Visar alla blogginlägg med kategorin:
Film och media

Filmprojekt pass 12: Sista touchen

Nu är det inte lång tid kvar på terminen och ung i STHLM:s filmprojekt. Snart ska grupperna lämna in sina filmer, men först ska de få respons och möjlighet att justera och redigera lite till.

Detta pass fick skolorna besök av Jens Choong, som är regissör, producent och musiker. Det är alltid bra när flera ögon tittar och ger respons på ett arbete och därför gick både Jens och vår filmpedagog Elin runt till grupperna, var och en för sig. På det sättet fick grupperna dubbel respons. Här nedan ser ni Jens med två grupper på Spånga gymnasium.

P1010904

P1010919 beskärd
Här är Elin och elever på Blackebergs gymnasium:

P1010291 beskärd mindre 633


När grupperna på de tre skolorna finslipade sina filmer, kunde det låta så här:

Pratbubblor färg3


Nästa gång vi ses är det filmvisning på Grand!

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

I den kommande digitala lärplattformen kommer allt material kunna laddas ner. Då blir det ännu bättre!

Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 10 och 11: Redigera

Lärarpass

Pass 10 och 11 är redigeringspass och dem leder lärarna själva med sina klasser.

Nedan ser du en film som redigeras i iMovie, av elever på Östra Real.

IMG_4980 beskuren

Här arbetar en grupp på Blackebergs gymnasium med sin film.P1010701 jpg c


För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 9: Klipptips

Nu har alla grupper kommit igång med att filma och några är redan färdiga för nästa steg: klippning — en kreativ process där det filmade materialet sätts ihop till en helhet. Efter vår filmpedagog Elin Jönssons genomgång idag arbetades det både koncentrerat och livligt!

I korthet innehåller lektionen:

  1. Helklass: Genomgång av grundläggande klipptips, se nedan. Samt kort genomgång av iMovie på iPad.
  2. I sina grupper: Fortsätta filma eller redigera och klippa ihop filmen i iMovie.

P1010708

P1010728

IMG_5314 Blackan 633

Elever på Blackebergs gymnasium redigerar sina filmer.


Några grundläggande klipptips

1) Två bilder som ligger efter varandra läser vi ihop

2) Klipp när motivet rör sig i bild – tajta till klippningen

3) Undvik att klippa i kamerarörelser 

4) Undvik att klippa mellan bilder som är alltför lika

5) Tänk på bildavsökningen, ligger motivet rätt i bild?

6) Tänk på blick- och rörelseriktningar


1) Två bilder som ligger efter varandra läser vi ihop

Exempel 1: Om ett filmklipp visar en bil som kör och nästa klipp visar en mur, läser betraktaren ihop bilderna och förväntar sig att bilen ska krocka med muren.

Exempel 2: Om ett klipp visar ett hus och nästa klipp visar en person i ett rum, tolkar betraktaren det som om personen befinner sig i ett rum i huset.


2) Klipp när motivet rör sig i bild – tajta till klippningen

Exempel: Om en person ska gå ut ur bild, klipp innan personen helt är ute ur bilden för att skapa en bra rytm.

Ofta kan du tajta till klippningen mer än du tror. Det är ett vanligt nybörjarfel att göra för långa filmer med långdragna klipp. En bra grundregel för att få ett bra tempo: Klipp så snabbt den nödvändiga informationen i scenen har avslöjats.


3) Undvik att klippa i kamerarörelser

Var försiktig med att klippa mellan bilder där kameran rör sig (till exempel i panorering eller tilt). Det kan uppstå en ”chockeffekt”. Kamerarörelserna måste vara synkade om klippningen ska se bra ut.


4) Undvik att klippa mellan bilder som är alltför lika

Det kan resultera i ett så kallat ”jumpcut” = det ser ut som om motivet hoppar till.


5) Tänk på bildavsökningen: ligger motivet rätt i bild?

Ögat söker sig automatisk till rörelser. Därför kan det vara bra att försöka att hålla ihop rörelsernas position mellan olika klipp, så att betraktaren slipper ”irra runt” med blicken. Det är extra viktigt vid snabba klipp.

BW-480353 kvinna pekar med textElin tipsar:
Nästa gång du tittar på en film, håll ut ett finger mot det som är viktigt och som rör sig (t ex huvudpersonen som går). Då kommer du att se att i nästa klipp fortsätter rörelsen ofta vid samma ställe/position.


