Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kulan

Elever får en golden ticket

Kulan bjuder alla elever och lärare som är med i Ung i STHLM på en valfri föreställning eller workshop, en Golden ticket. Låt gärna eleverna välja genom att titta på Kulans sök- och boka sida. Erbjudandet gäller de föreställningar och workshops som har Kulanpremie. Kulanpremie är utvalda föreställningar av hög kvalitet som passar skolan. Det går även bra att välja aktör som kommer till skolan.

golden-ticket Vill eleverna berätta vad de tar med sig från kulturupplevelsen och skicka in text och eventuellt bilder till mig som jag får lägga upp i ett blogginlägg får de en eller flera biocheckar beroende på ambitionsnivå. Eftersom erbjudandet gäller elever som deltar i Ung i STHLM är vi måna om att elever från nationella program och språkintroduktion går tillsammans. Däremot behöver alla från skolan inte välja samma föreställning.

När ni hittat vad ni vill se

Kontakta elisabeth.soder@stockholm.se . Ange namn på föreställningen, några tänka datum och tid., namnet på skolan, kontakt person (lärare som kan stå för bokningen) och antal elever som ska se föreställningen.

Några förslag på föreställningar och workshops

Julius Caesar av William Shakespeare

Fruktan råder i republiken Rom. Är populisten Julius Caesar en diktator i vardande? Black metal tonsätter en modern version av Shakespeares klassiker. Aktör , Orionteatern. Julius Caesar på Kulan

9e08eeaed02d25d12d1a53f7e137137f
Bach in the Street

Vem är du? Var kommer du ifrån? Vart ska du? Två framstående artister: klassisk musik och streetdans om mänskliga rättigheter, tolerans, demokrati. Bach in the Street på Kulan

Ambra Succi
En brutal street mash-up av verkliga människor om riktiga upplevelser. Från Dansens hus
Ambra Succi på Kulan
f6e5c9acd201486f45d1b63386009ddc
Flamenco Matiné med Stockholms Tablao
Är du lärare och vill att dina elever ska få uppleva flamenco? Flamenco matiné på Kulan79bbe253f1a039503d2df64ae75f3cb2

Framtiden
Följ med Cirkus Tigerbrand på en spännande resa och skåda in i framtiden!
Framtiden på Kulan
ab174afdd56ca53f8613883152197f76
Tao Dance Theater
TAO Dance Theater har förtrollat den svenska publiken med sina tidigare föreställningar på Dansens Hus. I september kommer de på efterlängtat återbesök. Tao Dance Theater på Kulan8b3a62308349302f329e6b08e6a1ac22

Paper Plane – Mari Carrasco (DANSISTAN)
Blixtrande dans för högstadiet och gymnasiet. Paper plane på Kulan0ad16c820bec3de67bd34394716d68a2

Sannolikt osannolikt
Modern dansopera/musikal av koreograf Christina Tingskog med texter o bild av serieskaparen Sara Granér. Musik för leksaksinstrument av Daniel Nelson. Sannolikt osannolikt på Kulan
32478367cb01a2934867d073833cb878
Post Wedding Depression
Ett kostymdrama som överraskar och bjuder in publiken att se, höra, känna, uppleva och delta.
Post Wedding Depression på Kulan
2c97114707ed7dfc1b60a2655d09c9cb
Sant enligt vem?
Ett gripande drama om en ung person som vill göra slut med sin lilla värld och börja om på nytt, vilket sätter vänskap och familjerelationer på spel. Sant enligt vem? på Kulan20170918_0181

1- Minut dansfilmer
Cyntia Botello är en plats som låter eleverna i olika åldrar skapa med hjälp av två discipliner – dans och film. 1-minut dansfilmer på Kulan0d34e160ded7676e3f216e73f2aee8e4
Jorden runt på 35 minuter
Nils Berg Cinemascope skapar ny musik tillsammans med filmklipp från hela världen. Gruppen har turnerat internationellt, släppt tre CD och en film. Nils Berg och Jorden runt på Kulan
77ebab636e35733ce9317d3144f8e14a
Cirkus-workshop
Släpp in Cirkus Cirkör i din skola. Cirkus Cirkör på Kulan98e2bb8749d32a993b7bb808921677de

