Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
uppskattning

Ger du prov? Gör du bedömningar?

Ja, det gör du med all säkerhet! Har du funderat över vad det innebär? Vad får du veta om elevernas kunskaper?

Så här i slutet av en termin är det dags att knyta ihop, utvärdera både den egna undervisningen och hur eleverna utvecklats. Det är också dags att ge eleverna återkoppling på deras arbete med att lära nytt, fördjupa sina kunskaper och befästa tidigare kunskaper. Det aktualiserar begrepp som prov, kartläggning, bedömning, test, screeningar. I mitt eget arbete med att hitta nya aspekter och perspektiv på det jag arbetar med har jag just läst Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen. (Jönsson, 2017). Första kapitlet öppnar med frågan Skillnaden mellan prov och bedömning. Jag som läsare får en utveckling och en definition av begreppen.

Den mest grundläggande skillnaden består i att prov och bedömningar används för att dra slutsatser om olika saker. Medan prov används för att dra slutsatser om elevers kunskaper, handlar bedömning om att uppskatta kvaliteten i elevprestationer. (Jönsson, 2017:11)

Jönsson understryker att prov är konstruerade för  indirekta mätningar och utgörs av ett urval av uppgifter, som tillsammans används för att mäta individers kunskaper. Indirekta mätningar innebär att något inte går att mäta direkt utan vi måste, på något sätt, göra kunskaperna synliga. Prov är med andra ord ett verktyg för att synliggöra kunskaper. Han utvecklar och problematiserar olika aspekter som exempelvis kunskap i sig, de fyra F:en, kontexens betydelse, val av provuppgifter. Som läsare får jag med mig fakta, kunskap och förståelse för begreppens innebörd men också om kringfaktorers betydelse och inverkan.

Bedömning kan betyda flera saker men det kan också vara ett samlingsbegrepp där prov är ett sätt att bedöma. När vi talar om att bedöma kan vi syfta på processen (att bedöma) likaväl som på utfallet (ett omdöme). Jönsson understryker att han i boken syftar på processen. När han kommer in på utfallet använder han termen omdöme.

Bedömning handlar som sagt om att uppskatta kvaliteten i en elevprestation. För att kunna göra det krävs att vi har kriterier och dessa i sin tur är olika beroende på vad vi bedömer. Bedömning är i sig inte en mätning utan en uppskattning av hur bra något är. Det räcker inte att beskriva, inte ens utförligt, utan vi gör en värdering och det är den som förutsätter kriterier att värdera mot. För att kunna göra den här uppskattningen av kvalitet måste den som gör uppskattningen ha stor kunskap inom och erfarenhet av ämnesområdet.

I skolan arbetar vi med att bedöma utifrån kriterier i bedömningsstöd och matriser. Kanske till och med dagligdags!? Det är kartläggningsmaterial för förskoleklass (Hitta språket/Hitta matematiken), bedömningsstöd för årskurs 1-3 (Nationellt Bedömningsstöd) som är obligatoriska men också en mängd andra verktyg som exempelvis Nya Språket lyfter! – bedömningsstöd i årskurs 1-6 och olika bedömningsstöd i matematik. Det jag  nämner är endast exempel från Skolverkets sida. I skolorna används också flera andra verktyg för kartläggning och bedömning. I arbetet med bedömning är det viktigt att reflektera över aspekter som:

  • hur är kriterierna formulerade och utformade?
  • hur ser kvalitetsnivåerna ut?
  • vilka uppgifter bedöms?
  • hur ser jag på kunskap?
  • vilken betydelse har kontexten?
  • är min bedömning analytisk?
  • eller är min bedömnings holistisk?

Ja, det finns många frågor, aspekter och perspektiv som jag som lärare kan behöva fundera över och gärna tillsammans med kollegor. Vid en analytisk bedömning ser läraren till olika kriterier var för sig. Jag personligen tycker om att simma. När min coach hjälper mig i simningen kan hen göra det antingen utifrån en analytisk  eller en holistisk bedömning. I det förra fallet handlar det om att bedöma simteknik, snabbhet, styrka och inställning. Som exempel kan jag ha en bra teknik men sämre styrka och därmed inte så snabb. Jag skulle också kunna vara stark, snabb men inte ha så bra teknik. Med en konstruktiv inställning skulle jag i det första exemplet satsa på styrketräning och i det andra exemplet däremot satsa på teknikträning. Här leder den analytiska bedömningen in på formativ bedömning där vi strävar efter att identifiera styrkor och utvecklingsmöjligheter. Jag går inte in mer på formativ bedömning utan planerar för ett nytt inlägg om det bokavsnittet. I väntan på nästa inlägg tycker jag att du ska läsa intervjun Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna med Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet!

Det här var bara ett första axplock ur boken. Som du säkert anar tycker jag att läsningen var väl använd tid. Ja, jag är säker på att även du som arbetar i tidigare skolår och inte sätter betyg lär dig mycket av att läsa boken. Bedömning är ju något som vi arbetar med redan från årskurs 1. I förskoleklass gör vi ju en särskild bedömning för vissa av våra elever och då är det viktigt att reflektera över vad en bedömning är innan vi gör en särskild bedömning. Håller du inte med mig!?

Vill du veta mer om Jönsson? Fullständigt namn är Anders Jönsson och han är professor i didaktik med inriktning naturvetenskapernas didaktik, vid Högskolan Kristianstad.

Boken kan du köpa via exempelvis adlibris, bokus och Gleerups.  Jönsson beskuren PS. Nu ska jag ta en löprunda i skogen, lite trailrunning, för att förbättra konditionen och få starkare ben så jag orkar sparka effektivare.