Filmprojekt pass 5: Bildmanus

Grupperna har tidigare skissat på sina idéer till ett filmmanus med temat trygghet/otrygghet. I det här passet arbetar eleverna vidare med att omvandla sina manus till bildmanus.

 I korthet innehåller lektionen:

  1. Helklass: Genomgång av vår filmpedagog Elin Jönsson om bildmanusets funktion, hur vi skapar mer dramatik genom att tidsförlänga och tidsförkorta filmklippen, den viktiga blick- och rörelseriktningen samt flera andra tips vid bildplanering.
  2. I sina grupper: Arbeta med sina bildmanus och få respons av Elin och en hemlig gäst (läs mer i nästa blogginlägg).

Vad är ett bildmanus?

  • Ett bildmanus är en serieliknande översikt över ett filmmanus.
  • 1 ruta i filmmanuset illustreras ofta med flera rutor i bildmanuset.
  • Varje ruta i bildmanuset = ett klipp du ska filma.

 Nedan ser ni ett exempel på hur två rutor i ett filmmanus blir 11 rutor i bildmanuset:

2 manusrutor

kan bli 11 rutor

Ägna tid åt bildmanuset

Vår filmpedagog Elin Jönsson berättar att ofta är man så ivrig på att börja själva filmandet att det kan vara frestande att strunta i eller hasta över denna fas i ett filmprojekt, men gör inte det! För ju mer detaljerat och noga vi tänker igenom bildmanuset, desto effektivare kommer filmningen bli. Det gynnar slutresultatet: filmen blir bättre.


Gruppens gemensamma vision

När vi arbetar med bildmanuset skapas förhoppningsvis en gemensam vision av filmen. När alla i gruppen har samma bild att utgå ifrån blir det lättare att samarbeta. Bäst är det att diskutera igenom så mycket som möjligt innan vi börjar filma. Då går det både smidigare och fortare; vi slipper fastna i onödiga diskussioner och detaljer och kan i stället gå vidare i filmprocessen.

Här ser vi en av grupperna på Blackebergs gymnasium arbeta med sitt bildmanus.

2 översta 600 lager - Kopia

Nedre två 600 - Kopia


En viktig sak att fundera över när vi gör ett bildmanus är:
Vad är viktigt att ha med i filmen och vad kan tas bort?

För mer dramatik: tidsförkorta och tidsförläng klippen

I en film arbetar man nästan alltid med tidsförkortande klipp. Om det till exempel står i manuset att en person går från skolan till tunnelbanan, behöver vi inte visa hela vägen dit. Det kanske till exempel räcker att se ett klipp där personen kommer ut ur skolan och sedan i nästa klipp går ner i tunnelbanan. Om vi visar alla steg kan det bli långtråkigt att titta på.

Väg till tbanan - Kopia

Vissa scener kanske vi tvärtom vill förlänga, för att skapa mer dramatik. Då arbetar vi med tidsförlängande klipp. Ett vanligt nybörjarfel är att filma för mycket av ”vägen till” det mer dramatiska — det som är det väsentliga i filmen — och för lite av själva dramatiken. Så för att få en intressantare film: fundera lite extra på vad i filmen som skulle kunna kortas ner och vad som skulle kunna förlängas.

Vilka nyckelscener är värda att lägga lite extra krut på?


Tips vid bildplaneringen

  • Variera bildutsnitt och kameravinkel
  • Använd gärna annorlunda och nyskapande kameravinklar.
  • Använd mycket närbilder, bland annat för personliga ögonblick.ögon bruna 178
  • Använd många klipp, det blir både intressantare och roligare.
  • Tänk på blick- och rörelseriktningar. När vi ser en film känner vi direkt när det blir fel. Rollfigurerna får inte plötsligt börja gå åt ett annat håll eller titta åt ett ologiskt håll. Rita eller skriv in riktningarna i bildmanuset, t ex med pilar, annars är det lätt hänt att det blir fel när du filmar. (Se exemplet i bilden ovan, från skola till tunnelbana.)
  • Gör inte efterföljande bilder för lika, då kan det resultera i ett så kallat
    ”jump-cut” vid redigeringen. Det vill säga, det ser ut som om motivet hoppar till.