Seek and hide

En kurragömmalek som är baserad på ungdomars egna tankar och frågor kring inre och yttre krav.
Teater de Ville. Seek and hide på Kulan

b284a41d09f77d9b95aca1fac5797de9
Hoppas att eleverna hittar en föreställning de vill gå på. Förutom att vi tycker att det är kul att elever från språkintroduktion och nationellt program går tillsammans kan det också vara nyttigt för dem inför arbetet med att gestalta kontakt på Intiman den 26. november. De får inspiration på hur ett ämne kan gestaltas, de kan tänka på hur ljus och ljud, scenografi och kostym används i förställningen
Mycket nöje önskar Kulan och vi som arbetar med Ung i STHLM:
Alexandra, Elisabeth, Elin och Annika
avatar (1)

Språk, kreativitet och identitetsskapande

Transspråkande innebär ett gränsöverskridande mellan exempelvis språk, interaktion och kreativt skapande. Identiteten stärks när flerspråkiga elever lyfter fram sina personliga attityder och kroppsliga upplevelser, sina livsberättelser och känslor av tillhörighet i kulturella och språkliga aktiviteter.

Citat från Gudrun Svensson i boken Transspråkande i praktik och teori. Citatet är översatt och hämtat från Bilingual education in the 21st Century, Ofélia Garciá .

IMG_7170tredje
Gudruns Svensson bok bygger både på internationell forskning såväl som erfarenheter från att följa elever och lärare i Centrumsskolan med närmare 100 procent flerspråkiga elever.

Vi är på rätt väg

Ja så kände vi som arbetar med Ung i STHLM efter att ha ägnat sommarlovet åt Gudrun Svenssons bok. Estetiskt lärande gynnar inte bara elever med svenska som andra språk, många elever längtar efter ombyte från en texttyngd undervisning. Vi är därför glada att kunna erbjuda klasser en fortsättning på Ung i STHLM med estetiskt lärande. I våras arbetade vi med film som språkutvecklande metod och du som är intresserad av att arbeta med film i din klass kan följa varje lektionsupplägg i projektet i Ung i STHLM blogg. I höst fokuserar vi på drama.

IMG_9443

Vilka klasser får delta i Ung i STHLM-drama?

  • Vill du arbeta med språk på ett aktivt och kreativt sätt genom multimodala tekniker?
  • Vill du utveckla metoder för att skapa ett tryggare gruppklimat?
  • Vill du delta i ett inkluderingsprojekt?

Alla klasser från Stockholms kommunala högstadier och gymnasier är välkomna att anmäla sitt intresse för att vara med i höstens projekt. Innan du anmäler din klass är det bra om du hittar en klass som läser det nationella programmet om du själv undervisar nyanlända elever eller vice versa. Samarbetet fungerar bäst om ni är från samma skola, Ung i STHLM är ett språk- och inkluderingsprojekt och de bägge klasserna kommer att arbeta tillsammans uppdelade i mindra grupper med ett dramaprojektet under höstterminen.

Du kan läsa mer om upplägget för Ung i STHLM i ett blogginlägg på Kulan. För att du ska veta vad du ger dig in på anordnar vi en informationsträff om Ung i STHLM den 23 augusti.

Informationsträff för UNG i STHLM

IMG_5707

 

  • Alexandra Ljungkvist Sjölin, Elin Jönsson och Elisabeth Söder informerar om höstens Ung i STHLM-drama projekt. På bilden ser du Alexandra som inspekterar scenen som eleverna ska ta i besittning. Ung i STHLM -film utmynnade i visning av elevernas filmer på biografen Grand. Höstens final är på Intiman den 26 november.
  • Lärarna Marianne Lindblad och Anna Bergqvist från Blackebergs gymnasium berättar hur de arbetat med filmprojektet Ung i STHLM och vilka lärdomar de tar med sig in i dramaprojektet Ung i STHLM.
  • Wictoria Naverfeldt visar hur Ung i STHLM använder sig av Skolplattformen och möjligheten att dela material och chatta genom Teams.

