Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
vetenskapliga artiklar

Hur läser du en vetenskaplig artikel?

Forskare arbetar hårt för att skriva och publicera sig då det är en tungt vägande merit inför fortsatt forskning. Det duger dock inte att publicera sig i vilken tidskrift som helst utan det råder en strikt hierarki bland vetenskapliga tidskrifter. Exempel på ”bra” tidskrifter inom mitt intresseområde är:

  • The Reading Teacher
  • Reading Research Quarterly
  • European Journal of Special Needs Education
  • The Science of Reading: A Handbook
  • International Journal of Inclusive Education

Lärare läser inte så ofta den här sortens texter. När det sker är det ofta i fortbildningssammanhang. Likaså är det vanligare att lärare som läser vidare på mer avancerad nivå läser artiklar ur vetenskapliga tidskrifter.

En fråga är vad som utgör kriterierna för en ”bra” vetenskaplig tidskrift? Du kan titta på ”peer review”-rutinerna, dvs. hur granskningen av artikelbidragen går till. Vem granskar och görs det av för författaren anonyma forskare? Använder tidskriften så kallad dubbelblind granskning vilket betyder att granskarna inte vet namnet på författaren till artikeln? Hur ofta citeras artiklar som ges ut i den specifika tidskriften? Vilka forskare sitter i redaktionen? Det här var bara några exempel.

När man väl bekantat sig med några vetenskapliga tidskrifter så lär man sig också hur man kan gå tillväga. Vetenskapliga artiklar utgör ju en genre och är skrivna efter en likartad modell. De börjar alltid med en kort sammanfattning som avslutas med några nyckelord, keywords. Sedan följer en introduktion, syftet presenteras följt av en metodredovisning. Därefter redovisas resultaten av studien som artikeln bygger på. Avslutningsvis diskuterar författaren/na studien och vad de har funnit. Här finns också utrymme för att problematisera t.ex. resultat, metod, slutsatser. Allra sist finner du en referenslista.

Personligen har jag min egen gång när jag tar itu med vetenskapliga artiklar. Jag börjar alltid bakifrån med att läsa igenom referenslistan och kryssa för de texter jag har läst tidigare. Sedan är det dags för sammanfattningen följt av en titt på syftet. Vid den här punkten står jag i ett vägskäl där jag bestämmer mig för om jag tycker artikeln verkar intressant eller inte. Vill jag läsa mer så brukar jag nu gå vidare med slutdiskussionen för att få en mer nyanserad bild av studien och dess resultat. Många gånger känner jag som att jag har fått en tillräckligt god uppfattning av artikeln och dess innehåll vid den här punkten. För att gå vidare och läsa resten, dvs. introduktion, metod och resultat så måste tycka att jag verkligen vill sätta mig in i detaljerna.

För några år sedan hade Skolportens tidskrift 360 ett uppslag som tipsade om hur man kan läsa en avhandling. Tillvägagångssättet är likartat med hur jag läser vetenskapliga artiklar. Du kan läsa den här: Så läser du en avhandling.

Den senaste artikeln jag har läst är ”Inclusion in practice: a matter of school culture”. Författare är Catharina Tjernberg och Eva Heimdahl Mattson, Stockholms universitet. Artikeln är publicerad i European Journal of Special Needs Education (2014), Volume 29, issue 2. Taylor & Francis.

Jag börjar med att konstatera att jag har läst 15 av de 28 titlarna i referenslistan. I och med det vet jag att jag har förhållandevis goda förkunskaper inom ämnesområdet. Efter en snabb titt på syftet så vet jag att detta är att undersöka hur läs- och skrivundervisning kan utformas utan att fungera exkluderande. Ett annat syfte är att undersöka interaktionen mellan teori och praktik samt dess effekter på professionsutveckling med fokus på inkludering. Här bestämmer jag mig för att jag vill veta mer! Den inledande sammanfattningen ger mig en översiktlig bild av studien. Sammanfattningen börjar med syftet. Sedan får vi veta resultatet i korthet. Vi får veta att lärarna i studien föredrog heterogena grupper och att de också underströk betydelsen av att använda en variation av metoder och förhållningssätt i undervisningen för att bättre kunna möta enskilda elevers behov och förutsättningar. Lärarna skapade en handlingsorienterad kunskap i och med att de hade en god teoretisk grund samt förmågan att koppla teori med sina erfarenheter och lärdomar. De framhöll vikten av att utmana sina elever och stötta dem in i nästa utvecklingszon, ZPD/zone of proximal development. Andra avgörande faktorer var att lärarna kände tilltro till att alla elever kan och vill lära sig samt att de hade höga förväntningar på sina elever. Sammanfattningsvis visar studiens resultat vikten av mentorskap, samarbete med kollegor och att en fortlöpande diskussion förs där den forskande läraren utmanar de deltagande lärarnas föreställningar. Sammantaget skapades utifrån ovanstående en inkluderande skolmiljö där eleverna upplevde sig som kompetenta, uppskattade och inkluderade.

Kanske är du nu sugen på att läsa hela artikeln!? I så fall hittar du den på förlagssidan för European Journal of Special Needs Education (2014) som är här: Inclusion in practice: a matter of school culture.

Forskaren Catharina Tjernberg har en egen blogg där hon också lagt upp artikeln samt en hel del annat intressant att läsa. Bloggadressen är: http://catharinatjernberg.blogspot.se/

Så här gör jag – hur gör du?