6) Tänk på blick- och rörelseriktningar

  • Se till att personer som för en dialog har blickarna riktade mot varandra.
  • Se till att personer som förflyttar sig mellan bilder rör sig åt samma håll.
  • En person som rör sig från vänster till höger upplevs ofta som en person på väg någonstans.
  • En person som rör sig från höger till väster upplevs ofta som en person som är på väg tillbaka.

P1010598

På alla Elins lektioner går hon runt till grupperna och svarar på frågor. Här är det en grupp på Östra Reals gymnasium som visar sin film.

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

I den kommande digitala lärplattformen kommer allt material kunna laddas ner. Då blir det ännu bättre!

Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 7 och 8: Filma

Lärarpass

Pass 7 och 8 är filmpass och dem leder lärarna själva med sina klasser.

De grupper som behöver, arbetar först klart med sina bildmanus.

P1010532 kompr

Här ser vi några elever på Spånga gymnasium filma en scen i korridoren, med iPad.

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 6: Berätta med ljud/musik/tystnad

NAP-9697980 ljud - KopiaDet här passet går vår filmpedagog Elin Jönsson igenom hur viktigt det är att reflektera över och arbeta med ljud i sin film. Efter genomgången fortsätter grupperna att arbeta med sina bildmanus. Nästa gång är det dags att börja filma!

I korthet innehåller lektionen:

  1. Helklass: Genomgång av ljudets — och tystnadens  betydelse för hur vi uppfattar filmen. Vi lär oss begreppet ljudbild och går igenom olika slags filmljud, som t ex atmosfärljud och effektljud.
  2. I sina grupper: Fortsätta arbeta med sina bildmanus.
  3. Helklass: Genomgång inför nästa lektions filmande  tänk på kläder och väder!

Ljudet är en viktig del av berättelsen

Vad vi väljer för ljud till vår film kommer påverka hur tittarna upplever filmen — vilken känslostämning och vilket tempo det är i filmen.

I filmvärlden använder man ofta begreppet ljudbild, eftersom ljud skapar bilder i våra huvuden. Ljud kan både förstärka bilden av det vi ser i filmen, komplettera bilden eller skapa något helt annorlunda.

Det finns olika slags filmljud

  • Originalljud — ljud som kameran fångar upp i miljön.
  • Atmosfärljud — ljud vi lägger till efteråt för att förstärka miljön eller en viss stämning.
  • Effektljud — ljud vi lägger till efteråt för att förstärka en händelse, t ex ljudet av ett glas som går i krasch eller en bil som exploderar.
  • Berättarröst, kallas även ”voice over” — röst vi lägger till som berättar, men inte syns i bild.
  • Musik — läs mer nedan

Det viktiga musikvalet

Elin spelar upp tre filmmusikstycken, till tre olika filmer.
Efter varje stycke stannar vi upp och reflekterar.

— Berätta vad ni tänker på, vad fick ni för bilder? Vad fick ni för känslor? Vilken typ av film tror ni (som inte redan vet) att musiken har använts till?

De olika musikstyckena ger oss olika associationer, skapar olika idéer och förväntningar om vad det är för slags film.

NAP-11971842 HajElin berättar att en av filmhistoriens mest kända skräckfilmer Hajen, som gjordes på 70-talet, inte hade så stor budget och dessutom var ju möjligheterna att göra specialeffekter inte alls som idag. Själva hajen syns faktiskt bara i slutet av filmen. I stället är det en musikslinga som representerar hajen och får oss att känna dess starka närvaro. Musiken skapar bilder och förväntningar. Vi tänker nog inte så mycket på att vi inte ser hajen för det är inte så det känns.

Tips: Det ni – av olika anledningar – inte kan filma, fundera på om ni i stället kan berätta det med ljud.


Ljud kan berätta olika historier till samma bilder

Exempel 1:

Vi ser samma filmscen till olika slags musik. Hur upplever vi dem, är det någon skillnad?

Elin undrar om det är fler än hon som upplever att mannen springer och hoppar på ett annorlunda sätt till den lugnare musiken, att det nästan är som han svävar lite.


