Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
the simple view of reading

Elevernas läsförmåga i grundskolan

Ett kärt ämne som återkommer. Definitionen av begreppet läsförmåga är:

LÄSFÖRMÅGA definieras som två samspelande övergripande processer – god avkodningsförmåga och god läsförståelseförmåga. Avkodningsförmåga handlar om läsningens tekniska sida medan läsförståelseförmåga handlar om tolkandet och meningsskapandet. Dessa bör stå i balans med varandra, dvs. olika läsfärdigheter har automatiserats. De har dock ofta olika utvecklingsförlopp beroende av var eleven står i sin läsutveckling och i vilket sammanhang läsningen sker. (Skolverket 2016, sid 19)

Undersökningen Elevernas läsförmåga i grundskolan (2014) lät 2 200 grundskollärare skatta elevers läsförmåga i övergångarna mellan låg-, mellan- och högstadiet, samt vilken tillgång de har till stöd för de elever som behöver det. Elevernas läsförmåga i grundskolan (2014) är också rubriken för en rapport om just våra elevers läsförmåga som Lärarnas Riksförbund skrev redan 2014 på uppdrag av En läsande klass. Du kan läsa mer om denna undersökning på flera webbplatser som t.ex.:

Mot bakgrund av den presentation som Barbro Westlund och Gunilla Molloy bjöd oss på måndagen en 11e december (2017) så är det inte förvånande att läsa på LR:s webb

Mest alarmerande är högstadielärarnas bedömning av elevernas läsförmåga.
Endast 60 procent av dessa lärare svarar att eleverna kan läsa i tillräcklig utsträckning när de börjar årskurs 7.

40 procent av högstadielärarna anser alltså att eleverna inte kan läsa i tillräcklig utsträckning.(LR:s webb 171220)

Undersökningen Elevernas läsförmåga i grundskolan (2014) visar att 45 procent av lågstadielärarna, 56 procent av mellanstadielärarna och 60 procent av högstadielärarna anser att elever i behov av stöd för sin läsfärdighetsträning inte får detta. Notera att lärarna i studien inte undrar OM eleverna har svårigheter med sin läsning utan de pekar på brister i det stöd eleverna får, dvs. det stöd de inte får. Läslyftet har lett till en ökad medvetenhet om vikten  av läsundervisning. Läslyftet har också gett våra lärare stärkta och fördjupade kunskaper om språk-, läs- och skrivundervisning. Dock är det inte alltid att medvetenhet och kunskap räcker. En lärare med en klass på runt 30 elever kan ha svårt att möta behoven hos dels de elever som har diagnoser och/eller vitt spridda behov, dels utmana de som är tidigt utvecklade, språkligt starka och som behöver utmaningar. Det är dessa lärare som undrar HUR ska jag göra? HUR ska jag lägga upp min undervisning, VILKA arbetsformer och VILKA material ska jag använda för att möta alla behov?

Lärarnas skattning av elevernas läsförmåga skedde i stadieövergångarna. De brister i läsförmåga som undersökningen visar är belagd i forskning. Fenomenet kallas The Fourth Grade Slump (Chall, Jacobs, & Baldwin, 1990). Fourth grade syftar på årskursen fourth grade då eleverna är runt 10 år. I Sverige motsvaras det av övergången från åk 3 till åk 4. Forskarna, Chall et al, fann att elevernas läsförmåga plötsligt inte räckte till. Anledningen låg vare sig i att eleverna hade försämrat sin läsning eller hade svårt att räcka till kognitivt. I stället kom forskarna fram till att det hade att göra med att de texter eleverna mötte var svårare, innehöll fler okända ord och att innehållet handlade om sådant eleverna inte hade några egna erfarenheter av. Samma sak visar sig inträffa vid övergångarna från åk 6 till åk 7 samt vid övergången från grundskolan till gymnasieskolan. Det är alltså inte den tidigare läraren som har gjort en felaktig bedömning!