Anmälan till informationkväll

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor.
Datum: torsdagen den 23 augusti, program mellan 17.00-19.00. Vegetariska rätter serveras från 16.30.
Kostnad: Ung i STHLM är utan kostnad för Stockholms skolor
Anmälan till informationsträff 

  ung i sthlm Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren. Ung i STHLM genomförs under i hösten i samarbete med Rädda Barnen. Rädda barnen2För Ung i STHLM
Elisabeth Söder

Filmprojekt pass 12: Sista touchen

Nu är det inte lång tid kvar på terminen och ung i STHLM:s filmprojekt. Snart ska grupperna lämna in sina filmer, men först ska de få respons och möjlighet att justera och redigera lite till.

Detta pass fick skolorna besök av Jens Choong, som är regissör, producent och musiker. Det är alltid bra när flera ögon tittar och ger respons på ett arbete och därför gick både Jens och vår filmpedagog Elin runt till grupperna, var och en för sig. På det sättet fick grupperna dubbel respons. Här nedan ser ni Jens med två grupper på Spånga gymnasium.

P1010904

P1010919 beskärd
Här är Elin och elever på Blackebergs gymnasium:

P1010291 beskärd mindre 633


När grupperna på de tre skolorna finslipade sina filmer, kunde det låta så här:

Pratbubblor färg3


Nästa gång vi ses är det filmvisning på Grand!

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

I den kommande digitala lärplattformen kommer allt material kunna laddas ner. Då blir det ännu bättre!

Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 10 och 11: Redigera

Lärarpass

Pass 10 och 11 är redigeringspass och dem leder lärarna själva med sina klasser.

Nedan ser du en film som redigeras i iMovie, av elever på Östra Real.

IMG_4980 beskuren

Här arbetar en grupp på Blackebergs gymnasium med sin film.P1010701 jpg c


För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

Inlägg för Ung i STHLM-film

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 9: Klipptips

Nu har alla grupper kommit igång med att filma och några är redan färdiga för nästa steg: klippning — en kreativ process där det filmade materialet sätts ihop till en helhet. Efter vår filmpedagog Elin Jönssons genomgång idag arbetades det både koncentrerat och livligt!

I korthet innehåller lektionen:

  1. Helklass: Genomgång av grundläggande klipptips, se nedan. Samt kort genomgång av iMovie på iPad.
  2. I sina grupper: Fortsätta filma eller redigera och klippa ihop filmen i iMovie.

P1010708

P1010728

IMG_5314 Blackan 633

Elever på Blackebergs gymnasium redigerar sina filmer.


Några grundläggande klipptips

1) Två bilder som ligger efter varandra läser vi ihop

2) Klipp när motivet rör sig i bild – tajta till klippningen

3) Undvik att klippa i kamerarörelser 

4) Undvik att klippa mellan bilder som är alltför lika

5) Tänk på bildavsökningen, ligger motivet rätt i bild?

6) Tänk på blick- och rörelseriktningar


1) Två bilder som ligger efter varandra läser vi ihop

Exempel 1: Om ett filmklipp visar en bil som kör och nästa klipp visar en mur, läser betraktaren ihop bilderna och förväntar sig att bilen ska krocka med muren.

Exempel 2: Om ett klipp visar ett hus och nästa klipp visar en person i ett rum, tolkar betraktaren det som om personen befinner sig i ett rum i huset.


2) Klipp när motivet rör sig i bild – tajta till klippningen

Exempel: Om en person ska gå ut ur bild, klipp innan personen helt är ute ur bilden för att skapa en bra rytm.

Ofta kan du tajta till klippningen mer än du tror. Det är ett vanligt nybörjarfel att göra för långa filmer med långdragna klipp. En bra grundregel för att få ett bra tempo: Klipp så snabbt den nödvändiga informationen i scenen har avslöjats.