Exempel 2:

Vi tittar på en och samma skogsscen med tre olika ljudbilder.
skog jpg 633 2
Fundera på frågorna när ni tittar på filmerna.

Ljudexempel 1: Vad berättar ljudet om skogen?
Vad ger ljudet för information om skogen som inte syns i bilden?
Ljudexempel 2: Vad berättar ljudet nu? Hur förändrar ljudet bilden?
Ljudexempel 3: Vad berättar ljuden och musiken tillsammans?

Genom att kombinera ljud och musik kan du skapa en specifik stämning och känsla till dina rörliga bilder.



Viktig förberedelse inför filmandet

Det här är sista lektionen innan det är dags att börja filma!

De grupper som känner sig klara kan redan nu börja titta på inspelningsmiljöer. Om ni har bestämt er för att spela in en scen vid till exempel skolans ingång, är det bra att gå dit och i förväg prova lite olika ställen. Var är bästa stället för skådespelarna att stå? Var är bästa kameraläget? Ju mer vi förbereder oss inför filmandet, ju smidigare och bättre går det påminner Elin.

Kläder: Ni som ska vara med i bild behöver tänka på vilka kläder ni ska ha på er och se till att ni har samma kläder, i de scener där det behövs. Gör upp en plan!
NAP-12590076 paraply mindre2

Väder: Gå igenom manus och se vilka scener som är utomhus. Filma helst utomhusscener vid samma tillfälle eftersom vädret kan variera.

Lycka till!

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

I den kommande digitala lärplattformen kommer allt material kunna laddas ner. Då blir det ännu bättre!

Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 5 del II: Respons från en regissör!

Två av våra tre skolor i projektet, Spånga och Blackebergs gymnasium, hade turen att få besök av filmregissören Sophie Vukovićs. Sophie berättade lite kort om sig själv för klasserna innan hon gick runt till grupperna. Hon är 29 år och hennes väg till filmregissör började med att hon filmade med sin mobil. Sophie gjorde sedan en uppmärksammad kortfilm och förra året kom hennes första långfilm Shapelifters, som klasserna hade möjlighet att se tillsammans, några veckor efter besöket.

P1000927 633

Undertecknad kan berätta att kortfilmen från 2015 visades på festivaler världen över och blev utnämnd till bästa kortfilm på tolv av dem. Den dokumentära långfilmen Shapelifters från 2017 fick fina recensioner.

https://www.folketsbio.se/film/shapeshifters/

Sophie och vår filmpedagog Elin gick runt till grupperna och samtalade med dem om deras idéer och utkast. Det var härligt att se engagemanget!

2 bilder ihop


Och här ser vi några av eleverna från Blackebergs gymnasium utanför bio Grand, en stund innan de ska se filmen Shapeshifters.

P1010432 633 C

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 5: Bildmanus

Grupperna har tidigare skissat på sina idéer till ett filmmanus med temat trygghet/otrygghet. I det här passet arbetar eleverna vidare med att omvandla sina manus till bildmanus.

 I korthet innehåller lektionen:

  1. Helklass: Genomgång av vår filmpedagog Elin Jönsson om bildmanusets funktion, hur vi skapar mer dramatik genom att tidsförlänga och tidsförkorta filmklippen, den viktiga blick- och rörelseriktningen samt flera andra tips vid bildplanering.
  2. I sina grupper: Arbeta med sina bildmanus och få respons av Elin och en hemlig gäst (läs mer i nästa blogginlägg).

Vad är ett bildmanus?

  • Ett bildmanus är en serieliknande översikt över ett filmmanus.
  • 1 ruta i filmmanuset illustreras ofta med flera rutor i bildmanuset.
  • Varje ruta i bildmanuset = ett klipp du ska filma.

 Nedan ser ni ett exempel på hur två rutor i ett filmmanus blir 11 rutor i bildmanuset:

2 manusrutor

kan bli 11 rutor

Ägna tid åt bildmanuset

Vår filmpedagog Elin Jönsson berättar att ofta är man så ivrig på att börja själva filmandet att det kan vara frestande att strunta i eller hasta över denna fas i ett filmprojekt, men gör inte det! För ju mer detaljerat och noga vi tänker igenom bildmanuset, desto effektivare kommer filmningen bli. Det gynnar slutresultatet: filmen blir bättre.