I förra inlägget (Diagnos, didaktik och mångfald, 171212) beskrev jag den omarbetade modell som Barbro Westlund och Gunilla Molloy använde för att presentera resultatet i sin intervjustudie. Deras modell, som de kallade fyrfältare, är framtagen utifrån en annan modell som du hittar i artikeln Literacy as a complex activity: Deconstructing the Simple View of Reading (Stuart, Stainthorp & Snowling, 2008).

modellen

Eleverna i Barbro Westlund och Gunilla Molloys intervjustudie placerades i någon av följande fyra fält:

  • svag ordavkodning och god språkförståelse
  • god ordavkodning och god språkförståelse
  • svag ordavkodning och svag språkförståelse
  • god ordavkodning och svag språkförståelse

God läsförmåga förutsätter att eleven har både god ordavkodning och god språkförståelse. Uppgiften i LR:s studie att 40 procent av högstadielärarna anser att deras elever inte läser i tillräcklig utsträckning antyder att deras elever också har svårt att tillgodogöra sig det som kursplanerna omfattar. Det handlar alltså om brister i språkförståelsen. Att kunna läsa för att lära är en förutsättning för att kunna tillägna sig det som vårt svenska skolsystem bjuder på.

Lärare har att i sin undervisning erbjuda extra anpassning och särskilt stöd. Det är dock inte helt lätt att utforma en undervisning som matchar alla fyra fälten i ovanstående modell. Eftersom dessa uppgifter återkommer i olika studier är det en mycket central fråga för lärare att ha koll på huruvida eleverna har tillräckligt god ordavkodning och språkförståelse. Brister i en av dessa två förmågor försvårare allt lärande. När ordavkodningen haltar kan vi till en viss del kompensera med talböcker, talsynteser och inspelningar. När det brister i den allmänna språkförståelsen måste vi arbeta med hela språkområdet. Grammatik, textstrukturer, ordförståelse, ämnesspecifika aspekter på språket, ja allt. Det kräver att språk och läsning verkligen är HELA skolans ansvar. Att ALLA lärare arbetar med detta  i sin undervisning.

Figuren fungerar bra för alla lärare som vill skapa en översikt över sina elevers färdigheter när det gäller ordavkodning och språkförståelse. Vill du spara in lite tid så kan du använda dig av den förenklade bild jag har gjort. Modellen fungerar också bra som underlag för samtal med föräldrar när man försöker förklara hur svårigheterna i läsning kan se ut. Bilden underlättar fördjupade samtal. Prova själv!
Här kan du ladda ner pdf-filen: Fyrfältsmodell utifrån The simple view of reading

Lärarnas Riksförbund ger några förslag i sin undersökning. Dessa förslag är:

  • Elever i behov av stöd för sin läsutveckling måste få detta på ett tidigt stadium. Det handlar om alla elevers möjlighet att klara av skolan. Trots tydligare kursplaner och nationella prov i årskurserna 3 och 6 finns stora problem. Därför måste fler speciallärare utbildas, framför allt med inriktning mot läs- och skrivinlärning i lågstadiet
  • Det måste finnas möjligheter att dela större undervisningsgrupper för att bedriva effektiv läsinlärning. Klasstorlek spelar roll i lågstadiet, särskilt när det gäller att se till att alla elever lär sig basfärdigheterna. Därför bör förutsättningar för att reglera gruppstorlekarna under viss del av undervisningstiden i svenska i lågstadiet utredas. Detta bör ske inom ramen för den utredning som Skolverket arbetar med gällande stadieindelad timplan för grundskolan.
  • Den svenska skolan behöver ett nationellt ansvarstagande där staten sköter finansiering och resursfördelning. Förutsättningar för att bedriva (och få) undervisning måste vara likvärdiga. Staten måste garantera att alla elever får en bra start i livet, vilket gör skolan till ett naturligt ansvarsområde. En utredning för hur detta ska se ut i praktiken måste tillsättas snarast.

Även om vi nyss fått veta att PIRLS 2016 visar att våra fjärdeklassare har förbättrat sin läsning och att de är tillbaka på samma färdighetsnivå som 2001 så måste vi fortsätta att ha läsning, både avkodning och språkförståelse, i fokus.