För Ung i STHLM
Annika Lagerkvist

Inlägg för Ung i STHLM-film

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 4: Teaterteknik

Ett viktigt syfte med Ung i STHLM  är att nyanlända elever ska lära känna etablerade elever på samma skola. Därför är en återkommande övning att hälsa och ta kontakt. Att under skratt och rörelse se varandra i ögonen och säga varandras namn gör underverk för stämningen i alla grupper.

I inlägget får du filmer med tips på grupp- och individstärkande övningar du kan göra med din klass. Inlägget avslutas med några enkla övningar i teaterteknik. I filmerna ser och hör du också hur vår teaterlärare Alexandra Ljungkvist ger instruktioner till gruppen, både inför och under övningarna.


Hälsa- och kontaktövningar

Hävstångshälsning

I övningen går eleverna runt i rummet och när de får och/eller tar ögonkontakt fattar paret varandras händer och drar sig framåt med hjälp av den andre.

Klappa din partners handflata i hoppet

En annan hälsningsövning. Eleverna går runt i rummet och när de får/tar ögonkontakt så hoppar de och klappar varandra på handflatorna. Det kan vara klurigt att bedöma hur högt hoppet ska vara med tanke på kamratens längd. I klassen skilde det nästan 50 centimeter mellan den längsta och kortaste eleven.

Repövning

Eleverna delas upp i två grupper som ställs i två rader mittemot varandra. Varje elevpar som står mitt emot varandra har som ett ”osynligt rep” mellan sig. Den ena raden ska nu med hjälp av dessa rep dra den andra raden till sig. Den som drar kan välja olika sätt att hålla i sitt rep som den som står mitt emot ska följa – t ex högt eller lågt – vilket kräver både ögonkontakt och samarbete. När hela raden har halats in till den andra sidan, görs övningen om, men nu får den grupp som dragit i repen vara den som halas in.

Gruppinstallation

Alla eleverna står i en ring med bägge handflatorna lyfta. Instruktionen till gruppen är att 4 elever ska gå in i ringen. De bestämmer själva och i vilken ordning. I ringen ska de fyra utan att prata göra en blixtsnabb installation.  Därefter går de tillbaka ut i ringen och tar ned händerna. Övningen fortsätter tills alla varit inne i ringen. Det är lätt att se när det är klart, eftersom alla då har händerna nere.

Vi är en del av en grupp

I den här övningen går eleverna planlöst runt i rummet till musik. Instruktionen till eleverna är att de ska känna av när de ska stanna och när de ska gå vidare. Redan efter några stopp blir det uppenbart för oss som tittar på, att gruppen känner av den osynliga ”signalen” för stanna och gå utan att titta på varandra.


Ledaövningar

I de ledaövningar som vi presenterar gäller det att bejaka varandra och sig själv. Alla övningar bygger på att eleverna själva bestämmer hur mycket och hur länge de vill leda.

Följa John

Parövning, ordlös kommunikation, handkoreografi

Samma övning, med några elever djupt försjunkna i övningen


Teknikövning: eskalerande känsla 1-10

Teaterteknik kan upplevas svårt och utlämnande, men genom att eleverna agerar samtidigt i grupp blir det inte så mycket fokus på det egna utförandet.

I de här teknikövningarna ska eleverna träna på att bygga upp en känsla. Alexandra startar upp genom att säga att övningen är svår och att de gärna kan härma andra i gruppen som gör något bra.

