé!

mangkulturell-barn-och-ungdomslitteratur-analyser4

Vill du delta i boksamtal?

Jag funderar på att prova med boksamtal för de av er som är intresserade av att delta. Ett alternativ jag överväger är att bjuda in till textsamtal kring antologin jag skrev om i ett inlägg häromdagen, närmare bestämt 11/5. Jag har förmånen av att få 20 ex av antologin Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet skickade till mig kostnadsfritt. Detta tack vare Ewa Bergh Nestlog, fil.dr., forskare, lektor i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet och författare. Ett stort tack till Ewa!

Antologin innehåller många intressanta artiklar. Själv tyckte jag särskilt mycket om Ewa Bergh Nestlogs artikel  Skriva för att lära och kommunicera kunskaper och temat in- och ut-texter. Vore riktigt roligt att få samtala kring och reflektera över den texten!

En annan bok jag funderar på att arrangera textsamtal för är Barn upptäcker skriftspråket av Dahlgren, Gustafsson, Mellgren och Olsson (2013). Alla som deltog i vinterns seminarieserie som fokuserade Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling fick boken. Nog vore det spännande att träffas för att diskutera boken och temat barn upptäcker skriftspråket!?

Ge mig gärna lite input! Låter det intressant? Kan ett tillfälle á 90 minuter vara lagom? Har du förslag att dela med dig av så tar jag tacksamt emot dem!

2 böcker

Vässa dina elevers förmåga att tala om texter!

och det gör du och dina elever genom att just tala om texter!

Författaren Brooke McCaffrey brottades med sina elevers svårigheter att tala om texter. De var ”third-graders” vilket motsvarar våra tredjeklassare. McCaffrey arbetade som lärare och lässpecialist med elever i behov av särskilt stöd. Hon märkte att hon i textsamteln inte förstod vad eleverna åsyftade eller vilken person eleverna talade om. Händelser ur berättelser återgavs sällan i rätt ordning i förhållande till när saker och ting inträffade i berättelsen och elevernas beskrivningar var oklara. Först tolkade hon det som att eleverna hade svårt med själva läsförståelsen. Hon observerade, lyssnade noga och bedömde  eleverna och kom fram till att bristerna i elevernas svar och inlägg i textsamtalen egentligen inte berodde på bristande läsförståelse. När eleverna fick tala mer fritt om vad de hade läst blev språket de använde oftast vagt och oprecist. När hon däremot gav dem tydliga frågor så kunde de svara. McCaffrey bestämde sig för att se om hon kunde utveckla deras förmåga att kommunicera, dvs. uttrycka sig tydligare och mer precist. Slut med ”fuzzy thinking”!

McCaffrey förklarade för eleverna och modellerade exempel som förtydligade vad hon menade med fuzzy thinking. Tillsammans skapade de ett anchor chartk, ett planeringsstöd är en gemensam översikt som sitter uppe på väggen. Denna översikt liknar en ordvägg med begrepp, hela meningar och exempel. Tillsammans myntade de också begreppet som fick stå som rubrik på den gemensamma översikten, No More Fuzzy Sentences. Översikten delades in i två kolumner, en för exempel på luddiga, oklara och oprecisa uttryck, en kolumn med exempelmeningar på hur man kunde ha uttryckt sig tydligare och mer precist.

Tillsammans med eleverna tittade de på och analyserade vad som gjorde vissa meningar otydliga. De kom fram till att det kunde handla om att använda pronomen som inte pekade ut vem det gällde, att inte benämna det man avsåg, t.ex. vilken miljö eller person, samt att de använda ospecificerade substantiv. Inspirerad av andra modeller hon läst om skapade hon en stödmodell för att återberätta. En ny översikt sattes upp med bland annat förslag som att börja med att benämna karaktärerna och berätta händelser i rätt ordning som de inträffar.

Till att börja med arbetade de tillsammans med fabler och McCaffrey modellerade hur man kunde återberätta fabeln med stöd av den gemensamma översikten. Efter några modelleringstillfällen fick eleverna själva prova på att återberätta fabeln de läst tillsammans. Halva läsåret behöll McCaffrey fokus på att återberätta med stöd av den gemensamma modellen.

Nästa steg blev att utveckla det gemensamma samtalet. Detta gjordes genom att förklara och utveckla det eleverna återberättade och genom att samla på exempelmeningar. De arbetade med respons och fördjupande frågor till varandra. Eleverna fick lära sig att använda uttryck som ”Vad får dig att säga det?”, ”Hur vet du det?” och att svara med ”börjor” som ”Därför att dialogen i texten pekar på att …”. Allteftersom eleverna blev bekanta med samtalsmodellen började de att själva ställa frågorna till varandra och med tiden hade de internaliserat, tagit till sig, detta sätta att tänka och samtala. De började automatiskt att ange anledningen, beviset, i direkt anslutning till sitt uttalande eller påstående.

I slutet av läsåret gick McCaffrey ännu ett steg längre. Eleverna hade nu lärt sig att uttrycka sig klart och tydligt i förhållande till frågorna. Från början hade hon ställt frågor som ”På vilket sätt är de här två karaktärerna lika varandra?” och ”Hur skiljer de sig åt?”. Nu började hon i stället fråga eleverna ”Var snäll och jämför och kontrastera handlingarna och karaktärsdragen hos dessa två karaktärer?” eller ”Analysera karaktärernas beslut och val och förklara hur deras beslut påverkade deras tänkande”.

Arbetet resulterade i att diskussionerna blev mer fördjupade, eleverna lärde sig lyssna på varandra och de började bygga sina svar på kamratens utsaga. Detta gjorde också att de i slutet av läsåret hade lärt sig att återberätta en berättelse korrekt med avseende på karaktärer och dessas personligheter, rätt ordning på händelser men också vad gäller både bokstavlig förståelse och de kopplingar och inferenser som kunde göras i texten.

Känner du igen problemet! Värt att prova det här, eller hur?

Referenser:

Brooke McCaffrey (2015). Fuzzy thinking. Improving students´ speaking skills in response to literature. I Literacy Today, November/December 2015, Vol. 33, Issue 3, p 26.

Literacy Today Magazin, November/December 2015.