LR Elevernas läsförmåga i grundskolan_140901

Undrar du över undersökningen, hur den gjordes, vem som står bakom slutsatser och förslag så står det så här på LR:s hemsida:

Lärarnas Riksförbund har frågat 2 200 lärare i grundskolan som undervisar i svenska om elevernas läsförmåga i de olika stadierna. Undersökningen har gjorts inom ramen för samarbetsprojektet En läsande klass och Läsrörelsen, men det är förbundet som ansvarar för såväl genomförande som resultat. Det är också förbundets åsikter och slutsatser som ligger till grund för de förslag som presenteras.

Referenser:

Chall, J. S., Jacobs, V. A., & Baldwin, L. E. (1990). The reading crisis: Why poor children fall behind. Cambridge, MA US: Harvard University Press.

Lärarnas Riksförbund (2014). Elevernas läsförmåga i grundskolan. En undersökning av Lärarnas Riksförbund inom ramen för projektet Läsande Klass.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Skolverket (2017). PIRLS 2016 (Skolverkets bildspel över resultaten)

Stuart, Stainthorp & Snowling (2008). Literacy as a complex activity: Deconstructing the Simple View of Reading.

Didaktik, diagnos och mångfald

Idag var det äntligen dags! Dags för vad? Jo, för Barbro Westlund och Gunilla Molloys presentation av den forskningsstudie de genomförde för ungefär två år sedan. En forskningsstudie där sex av de elva intervjuade lärarna är/var våra kollegor, dvs. lärare i några av Stockholms kommunala grundskolor.

Intervjustudien är en kvalitativ studie om hur högstadielärare i svenska (åk 8) resonerar om hur de bedömer sina elevers läsförståelse i ett alltmer heterogent klassrum. Rubriken för dagens presentation var Olika bedömningsdiskurser. Elva högstadielärares resonemang om hur de bedömer sina elevers läsförståelse. Studien utgår från ett intresseurval vilket betyder att forskarna valt att intervjua lärare som har stort intresse för den aktuella forskningsfrågan. Barbro och Gunilla underströk att studien bygger på en tilltro till läraren.

Syftet med studien var att synliggöra de diskurser som svenskläraren i åk 8 använder då de diskuterar hur den stora spridnigen av läsförståelse bland elever i årskurs 8 påverkar deras undervisningsstrategier och bedömningspraktik. (citat från presentationen, 171211)

Är inte detta det centrala dilemmat för en lärare? Spridningen av kunskaper bland eleverna och hur denna påverkar de undervisningsstrategier vi lärare väljer och hela vår bedömningspraktik. Ja, absolut! Detta faktum påverkar lärarens arbete varje dag, varje lektion och varje litet delmoment i vårt arbete. Ja, det finns dessutom inskrivet i styrdokumenten. Vi ska ju anpassa vår undervisning så att den stödjer och utmanar våra elever. Inte alltid helt enkelt, eller hur!?

Barbro och Gunilla tog upp lite olika begrepp som läsförståelse kontra läsförmåga. Vilken betydelse har respektive begrepp? De underströk att läsförståelse är ett komplext och sammansatt begrepp. Vi behöver kunna läsa och förstå samtidigt, dvs. det gäller både läsförståelse och teknisk avläsning. Vill du fördjupa dig lite mer i ämnesområdets centrala begrepp så föreslår jag att du läser kunskapsöversikten Att läsa och förstå (Skolverket 2016). Vill du arbeta med kunskapsöversikten tillsammans med kollegor så är mitt nästa förslag att ni tar upp kunskapsöversikten som pdf fil på datorn, kopplar upp er på en projektor så att alla kan se texten samtidigt. Sedan är det lätt att använda sökfunktionen och söka på de olika begreppen som arbetslaget/kollegorna väljer att diskutera. På så vis är det lätt att hoppa mellan sidorna för att snabbt läsa alla avsnitt där ett visst begrepp används.