Eleverna får sedan en känsla tillsammans med en siffra, t ex ledsen 1. Gruppen går runt i rummet och agerar samtidigt, men individuellt. Alexandra ropar ut 2! Sedan 3 och så vidare upp till 10. Genom siffrornas eskalering får de hjälp att ta höjd i känslan. Idag var känslorna: ledsen, varm, rädd. Se filmerna nedan!


Inlägg för Ung i STHLM- film

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 3: Kamerarörelser

Lärarpass

Pass tre leder lärarna utifrån ett material som de går igenom med sina klasser. Grupperna får i övningsuppgift att filma efter ett nästan färdigt bildmanus. Sedan är det dags att börja arbeta fram det egna filmmanuset. 

I korthet innehåller lektionen:

  1. Helklass: Genomgång av kamerarörelser
  2. I sina grupper: Praktisk filmuppgift
  3. Helklass: Genomgång av riktlinjer och grunder för bedömning
  4. Helklass: Filmexempel
  5. I sina grupper: Diskutera vad trygghet innebär och börja med egna filmmanuset

1: Kamerarörelser

Ett av filmens uttrycksmedel är de kamerarörelser du som filmare väljer. Ibland vill du stå still med kameran, ibland vill du röra kameran medan du spelar in. I det här passet går vi igenom panorering och tilt, två vanliga kamerarörelser.

Panorering = kameran rör sig horisontellt

Det vill säga från höger till vänster eller från vänster till höger.

Tilt = kameran rör sig vertikalt

Det vill säga uppifrån och ner eller nerifrån och upp


2: Praktisk filmövning, att filma utifrån ett bildmanus

Uppgiftkamerarorelse

Lärarna går först igenom ruta för ruta i bildmanuset och tittar tillsammans med eleverna vad det är för bildutsnitt och kamerarörelse.

Notera att i ruta 2 är blickriktningen viktig. ögon bruna 178Tjuven ska titta mot personen på bänken. Annars kommer den som ser filmen inte självklart ”läsa ihop” bild 1 och 2 och förstå att tjuven smyger på personen på bänken. 

Bildmanuset har som ni ser ett öppet slut. Eleverna ska själva lägga till 1-2 klipp som gestaltar ett slut som gruppen väljer tillsammans. Blir tjuven gripen? Kommer tjuven undan? Eller vad händer?

Dags att filma! Beräkna att uppgiften att filma utifrån bildmanus tar 20-30 minuter.

Övningen går ut på att:

  • Praktiskt prova filma med ipad
  • Prova att filma korta klipp
  • Prova att filma med olika bildutsnitt samt använda kamerarörelserna panorering och tilt
  • Prova importera filmklipp till imovies tidslinje (något eleverna också fick göra pass 2)

3: Riktlinjer och grund för bedömning

Nu börjar arbetet med den egna filmen!

Lärarna går först igenom riktlinjerna för elevernas egna filmer, samt grunderna för bedömning gällande det bildspråkliga och arbetsprocessen. (Om det passar bättre, har lärarna redan gått igenom detta med respektive klass i förväg.)

Filmkriterier

Grund för bedömning

Arbetsprocessen bedömning


4: Filmexempel på temat

Klasserna tittar på några filmexempel på temat trygghet och diskuterar (kort) med frågorna som utgångspunkt.

  • Vem är filmens huvudperson?
  • Är personen trygg/otrygg? Varför/varför inte?
  • Hur slutar filmen?

Film 1: Friends- Hårda ord (50 sekunder)

Notera: I filmen hör vi hårda ord uttalas av friends3biroller och vi får se hur huvudpersonen reagerar på dem. En filmisk effekt, i form av ljudpålägg som kombineras med huvudpersonens rörelse, gör att det ser ut som om varje elakt ord orsakar fysisk smärta hos pojken. 

Filmen har musik med sång som knyter an till temat och som spelas i bakgrunden under hela filmen. Filmen avslutas med ett textbudskap. 


Film 2: Shafaq Shakeri – Chapter 115 (1.46 min)

chapter115

Notera: Filmen har inga repliker, utan en voice over (berättarröst) för handlingen framåt.