Gruppens gemensamma vision

När vi arbetar med bildmanuset skapas förhoppningsvis en gemensam vision av filmen. När alla i gruppen har samma bild att utgå ifrån blir det lättare att samarbeta. Bäst är det att diskutera igenom så mycket som möjligt innan vi börjar filma. Då går det både smidigare och fortare; vi slipper fastna i onödiga diskussioner och detaljer och kan i stället gå vidare i filmprocessen.

Här ser vi en av grupperna på Blackebergs gymnasium arbeta med sitt bildmanus.

2 översta 600 lager - Kopia

Nedre två 600 - Kopia


En viktig sak att fundera över när vi gör ett bildmanus är:
Vad är viktigt att ha med i filmen och vad kan tas bort?

För mer dramatik: tidsförkorta och tidsförläng klippen

I en film arbetar man nästan alltid med tidsförkortande klipp. Om det till exempel står i manuset att en person går från skolan till tunnelbanan, behöver vi inte visa hela vägen dit. Det kanske till exempel räcker att se ett klipp där personen kommer ut ur skolan och sedan i nästa klipp går ner i tunnelbanan. Om vi visar alla steg kan det bli långtråkigt att titta på.

Väg till tbanan - Kopia

Vissa scener kanske vi tvärtom vill förlänga, för att skapa mer dramatik. Då arbetar vi med tidsförlängande klipp. Ett vanligt nybörjarfel är att filma för mycket av ”vägen till” det mer dramatiska — det som är det väsentliga i filmen — och för lite av själva dramatiken. Så för att få en intressantare film: fundera lite extra på vad i filmen som skulle kunna kortas ner och vad som skulle kunna förlängas.

Vilka nyckelscener är värda att lägga lite extra krut på?


Tips vid bildplaneringen

  • Variera bildutsnitt och kameravinkel
  • Använd gärna annorlunda och nyskapande kameravinklar.
  • Använd mycket närbilder, bland annat för personliga ögonblick.ögon bruna 178
  • Använd många klipp, det blir både intressantare och roligare.
  • Tänk på blick- och rörelseriktningar. När vi ser en film känner vi direkt när det blir fel. Rollfigurerna får inte plötsligt börja gå åt ett annat håll eller titta åt ett ologiskt håll. Rita eller skriv in riktningarna i bildmanuset, t ex med pilar, annars är det lätt hänt att det blir fel när du filmar. (Se exemplet i bilden ovan, från skola till tunnelbana.)
  • Gör inte efterföljande bilder för lika, då kan det resultera i ett så kallat
    ”jump-cut” vid redigeringen. Det vill säga, det ser ut som om motivet hoppar till.

För Ung i STHLM
Annika Lagerkvist

Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 4: Teaterteknik

Ett viktigt syfte med Ung i STHLM  är att nyanlända elever ska lära känna etablerade elever på samma skola. Därför är en återkommande övning att hälsa och ta kontakt. Att under skratt och rörelse se varandra i ögonen och säga varandras namn gör underverk för stämningen i alla grupper.

I inlägget får du filmer med tips på grupp- och individstärkande övningar du kan göra med din klass. Inlägget avslutas med några enkla övningar i teaterteknik. I filmerna ser och hör du också hur vår teaterlärare Alexandra Ljungkvist ger instruktioner till gruppen, både inför och under övningarna.


Hälsa- och kontaktövningar

Hävstångshälsning

I övningen går eleverna runt i rummet och när de får och/eller tar ögonkontakt fattar paret varandras händer och drar sig framåt med hjälp av den andre.

Klappa din partners handflata i hoppet

En annan hälsningsövning. Eleverna går runt i rummet och när de får/tar ögonkontakt så hoppar de och klappar varandra på handflatorna. Det kan vara klurigt att bedöma hur högt hoppet ska vara med tanke på kamratens längd. I klassen skilde det nästan 50 centimeter mellan den längsta och kortaste eleven.

Repövning

Eleverna delas upp i två grupper som ställs i två rader mittemot varandra. Varje elevpar som står mitt emot varandra har som ett ”osynligt rep” mellan sig. Den ena raden ska nu med hjälp av dessa rep dra den andra raden till sig. Den som drar kan välja olika sätt att hålla i sitt rep som den som står mitt emot ska följa – t ex högt eller lågt – vilket kräver både ögonkontakt och samarbete. När hela raden har halats in till den andra sidan, görs övningen om, men nu får den grupp som dragit i repen vara den som halas in.

