Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
undervisa

Språklig medvetenhet

Tänk så mycket intressant kunskap och forskning det finns! Jag har just läst vad Anna Eva Hallin skriver på sin sajt sprakforskning.se. Anna Eva Hallin är legitimerad logoped och forskar som postdoktor på Karolinska Institutet. Hennes fokus ligger på barn och ungdom med språkstörning samt språk-, läs- och skrivsvårigheter. Hennes sajt är definitivt värd ett besök och att läsas!

Inlägget jag vill lyfta handlar om fonologisk medvetenhet och lyfter centrala punkter i artikeln Phonological awareness intervention: Beyond the basics (Schuele /Boudreau 2008:6).

Fonologisk medvetenhet

Hallin tydliggör att fonologisk medvetenhet är en del av en allmän språklig medvetenhet och visar sig i en förmåga att tala om språket. Fonologisk medvetenhet kan ligga på en mer eller mindre avancerad nivå. Förmågan att uppmärksamma enskilda ljud i ord räknas som mer avancerat och benämns som fonemisk medvetenhet. Hallin understryker något som är lätt att glömma och det är att vare sig fonologisk eller fonemisk medvetenhet involverar bokstäver. Hon har översatt en figur ur artikeln av Schuele & Boudreau som visar den stigande komplexiteten för de olika delarna inom fonologisk medvetenhet. Klicka på miniatyren för att se hennes bild i inlägget eller se filen här: Komplexitetsnivå för fonologisk medvetenhet.

kompexitet fonologisk medvetenhet_170813

Hallin skriver att barn för att kunna ta till sig undervisning i hur man avkodar ord  måste behärska syntes och segmentering av enstaviga ord självständigt. Det är mycket svårt att lära sig läsa ord om man inte förstår att ord kan delas upp i ljud. En alfabetisk insikt innebär förståelse av att varje ljud kan representeras av en bokstav eller en bokstavskombination. När man har den alfabetiska insikten kan man också börja ta till sig ortografisk kunskap, dvs. vilka bokstavskombinationer ens språk använder för olika ljud.

Grundat i Schuele & Boudreaus forskning ger Hallin råd och konkreta förslag på vad vi ska låta våra yngsta elever träna på. Dessa förslag överensstämmer också med figuren ovan och förslagen lyder:

När och hur mycket?

  • Börja arbetet med fonologisk medvetenhet redan i förskolan, framför allt innan de barn som visar sig har svårt har hamnat för långt efter sina jämnåriga.
  • Fokusera på ljudsyntes och ordsegmentering (särskilt i mitten/slutet av förskoleklass och början av lågstadiet).
  • Kombinera träning i denna typ av uppgifter med bokstäver relativt tidigt i undervisning/behandling för att göra bryggan till stavning och läsning tydligare.
  • För elever i högstadiet och uppåt är evidensen något svagare för att arbeta med fonemisk medvetenhet separat och varierar mer från elev till elev – en utredning av hur kunskapen ser ut är viktig för att inte lägga kraft på fel saker.
  • Behandlingsprogram för elever med lässvårigheter mellan totalt 5-18 timmar har visat sig ha effekt (uppdelat på tillfällen mellan 15-30 minuter).

(Källa: skolforskning.se – Fonologisk medvetenhet – vad, varför, när och hur?)

Hallin påpekar att träning alltför ofta liknar test varför hon refererar till och understryker Schuele / Boudreaus budskap att ”Teach, Don’t Test” . Detta är särskilt viktigt för oss som är lärare och specialpedagoger. Vi måste vara noga med att inte tumma på tiden vi undervisar. Hallin understryker också vikten av att lära ut och träna fonologisk medvetenhet i små, små steg.

Lär ut hur man löser uppgifterna i små små SMÅ steg. Till exempel (Wanzek et al. 2000):

  • Endast modell (Lyssna på ordet sol. Första ljudet i sol är /s/.)
  • Modell+Stötta (Lyssna på ordet sol. Första ljudet i sol är /s/. Säg första ljudet i sol med mig, /s/)
  • Modell+stötta+testa (Lyssna på ordet sol. Första ljudet i sol är /s/. Säg första ljudet i sol med mig, /s/. Vad är första ljudet i sol?)
  • Modell+testa (Lyssna på ordet sol. Första ljudet i sol är /s/.  Vad är första ljudet i sol?)

(Källa: skolforskning.se – Fonologisk medvetenhet – vad, varför, när och hur?)

Jag förstår termen testa som det används i hennes förslag på arbetsgång som att läraren låter eleven göra själv, dvs. testa i betydelsen prova på egen hand.

Läs Anna Eva Hallins blogginlägg om språklig medvetenhet och hur vi bäst arbetar med detta! Börja arbetet redan i förskoleklass!

Lärare gör skillnad. Kom ihåg det Hallin avslutar med, nämligen

Lär ut – testa inte

Referenser:

Anna Eva Hallin: sprakforskning.se

Schuele, C. M., & Boudreau, D. (2008). Phonological awareness intervention: Beyond the basics. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 39(1), 3-20.

Wanzek, J., Dickson, S., Bursuck, W., & White, J. (2000). Teaching phonological awareness to students at risk for reading failure: An analysis of four instructional programs. Learning Disabilities Research & Practice, 15, 226–239.