Filmen har musik som ligger svagt i bakgrunden under hela filmen, samt några naturljud som förstärker bilderna.



Film 3: 
IYMS – Violence – the true impact (1.23 min)

Film 4: IYMS – Discrimination (1.38 min)


5: Skissa på temat trygghet

Arbetsbladet vad betyder trygghet

Pass två fick eleverna ett arbetsblad som de nu ska samtala kring i sina filmgrupper. Först berättar de för varandra om hur de själva har svarat på frågorna. Sedan ska grupperna börja diskutera fram en gemensam idé till manus. Till sin hjälp har de manusblad där de gör enkla skisser med stödord, på valfritt språk.

Manus pass 3

P1010322 633

En grupp på Blackebergs gymnasium skissar på sin idé.


Kommentar från vår filmpedagog Elin Jönsson:
Kamerarörelserna panorering och tilt kommer att bakas ihop med pass 2 i den digitala lärplattform som vi kommer att bygga under hösten. I pass 3 kommer i stället 360°-regeln att läggas till.

I den kommande digitala lärplattformen kommer allt material kunna laddas ner. Då blir det ännu bättre!

För Ung i STHLM
Annika Lagerkvist

Inlägg för Ung i STHLM

Följ oss också på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 2: Att berätta med kamera

Vi kommer att dela med oss av 13 pass i film och drama från filmprojektet Ung i Sthlm. I förra inlägget för berättade vi hur vi arbetade med drama för att svetsa samman klasserna. Det här inlägget från pass 2 handlar om kameraperspektiv.  

29133433_231133360795715_1105924052603633664_n

Här står vår iPad-vagn framför Östra Reals gymnasium. En av de skolor som deltar i Ung i STHLM.  Medioteket lånar ut iPads till de klasser som deltar i filmprojektet.

Eftersom syftet med filmprojektet är att elever från nationella program och elever på språkintroduktion ska arbeta tillsammans under flera lektioner för att lära känna varandra och så klart göra bra filmer, laddar vi upp med fika och frukt under varje pass. Eleverna ska känna sig betydelsefulla.  På bilden syns filmpedagogen Elin Jönsson samtala med några elever från Spånga gymnasium.

IMG_4877

Måste alla visa sin film på Grand?

Filmprojektet Ung i STHLM utmynnar i en stor filmpremiär på biografen Grand den 28 maj.  Några elever berättar att de känner sig oroliga för att deras filmer inte skall bli tillräckligt bra. Elin förklarar att det är därför vi har så många lektioner tillsammans. Vi har god tid på oss att gemensamt utforska olika knep som gör att vi kommer att vara stolta när vi ser vår film på stora duken.


Nu börjar lektionen!

Berätta med en bild
I det här passet introducerar Elin bildutsnitt och kameraperspektiv (kamerarörelser kommer i pass 3). Elin börjar med att visa två korta filmer med samma motiv och handling: En man som dricker kaffe. Eleverna får sedan jämföra de båda filmerna. Vad är skillnaden? Jo i den ena filmen är mannen filmad rätt upp och ner. Medan den andra filmen består av flera klipp med olika bildutsnitt. Vilken scen känns mest intressant att titta på? Den senare har mer action, som en elev uttrycker det.

Med denna filmvisning  introducerades tre facktermer: scen, klipp och bildutsnitt.

Nu tittar vi närmare på olika bildutsnitt: översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild.

kaffedrickande oliak längd b

Bildutsnitt

Bildutsnitt kallas det som ryms i bild, det vill säga det som är synligt innanför bildens ytterkanter. Vilket bildutsnitt du får beror på hur nära du går med kameran. Genom att behålla samma motiv men flytta kroppen och kameran upplever vi motivet på olika sätt.