3) Undvik att klippa i kamerarörelser

Var försiktig med att klippa mellan bilder där kameran rör sig (till exempel i panorering eller tilt). Det kan uppstå en ”chockeffekt”. Kamerarörelserna måste vara synkade om klippningen ska se bra ut.


4) Undvik att klippa mellan bilder som är alltför lika

Det kan resultera i ett så kallat ”jumpcut” = det ser ut som om motivet hoppar till.


5) Tänk på bildavsökningen: ligger motivet rätt i bild?

Ögat söker sig automatisk till rörelser. Därför kan det vara bra att försöka att hålla ihop rörelsernas position mellan olika klipp, så att betraktaren slipper ”irra runt” med blicken. Det är extra viktigt vid snabba klipp.

BW-480353 kvinna pekar med textElin tipsar:
Nästa gång du tittar på en film, håll ut ett finger mot det som är viktigt och som rör sig (t ex huvudpersonen som går). Då kommer du att se att i nästa klipp fortsätter rörelsen ofta vid samma ställe/position.


6) Tänk på blick- och rörelseriktningar

  • Se till att personer som för en dialog har blickarna riktade mot varandra.
  • Se till att personer som förflyttar sig mellan bilder rör sig åt samma håll.
  • En person som rör sig från vänster till höger upplevs ofta som en person på väg någonstans.
  • En person som rör sig från höger till väster upplevs ofta som en person som är på väg tillbaka.

P1010598

På alla Elins lektioner går hon runt till grupperna och svarar på frågor. Här är det en grupp på Östra Reals gymnasium som visar sin film.

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

I den kommande digitala lärplattformen kommer allt material kunna laddas ner. Då blir det ännu bättre!

Inlägg för Ung i STHLM-film

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 7 och 8: Filma

Lärarpass

Pass 7 och 8 är filmpass och dem leder lärarna själva med sina klasser.

De grupper som behöver, arbetar först klart med sina bildmanus.

P1010532 kompr

Här ser vi några elever på Spånga gymnasium filma en scen i korridoren, med iPad.

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

Inlägg för Ung i STHLM-film

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 6: Berätta med ljud/musik/tystnad

NAP-9697980 ljud - KopiaDet här passet går vår filmpedagog Elin Jönsson igenom hur viktigt det är att reflektera över och arbeta med ljud i sin film. Efter genomgången fortsätter grupperna att arbeta med sina bildmanus. Nästa gång är det dags att börja filma!

I korthet innehåller lektionen:

  1. Helklass: Genomgång av ljudets — och tystnadens  betydelse för hur vi uppfattar filmen. Vi lär oss begreppet ljudbild och går igenom olika slags filmljud, som t ex atmosfärljud och effektljud.
  2. I sina grupper: Fortsätta arbeta med sina bildmanus.
  3. Helklass: Genomgång inför nästa lektions filmande  tänk på kläder och väder!

Ljudet är en viktig del av berättelsen

Vad vi väljer för ljud till vår film kommer påverka hur tittarna upplever filmen — vilken känslostämning och vilket tempo det är i filmen.

I filmvärlden använder man ofta begreppet ljudbild, eftersom ljud skapar bilder i våra huvuden. Ljud kan både förstärka bilden av det vi ser i filmen, komplettera bilden eller skapa något helt annorlunda.

Det finns olika slags filmljud

  • Originalljud — ljud som kameran fångar upp i miljön.
  • Atmosfärljud — ljud vi lägger till efteråt för att förstärka miljön eller en viss stämning.
  • Effektljud — ljud vi lägger till efteråt för att förstärka en händelse, t ex ljudet av ett glas som går i krasch eller en bil som exploderar.
  • Berättarröst, kallas även ”voice over” — röst vi lägger till som berättar, men inte syns i bild.
  • Musik — läs mer nedan

Det viktiga musikvalet

Elin spelar upp tre filmmusikstycken, till tre olika filmer.
Efter varje stycke stannar vi upp och reflekterar.