Gruppinstallation

Alla eleverna står i en ring med bägge handflatorna lyfta. Instruktionen till gruppen är att 4 elever ska gå in i ringen. De bestämmer själva och i vilken ordning. I ringen ska de fyra utan att prata göra en blixtsnabb installation.  Därefter går de tillbaka ut i ringen och tar ned händerna. Övningen fortsätter tills alla varit inne i ringen. Det är lätt att se när det är klart, eftersom alla då har händerna nere.

Vi är en del av en grupp

I den här övningen går eleverna planlöst runt i rummet till musik. Instruktionen till eleverna är att de ska känna av när de ska stanna och när de ska gå vidare. Redan efter några stopp blir det uppenbart för oss som tittar på, att gruppen känner av den osynliga ”signalen” för stanna och gå utan att titta på varandra.


Ledaövningar

I de ledaövningar som vi presenterar gäller det att bejaka varandra och sig själv. Alla övningar bygger på att eleverna själva bestämmer hur mycket och hur länge de vill leda.

Följa John

Parövning, ordlös kommunikation, handkoreografi

Samma övning, med några elever djupt försjunkna i övningen


Teknikövning: eskalerande känsla 1-10

Teaterteknik kan upplevas svårt och utlämnande, men genom att eleverna agerar samtidigt i grupp blir det inte så mycket fokus på det egna utförandet.

I de här teknikövningarna ska eleverna träna på att bygga upp en känsla. Alexandra startar upp genom att säga att övningen är svår och att de gärna kan härma andra i gruppen som gör något bra.

Eleverna får sedan en känsla tillsammans med en siffra, t ex ledsen 1. Gruppen går runt i rummet och agerar samtidigt, men individuellt. Alexandra ropar ut 2! Sedan 3 och så vidare upp till 10. Genom siffrornas eskalering får de hjälp att ta höjd i känslan. Idag var känslorna: ledsen, varm, rädd. Se filmerna nedan!


Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 3: Kamerarörelser

Lärarpass

Pass tre leder lärarna utifrån ett material som de går igenom med sina klasser. Grupperna får i övningsuppgift att filma efter ett nästan färdigt bildmanus. Sedan är det dags att börja arbeta fram det egna filmmanuset. 

I korthet innehåller lektionen:

  1. Helklass: Genomgång av kamerarörelser
  2. I sina grupper: Praktisk filmuppgift
  3. Helklass: Genomgång av riktlinjer och grunder för bedömning
  4. Helklass: Filmexempel
  5. I sina grupper: Diskutera vad trygghet innebär och börja med egna filmmanuset

1: Kamerarörelser

Ett av filmens uttrycksmedel är de kamerarörelser du som filmare väljer. Ibland vill du stå still med kameran, ibland vill du röra kameran medan du spelar in. I det här passet går vi igenom panorering och tilt, två vanliga kamerarörelser.

Panorering = kameran rör sig horisontellt

Det vill säga från höger till vänster eller från vänster till höger.

Tilt = kameran rör sig vertikalt

Det vill säga uppifrån och ner eller nerifrån och upp


2: Praktisk filmövning, att filma utifrån ett bildmanus

Uppgiftkamerarorelse

Lärarna går först igenom ruta för ruta i bildmanuset och tittar tillsammans med eleverna vad det är för bildutsnitt och kamerarörelse.

Notera att i ruta 2 är blickriktningen viktig. ögon bruna 178Tjuven ska titta mot personen på bänken. Annars kommer den som ser filmen inte självklart ”läsa ihop” bild 1 och 2 och förstå att tjuven smyger på personen på bänken. 

Bildmanuset har som ni ser ett öppet slut. Eleverna ska själva lägga till 1-2 klipp som gestaltar ett slut som gruppen väljer tillsammans. Blir tjuven gripen? Kommer tjuven undan? Eller vad händer?

Dags att filma! Beräkna att uppgiften att filma utifrån bildmanus tar 20-30 minuter.

Övningen går ut på att:

  • Praktiskt prova filma med ipad
  • Prova att filma korta klipp
  • Prova att filma med olika bildutsnitt samt använda kamerarörelserna panorering och tilt
  • Prova importera filmklipp till imovies tidslinje (något eleverna också fick göra pass 2)

3: Riktlinjer och grund för bedömning

Nu börjar arbetet med den egna filmen!

