Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Upptäckande läsning

Yes! De är här.

Jag tänker på böckerna om critical literacy som jag beställde för ett tag sedan. Den ena boken är ”Glädjen i att förstå” (Jönsson & Bergöö 2012) och den andra är ”Doing critical literacy” (Janks m.fl. 2013). Enligt baksidestexten för ”Glädjen i …” så ligger fokus på ett demokratiskt och kritiskt språkarbete kring sociala rättvisefrågor för yngre barn. Barnen undersöker olika typer av texter med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa. Utgångspunkten är intersektionell. Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt?

I ”Doing critical literacy” utlovas konkreta didaktiska tips på hur jag kan omsätta teori till praktik i undervisningen. Boken utgår från ett socio-kulturellt perspektiv där frågan om makt utforskas. Relationen mellan språk och makt leder oss till frågor runt hur texter påverkar oss socialt.

Leigh Hall, forskare och lärarutbildare, har utforskat ämnet critical literacy. En av hennes artiklar, ”Critical Reading Texts, What Students Do and How Teachers Can Help”  har ingressen

 ”Using the classroom as a space to consider and test out changes in beliefs, gender roles, and power structures can provide students with an opportunity to take control over how they shape their own and one another’s lives in a safe environment.”

Artikeln avslutas med förslag på hur lärare kan modellera arbetet med critical literacy via texter som är provocerande och/eller skrivna utifrån olika synsätt. Genom att lärare ”tänker högt” under sin högläsning kan eleverna få syn på och uppmuntras till samtal runt frågor som tar upp exempelvis könsroller och maktstrukturer.

Lät detta främmande och svårt? Börja då med att läsa boken ”Glädjen i att förstå”. I och för sig har jag bara kommit till sidan 32 men det har redan gett mig nya infallsvinklar och tankar. I artikeln av Hall hittar du också förslag på ett antal böcker som vänder sig till lärare och syftar till att introducera förhållningssätt och tankar runt critical literacy.

 En fördel med att pendla dryga timman till och från jobbet varje dag är att jag hinner läsa en hel del!

Att läsa världen

är karakteristiskt för metoden som inte är någon metod utan mer av ett förhållningssätt, nämligen critical literacy. Det handlar om att ha ett handlingsinriktat, kritiskt och undersökande förhållningssätt när man läser. Det räcker inte med att bara läsa eller förstå utan det innebär också att man formulerar sin kunskap, skriver, uttrycker sig, spelar in något eller på något sätt går vidare i handlnig. Critical literacy härrör från Repertoarmodellen eller The Four Resources Model, en australisk tankemodell. Grundstommen är att barnet är:

  1. kodknäckare
  2. textskapare
  3. textbrukare
  4. en kritisk läsare

 Dessa fyra funktioner samspelar och är igång samtidigt. Detta synsätt påverkar förstås hur olika läs- och skrivpraktiker gestaltar sig i undervisningen.

Critical literacy lägger fokus på texters innehåll. Faktorer som makt, kön, klass och etnicitet studeras i förhållande till text och läsare. Här kan man tala om att intersektionen, skärningspunkterna, mellan dessa begrepp och läsare/läsande är avgörande. Olika perspektiv och sätt att tänka möts tillsammans med det sociologiska och genusvetenskapliga begreppet intersektionalitet. Läsaren förutsätts läsa mellan och bortom raderna och tolkningar leder till en kritiskt granskande och en reflekterande syn på texter, deras syfte och budskap. Förresten – vill du ha en närmare definition med praktiska exempel på hur man kan använda begreppet intersektionalitet så hör med mina bloggande kolleger Emma och Pernilla för bloggen ”Jämställd undervisning”!

Du kan läsa mer om detta förhållnings- och arbetssätt och hur det kan användas med yngre barn i boken ”Glädjen i att förstå” (Jönsson & Bergöö, 2012). Några andra som skriver om critical literacy är forskarna Ulla Damber och Berit Lundgren. Du hittar en artikel om om detta i Svensklärarföreningens tidskrift nr 3, 2013. En annan bok som handlar om detta är ”Doing Critical Literacy” av Hall (2013). Jag har just beställt båda böckerna och väntar nu otåligt på att få läsa mer om critical literacy.

Opdagende skrivning i praksis – en vej til at knække koden

Utvecklingsarbetet runt läs- och skrivinlärning pågår på många platser. Danska Nationalt Videncenter for Læsning (inrättades 2006 av danska Utbildningsministeriet) driver ett antal forsknings- och utvecklingsprojekt med syftet att stödja och förbättra läs- och skrivkompetensen. På deras webb hittar du den nya filmen Opdagende skrivning i praksis. Filmen beskriver hur förskolebarnen upptäcker läsandet genom skrivande; i det här fallet dock inte med iPads eller datorer. Opdagende skrivning kan översättas med upptäckande skrivning.

Botanisera gärna runt lite på Nationalt Videncenter for Læsning webb! Där hittar du fler intressanta filmer om läsande.