— Berätta vad ni tänker på, vad fick ni för bilder? Vad fick ni för känslor? Vilken typ av film tror ni (som inte redan vet) att musiken har använts till?

De olika musikstyckena ger oss olika associationer, skapar olika idéer och förväntningar om vad det är för slags film.

NAP-11971842 HajElin berättar att en av filmhistoriens mest kända skräckfilmer Hajen, som gjordes på 70-talet, inte hade så stor budget och dessutom var ju möjligheterna att göra specialeffekter inte alls som idag. Själva hajen syns faktiskt bara i slutet av filmen. I stället är det en musikslinga som representerar hajen och får oss att känna dess starka närvaro. Musiken skapar bilder och förväntningar. Vi tänker nog inte så mycket på att vi inte ser hajen för det är inte så det känns.

Tips: Det ni – av olika anledningar – inte kan filma, fundera på om ni i stället kan berätta det med ljud.


Ljud kan berätta olika historier till samma bilder

Exempel 1:

Vi ser samma filmscen till olika slags musik. Hur upplever vi dem, är det någon skillnad?

Elin undrar om det är fler än hon som upplever att mannen springer och hoppar på ett annorlunda sätt till den lugnare musiken, att det nästan är som han svävar lite.


Exempel 2:

Vi tittar på en och samma skogsscen med tre olika ljudbilder.
skog jpg 633 2
Fundera på frågorna när ni tittar på filmerna.

Ljudexempel 1: Vad berättar ljudet om skogen?
Vad ger ljudet för information om skogen som inte syns i bilden?
Ljudexempel 2: Vad berättar ljudet nu? Hur förändrar ljudet bilden?
Ljudexempel 3: Vad berättar ljuden och musiken tillsammans?

Genom att kombinera ljud och musik kan du skapa en specifik stämning och känsla till dina rörliga bilder.



Viktig förberedelse inför filmandet

Det här är sista lektionen innan det är dags att börja filma!

De grupper som känner sig klara kan redan nu börja titta på inspelningsmiljöer. Om ni har bestämt er för att spela in en scen vid till exempel skolans ingång, är det bra att gå dit och i förväg prova lite olika ställen. Var är bästa stället för skådespelarna att stå? Var är bästa kameraläget? Ju mer vi förbereder oss inför filmandet, ju smidigare och bättre går det påminner Elin.

Kläder: Ni som ska vara med i bild behöver tänka på vilka kläder ni ska ha på er och se till att ni har samma kläder, i de scener där det behövs. Gör upp en plan!
NAP-12590076 paraply mindre2

Väder: Gå igenom manus och se vilka scener som är utomhus. Filma helst utomhusscener vid samma tillfälle eftersom vädret kan variera.

Lycka till!

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

I den kommande digitala lärplattformen kommer allt material kunna laddas ner. Då blir det ännu bättre!

Inlägg för Ung i STHLM-film

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 5 del II: Respons från en regissör!

Två av våra tre skolor i projektet, Spånga och Blackebergs gymnasium, hade turen att få besök av filmregissören Sophie Vukovićs. Sophie berättade lite kort om sig själv för klasserna innan hon gick runt till grupperna. Hon är 29 år och hennes väg till filmregissör började med att hon filmade med sin mobil. Sophie gjorde sedan en uppmärksammad kortfilm och förra året kom hennes första långfilm Shapelifters, som klasserna hade möjlighet att se tillsammans, några veckor efter besöket.

P1000927 633

Undertecknad kan berätta att kortfilmen från 2015 visades på festivaler världen över och blev utnämnd till bästa kortfilm på tolv av dem. Den dokumentära långfilmen Shapelifters från 2017 fick fina recensioner.

https://www.folketsbio.se/film/shapeshifters/

Sophie och vår filmpedagog Elin gick runt till grupperna och samtalade med dem om deras idéer och utkast. Det var härligt att se engagemanget!

2 bilder ihop


Och här ser vi några av eleverna från Blackebergs gymnasium utanför bio Grand, en stund innan de ska se filmen Shapeshifters.