Översiktsbild används ofta i början av en film för att etablera den miljö eller plats som filmen utspelar sig i. Med helbilden får du en uppfattning av hur aktören förhåller sig till miljön. Halvbild används ofta i scener med dialog eftersom den visar aktörens ansiktsuttryck och kroppsspråk. I närbilden kan vi  genom minspelet se känslor som skräck och ointresse. Vi tolkar omedvetet in personens inre tankar och personlighet.

extrem närbild bExtrema närbilder - där kameran befinner sig mycket nära motivet – ger ofta ett dramatiskt intryck. Därför används det ofta i till exempel skräckfilmer.

En extrem närbild kan även användas för att beskriva en detalj som är viktig för handlingen. Exempel: i en scen där en person glömmer sina nycklar, kan en extrem närbild på nycklarna användas för att betraktaren tydligt ska förstå vad som pågår.

I filmen nedan kan du se exempel på bildutsnitt.

Kameraperspektiv

Vi fotar ofta från ansiktshöjd = normal perspektiv. Men om vi kliver upp på ett bord eller lägger oss ned på golvet kan det bli mer dynamik, beroende på vad vi vill berätta med bilden.

Vad kan fotografen ha för syfte med bilden när kameran befinner sig lägre än motivet och filmar uppåt? = grodperspektiv. Motivet upplevs som större och det är därför ett vanligt perspektiv när syftet att är att beskriva en person med makt.

När kameran befinner sig ovanför motivet och filmar neråt = fågelperspektiv upplevs motivet som mindre. En person som är filmad uppifrån kan därför upplevs som svag och i behov av hjälp.

I filmen nedan kan du se exempel på perspektivbilder.

Objektiv kamera: Vi ser en person.​ Subjektiv kamera: Vi tittar igenom personens ögon. Vi ser det personen ser, som om kameran var placerad i personens ögon.

objektiv kamera b

Bildrikets filmskola

Den här korta filmen visar vilken skillnad det blir när du använder  olika bildutsnitt och bildvinklar när du spelar in din film.

Praktiskt övning

Nu ska eleverna få göra sin första filmuppgift. Elin går först igenom bildmanuset. Eleverna ska sedan, i sina grupper, följa bildmanuset och spela in de två filmscenerna. De har trettio minuter på sig för att göra filmen.

IMG_4887

övning närbild

IMG_4911

Därefter lägger de upp filmklippen i iMovie, som är det program vi använder för att redigera filmerna. Filmklippen ska ligga i rätt ordning, men för övrigt görs ingen redigering denna gång.

Övningen går ut på att:

  • Praktiskt prova filma med iPad
  • Prova att filma korta klipp
  • Prova att filma med olika bildutsnitt
  • Prova importera filmklipp till iMovies tidslinje

IMG_4903

Eleverna arbetade praktiskt utifrån ett färdigt bildmanus där de provade att filma en kort sekvens, en person som klär på sig ytterkläder, går ut och möter vän. I den praktiska uppgiften fick eleverna träna på att använda det filmiska språket för att skildra en vardagssituation.

Lyckades eleverna göra en film?

Jajamensan, alla var klara på utsatt tid så att vi hann titta på varandras filmer.

IMG_4879

Nästa lektion

I nästa blogginlägg berättar vi om en lektion där eleverna praktiserar tilt och panorering och börjar fundera på sina bildmanus.

Hej från Ung i STHLM

IMG_4888

Inlägg för Ung i STHLM

Följ oss också på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 1: Dramaövningar

Efter en kort information av filmprojektet Ung i STHLM för de deltagande klasserna, språkintroduktion och samhällsvetarklass från Blackebergs gymnasium ägnade vi resterande tid åt enkla namnövningar med syfte att skapa en trygg grupp.

I inlägget berättar jag om de övningar som vår teaterlärare Alexandra Ljungkvist gjorde med klasserna. Övningar som jag varmt rekommenderar för alla som börjar arbeta med en ny klass. Övningarna fungerar bra oavsett årskurs.