Barbro och Gunilla presenterade studiens teoretiska ramverk som är:

  • Didaktisk teori kopplad till läroplansteori
  • Kritisk diskursanalys
  • Läsförståelseteorier

Vi fick också en förklaring och utveckling av begreppen didaktiska perspektivet, diskurs, kritisk analys. 

Givetvis lyftes även RAND gruppens modell för läsning som en relation mellan läsare, text, aktivitet i en social kontext. Följ gärna länken och läs RAND-rapporten!

IMG_1120

Barbro och Gunilla berättade hur de fann flera bedömningsdiskurser som: erfarenhets-, styrnings- och diversifieringsdiskurser. Dessa diskurser kan liknas vid förklaringsmodeller då de visar på olika mönster. Några uttalanden utgjorde också överlappningar mellan två diskurser, vilket vi fick se exempel på. Här ser du några av de lärarcitat vi fick ta del av. Glimtar ur lärares vardag. Glimtar som visar vilka utmaningar lärare står inför. Glimtar som visar hur undervisningspraktiken har förändrats. Idag tas det förgivet att ämnesläraren ska kunna anpassa sin undervisning utifrån en hel rad olika specialbehov (OBS! alla namn i citatet är fingerade)

collage 2

Riktigt spännande blev det när vi kom till resultatet. Det fick vi se i form av en fyrfältare. Var tror du de flesta placerade sig?

Ruta två, god ordavkodning och god språkförståelse, fångade in drygt hälften. Bra men samtidigt hade jag trott att en större andel skulle ha placerat sig där. Värre var det med ruta fyra som låg på andra plats. Gruppen elever med god ordavkodning och svag språkförståelse är en stor utmaning för läraren. Dessa elever är det lätt att missa i undervisningen. När elever läser med god ordavkodning men inte förstår på grund av svag språkförståelse så är det lätt att missa att de faktiskt inte förstår vad de läser och vad läraren talar om. Svag språkförståelse handlar inte bara om läsförståelse utan här handlar det om att eleven har en begränsad språkförståelse och ett begränsat ordförråd. Helt enkelt en begränsning i verktyg att använda för att förstå resonemang.

4fältare beskruen

Det är formeln The simple view of Reading som visas här i form av en fyrfältare. modellen
Fyrfältaren är gjord efter en modell som utarbetats av Stuart, Stainthorp & Snowling (2008). Grundmodellen ser ut som på bilden till höger.

Ibland får jag frågan hur jag håller mig ajour med forskning. Ett sätt är att faktiskt följa referenser och åtminstone snabbläsa dem. Klicka på bilden eller referensen Stuart et al. och ta en snabbtitt på artikeln. Jag ser ett exempel som jag hört flera svenska forskare använda som exempel på att läsförståelse förutsätter förkunskaper, läsaren måste fylla i det outsagda.

citatJane var bjuden på Jacks födelsedags-kalas.  Hon undrade om han önskade sig en drake.  Hon gick till sitt rum och skakade på sparbössan.  Den var helt tyst. (min översättning)

Studien antyder att det är språkförståelsen som är problemet för många elever och inte avkodningen. Tycker du att detta är en teaser? Du vill veta mer! Lugn! Snart kan du läsa den vetenskapliga artikel där studien kommer att publiceras. Artikeln  publiceras alldeles snart i en svensk vetenskaplig tidskrift; på svenska! När artikeln finns publicerad kommer jag att lägga upp länken i ett nytt blogginlägg så att alla ni som bara väntar snabbt kommer åt den. Det blir troligtvis mycket snart!

Avslutningsvis läste Barbro högt det avslutande avsnittet  i rapporten och därefter var det frågestund. Den mest intensiva frågestund jag har sett på någon av alla de forskarseminarier jag har ordnat under åren! Barbro och Gunilla vill väcka tankar med studien och det gjorde de! Lärares vardag i undervisningen har definitivt förändrats under senare år. Detta påverkar lärarens didaktiska val och här fanns det många frågor som åhörarna tog upp.

Referenser:

RAND, Reading for Understanding, 2002.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå

Stuart, Stainthorp & Snowling (2008). Literacy as a complex activity: Deconstructing the Simple View of Reading.