P1010432 633 C

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

Inlägg för Ung i STHLM-film

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 5: Bildmanus

Grupperna har tidigare skissat på sina idéer till ett filmmanus med temat trygghet/otrygghet. I det här passet arbetar eleverna vidare med att omvandla sina manus till bildmanus.

 I korthet innehåller lektionen:

  1. Helklass: Genomgång av vår filmpedagog Elin Jönsson om bildmanusets funktion, hur vi skapar mer dramatik genom att tidsförlänga och tidsförkorta filmklippen, den viktiga blick- och rörelseriktningen samt flera andra tips vid bildplanering.
  2. I sina grupper: Arbeta med sina bildmanus och få respons av Elin och en hemlig gäst (läs mer i nästa blogginlägg).

Vad är ett bildmanus?

  • Ett bildmanus är en serieliknande översikt över ett filmmanus.
  • 1 ruta i filmmanuset illustreras ofta med flera rutor i bildmanuset.
  • Varje ruta i bildmanuset = ett klipp du ska filma.

 Nedan ser ni ett exempel på hur två rutor i ett filmmanus blir 11 rutor i bildmanuset:

2 manusrutor

kan bli 11 rutor

Ägna tid åt bildmanuset

Vår filmpedagog Elin Jönsson berättar att ofta är man så ivrig på att börja själva filmandet att det kan vara frestande att strunta i eller hasta över denna fas i ett filmprojekt, men gör inte det! För ju mer detaljerat och noga vi tänker igenom bildmanuset, desto effektivare kommer filmningen bli. Det gynnar slutresultatet: filmen blir bättre.


Gruppens gemensamma vision

När vi arbetar med bildmanuset skapas förhoppningsvis en gemensam vision av filmen. När alla i gruppen har samma bild att utgå ifrån blir det lättare att samarbeta. Bäst är det att diskutera igenom så mycket som möjligt innan vi börjar filma. Då går det både smidigare och fortare; vi slipper fastna i onödiga diskussioner och detaljer och kan i stället gå vidare i filmprocessen.

Här ser vi en av grupperna på Blackebergs gymnasium arbeta med sitt bildmanus.

2 översta 600 lager - Kopia

Nedre två 600 - Kopia


En viktig sak att fundera över när vi gör ett bildmanus är:
Vad är viktigt att ha med i filmen och vad kan tas bort?

För mer dramatik: tidsförkorta och tidsförläng klippen

I en film arbetar man nästan alltid med tidsförkortande klipp. Om det till exempel står i manuset att en person går från skolan till tunnelbanan, behöver vi inte visa hela vägen dit. Det kanske till exempel räcker att se ett klipp där personen kommer ut ur skolan och sedan i nästa klipp går ner i tunnelbanan. Om vi visar alla steg kan det bli långtråkigt att titta på.

Väg till tbanan - Kopia

Vissa scener kanske vi tvärtom vill förlänga, för att skapa mer dramatik. Då arbetar vi med tidsförlängande klipp. Ett vanligt nybörjarfel är att filma för mycket av ”vägen till” det mer dramatiska — det som är det väsentliga i filmen — och för lite av själva dramatiken. Så för att få en intressantare film: fundera lite extra på vad i filmen som skulle kunna kortas ner och vad som skulle kunna förlängas.

Vilka nyckelscener är värda att lägga lite extra krut på?


Tips vid bildplaneringen

  • Variera bildutsnitt och kameravinkel
  • Använd gärna annorlunda och nyskapande kameravinklar.
  • Använd mycket närbilder, bland annat för personliga ögonblick.ögon bruna 178
  • Använd många klipp, det blir både intressantare och roligare.
  • Tänk på blick- och rörelseriktningar. När vi ser en film känner vi direkt när det blir fel. Rollfigurerna får inte plötsligt börja gå åt ett annat håll eller titta åt ett ologiskt håll. Rita eller skriv in riktningarna i bildmanuset, t ex med pilar, annars är det lätt hänt att det blir fel när du filmar. (Se exemplet i bilden ovan, från skola till tunnelbana.)
  • Gör inte efterföljande bilder för lika, då kan det resultera i ett så kallat
    ”jump-cut” vid redigeringen. Det vill säga, det ser ut som om motivet hoppar till.