Lärarna går först igenom riktlinjerna för elevernas egna filmer, samt grunderna för bedömning gällande det bildspråkliga och arbetsprocessen. (Om det passar bättre, har lärarna redan gått igenom detta med respektive klass i förväg.)

Filmkriterier

Grund för bedömning

Arbetsprocessen bedömning


4: Filmexempel på temat

Klasserna tittar på några filmexempel på temat trygghet och diskuterar (kort) med frågorna som utgångspunkt.

  • Vem är filmens huvudperson?
  • Är personen trygg/otrygg? Varför/varför inte?
  • Hur slutar filmen?

Film 1: Friends- Hårda ord (50 sekunder)

Notera: I filmen hör vi hårda ord uttalas av friends3biroller och vi får se hur huvudpersonen reagerar på dem. En filmisk effekt, i form av ljudpålägg som kombineras med huvudpersonens rörelse, gör att det ser ut som om varje elakt ord orsakar fysisk smärta hos pojken. 

Filmen har musik med sång som knyter an till temat och som spelas i bakgrunden under hela filmen. Filmen avslutas med ett textbudskap. 


Film 2: Shafaq Shakeri – Chapter 115 (1.46 min)

chapter115

Notera: Filmen har inga repliker, utan en voice over (berättarröst) för handlingen framåt.

Filmen har musik som ligger svagt i bakgrunden under hela filmen, samt några naturljud som förstärker bilderna.



Film 3: 
IYMS – Violence – the true impact (1.23 min)

Film 4: IYMS – Discrimination (1.38 min)


5: Skissa på temat trygghet

Arbetsbladet vad betyder trygghet

Pass två fick eleverna ett arbetsblad som de nu ska samtala kring i sina filmgrupper. Först berättar de för varandra om hur de själva har svarat på frågorna. Sedan ska grupperna börja diskutera fram en gemensam idé till manus. Till sin hjälp har de manusblad där de gör enkla skisser med stödord, på valfritt språk.

Manus pass 3

P1010322 633

En grupp på Blackebergs gymnasium skissar på sin idé.


Kommentar från vår filmpedagog Elin Jönsson:
Kamerarörelserna panorering och tilt kommer att bakas ihop med pass 2 i den digitala lärplattform som vi kommer att bygga under hösten. I pass 3 kommer i stället 360°-regeln att läggas till.

I den kommande digitala lärplattformen kommer allt material kunna laddas ner. Då blir det ännu bättre!

För Ung i STHLM
Annika Lagerkvist

Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ oss också på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 2: Att berätta med kamera

Vi kommer att dela med oss av 13 pass i film och drama från filmprojektet Ung i Sthlm. I förra inlägget för berättade vi hur vi arbetade med drama för att svetsa samman klasserna. Det här inlägget från pass 2 handlar om kameraperspektiv.  

29133433_231133360795715_1105924052603633664_n

Här står vår iPad-vagn framför Östra Reals gymnasium. En av de skolor som deltar i Ung i STHLM.  Medioteket lånar ut iPads till de klasser som deltar i filmprojektet.

Eftersom syftet med filmprojektet är att elever från nationella program och elever på språkintroduktion ska arbeta tillsammans under flera lektioner för att lära känna varandra och så klart göra bra filmer, laddar vi upp med fika och frukt under varje pass. Eleverna ska känna sig betydelsefulla.  På bilden syns filmpedagogen Elin Jönsson samtala med några elever från Spånga gymnasium.

IMG_4877

Måste alla visa sin film på Grand?

Filmprojektet Ung i STHLM utmynnar i en stor filmpremiär på biografen Grand den 28 maj.  Några elever berättar att de känner sig oroliga för att deras filmer inte skall bli tillräckligt bra. Elin förklarar att det är därför vi har så många lektioner tillsammans. Vi har god tid på oss att gemensamt utforska olika knep som gör att vi kommer att vara stolta när vi ser vår film på stora duken.


Nu börjar lektionen!