För Ung i STHLM
Annika Lagerkvist

Inlägg för Ung i STHLM-film

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 4: Teaterteknik

Ett viktigt syfte med Ung i STHLM  är att nyanlända elever ska lära känna etablerade elever på samma skola. Därför är en återkommande övning att hälsa och ta kontakt. Att under skratt och rörelse se varandra i ögonen och säga varandras namn gör underverk för stämningen i alla grupper.

I inlägget får du filmer med tips på grupp- och individstärkande övningar du kan göra med din klass. Inlägget avslutas med några enkla övningar i teaterteknik. I filmerna ser och hör du också hur vår teaterlärare Alexandra Ljungkvist ger instruktioner till gruppen, både inför och under övningarna.


Hälsa- och kontaktövningar

Hävstångshälsning

I övningen går eleverna runt i rummet och när de får och/eller tar ögonkontakt fattar paret varandras händer och drar sig framåt med hjälp av den andre.

Klappa din partners handflata i hoppet

En annan hälsningsövning. Eleverna går runt i rummet och när de får/tar ögonkontakt så hoppar de och klappar varandra på handflatorna. Det kan vara klurigt att bedöma hur högt hoppet ska vara med tanke på kamratens längd. I klassen skilde det nästan 50 centimeter mellan den längsta och kortaste eleven.

Repövning

Eleverna delas upp i två grupper som ställs i två rader mittemot varandra. Varje elevpar som står mitt emot varandra har som ett ”osynligt rep” mellan sig. Den ena raden ska nu med hjälp av dessa rep dra den andra raden till sig. Den som drar kan välja olika sätt att hålla i sitt rep som den som står mitt emot ska följa – t ex högt eller lågt – vilket kräver både ögonkontakt och samarbete. När hela raden har halats in till den andra sidan, görs övningen om, men nu får den grupp som dragit i repen vara den som halas in.

Gruppinstallation

Alla eleverna står i en ring med bägge handflatorna lyfta. Instruktionen till gruppen är att 4 elever ska gå in i ringen. De bestämmer själva och i vilken ordning. I ringen ska de fyra utan att prata göra en blixtsnabb installation.  Därefter går de tillbaka ut i ringen och tar ned händerna. Övningen fortsätter tills alla varit inne i ringen. Det är lätt att se när det är klart, eftersom alla då har händerna nere.

Vi är en del av en grupp

I den här övningen går eleverna planlöst runt i rummet till musik. Instruktionen till eleverna är att de ska känna av när de ska stanna och när de ska gå vidare. Redan efter några stopp blir det uppenbart för oss som tittar på, att gruppen känner av den osynliga ”signalen” för stanna och gå utan att titta på varandra.


Ledaövningar

I de ledaövningar som vi presenterar gäller det att bejaka varandra och sig själv. Alla övningar bygger på att eleverna själva bestämmer hur mycket och hur länge de vill leda.

Följa John

Parövning, ordlös kommunikation, handkoreografi

Samma övning, med några elever djupt försjunkna i övningen


Teknikövning: eskalerande känsla 1-10

Teaterteknik kan upplevas svårt och utlämnande, men genom att eleverna agerar samtidigt i grupp blir det inte så mycket fokus på det egna utförandet.

I de här teknikövningarna ska eleverna träna på att bygga upp en känsla. Alexandra startar upp genom att säga att övningen är svår och att de gärna kan härma andra i gruppen som gör något bra.

Eleverna får sedan en känsla tillsammans med en siffra, t ex ledsen 1. Gruppen går runt i rummet och agerar samtidigt, men individuellt. Alexandra ropar ut 2! Sedan 3 och så vidare upp till 10. Genom siffrornas eskalering får de hjälp att ta höjd i känslan. Idag var känslorna: ledsen, varm, rädd. Se filmerna nedan!


Inlägg för Ung i STHLM- film

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)