Berätta med en bild
I det här passet introducerar Elin bildutsnitt och kameraperspektiv (kamerarörelser kommer i pass 3). Elin börjar med att visa två korta filmer med samma motiv och handling: En man som dricker kaffe. Eleverna får sedan jämföra de båda filmerna. Vad är skillnaden? Jo i den ena filmen är mannen filmad rätt upp och ner. Medan den andra filmen består av flera klipp med olika bildutsnitt. Vilken scen känns mest intressant att titta på? Den senare har mer action, som en elev uttrycker det.

Med denna filmvisning  introducerades tre facktermer: scen, klipp och bildutsnitt.

Nu tittar vi närmare på olika bildutsnitt: översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild.

kaffedrickande oliak längd b

Bildutsnitt

Bildutsnitt kallas det som ryms i bild, det vill säga det som är synligt innanför bildens ytterkanter. Vilket bildutsnitt du får beror på hur nära du går med kameran. Genom att behålla samma motiv men flytta kroppen och kameran upplever vi motivet på olika sätt.

Översiktsbild används ofta i början av en film för att etablera den miljö eller plats som filmen utspelar sig i. Med helbilden får du en uppfattning av hur aktören förhåller sig till miljön. Halvbild används ofta i scener med dialog eftersom den visar aktörens ansiktsuttryck och kroppsspråk. I närbilden kan vi  genom minspelet se känslor som skräck och ointresse. Vi tolkar omedvetet in personens inre tankar och personlighet.

extrem närbild bExtrema närbilder - där kameran befinner sig mycket nära motivet – ger ofta ett dramatiskt intryck. Därför används det ofta i till exempel skräckfilmer.

En extrem närbild kan även användas för att beskriva en detalj som är viktig för handlingen. Exempel: i en scen där en person glömmer sina nycklar, kan en extrem närbild på nycklarna användas för att betraktaren tydligt ska förstå vad som pågår.

I filmen nedan kan du se exempel på bildutsnitt.

Kameraperspektiv

Vi fotar ofta från ansiktshöjd = normal perspektiv. Men om vi kliver upp på ett bord eller lägger oss ned på golvet kan det bli mer dynamik, beroende på vad vi vill berätta med bilden.

Vad kan fotografen ha för syfte med bilden när kameran befinner sig lägre än motivet och filmar uppåt? = grodperspektiv. Motivet upplevs som större och det är därför ett vanligt perspektiv när syftet att är att beskriva en person med makt.

När kameran befinner sig ovanför motivet och filmar neråt = fågelperspektiv upplevs motivet som mindre. En person som är filmad uppifrån kan därför upplevs som svag och i behov av hjälp.

I filmen nedan kan du se exempel på perspektivbilder.

Objektiv kamera: Vi ser en person.​ Subjektiv kamera: Vi tittar igenom personens ögon. Vi ser det personen ser, som om kameran var placerad i personens ögon.

objektiv kamera b

Bildrikets filmskola

Den här korta filmen visar vilken skillnad det blir när du använder  olika bildutsnitt och bildvinklar när du spelar in din film.

Praktiskt övning

Nu ska eleverna få göra sin första filmuppgift. Elin går först igenom bildmanuset. Eleverna ska sedan, i sina grupper, följa bildmanuset och spela in de två filmscenerna. De har trettio minuter på sig för att göra filmen.

IMG_4887

övning närbild

IMG_4911

Därefter lägger de upp filmklippen i iMovie, som är det program vi använder för att redigera filmerna. Filmklippen ska ligga i rätt ordning, men för övrigt görs ingen redigering denna gång.

Övningen går ut på att:

  • Praktiskt prova filma med iPad
  • Prova att filma korta klipp
  • Prova att filma med olika bildutsnitt
  • Prova importera filmklipp till iMovies tidslinje

IMG_4903

Eleverna arbetade praktiskt utifrån ett färdigt bildmanus där de provade att filma en kort sekvens, en person som klär på sig ytterkläder, går ut och möter vän. I den praktiska uppgiften fick eleverna träna på att använda det filmiska språket för att skildra en vardagssituation.

Lyckades eleverna göra en film?

Jajamensan, alla var klara på utsatt tid så att vi hann titta på varandras filmer.

IMG_4879

Nästa lektion

I nästa blogginlägg berättar vi om en lektion där eleverna praktiserar tilt och panorering och börjar fundera på sina bildmanus.

Hej från Ung i STHLM

IMG_4888

Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ oss också på facebook

avatar (1)