IMG_4953

Inför det allra första passet var vi lite oroliga för att eleverna skulle uppfatta lektionsupplägget som barnsligt och efterfråga filmteori från första stund, men alla elever gick in för uppgifterna och bjöd på sig själva. Vi fick uppleva många härliga skratt och fniss. En bidragande orsak till att det gick så bra är vår teaterlärare i projektet, Alexandra Ljungkvist Sjölin.

IMG_4943 (002)

alex

Dramaövningar kräver fri golvyta

När vi har dramalektioner krävs fri golvyta. På Blackebergs  gymnasium valde vi att ha samarbetsövningarna uppe på scenen i aulan. Det gick bra, men för säkerhets skull hade vi utposterat några trygga lärare framför scenen utifall någon elev skulle förivra sig utanför kanten. Innan eleverna gick upp på scen fick de skriva sitt namn på en tejpbit och sätta den på sig. Sitt namn skulle alla få höra många gånger under lektionen!

black13bc

Namnövning

I en av de första övningarna delades gruppen upp i två cirklar (antal cirklar kan varieras efter hur många som deltar i övningen). I varje cirkel fick eleverna i uppdrag att söka ögonkontakt med någon annan i cirkeln och säga dennes namn högt med hjälp av namnskylten/tejpbiten. Vi andra i cirkeln repeterade sedan namnet högt gemensamt. Därefter bytte de två plats med varandra. Alla som fått sitt namn uttalat markerade det genom att hålla ena handen på magen. En bra instruktion för att inte missa någon i ringen.

Alexandra var tydlig med att ingen i gruppen fick komma med några kommentarer alls till varandra under övningarna, även om de var välmenta.

Titta på varandra och ta kontaktövningar

I den här korta filmsnutten ser du en annan titta på varandra övning. Eleverna går runt på scenen. När de får/tar ögonkontakt med någon så hoppar de båda och klappar varandras händer. Det gäller att anpassa hoppet till den andres längd.

I en liknande övning gick eleverna runt på golvet. När de fick ögonkontakt lade de sig ned med örat mot golvet och sa hej på sitt språk. Den andre repeterade hejet och sa sedan hej på sitt vis.

black12b

black14b

Katapultövning

Här går vi runt i rummet, när vi får ögonkontakt  tar vi personen i handen, böjer på knäna och lutar oss bakåt och drar varandra framåt så att vi byter plats med varandra. Tänk katapult. En övning som definitivt får fart på eleverna med många skratt. På bilden ser du deltagande elever från Östra Reals gymnasium.

IMG_4923 (002)

Lektionen på Blackebergs gymnasium avslutades med att eleverna fick gå in i ringen och snabbt göra en gest som stod för trygghet eller otrygghet. Här var det viktigt med tempo betonade Alexandra eftersom det annars riskerade att bli för pretentiöst om vi skulle stå och fundera på någon bra gest.

Statyövning

Här visar Alexandra tillsammans med några elever från Östra Reals gymnasium hur statyövningen går till. En elev går in i ringen och gör en rörelse, rörelsen fryses och därefter går nästa in i ringen, och nästa och nästa…

IMG_4960

Bilder som visas i blogginlägget

Eftersom det är ett filmprojekt vill jag betona att det inte är vår filmpedagog Elin Jönsson som håller i kameran och dokumenterar utan undertecknad. Syftet med bilderna och filmerna är att ge dig ett hum om upplägget, i fall du vill göra övningarna med din grupp. Rekommenderar alla övningar som jag berättat som en bra ingång för att bygga upp ett bra samarbetsklimat i klassen.

Inlägg för Ung i STHLM

Följ oss också på facebook

avatar (1)

Varför valde vi tema trygghet i filmprojektet?

Vi funderade länge på om vi skulle ha ett tema för filmprojektet och i så fall, vilket tema? Eftersom Ung i STHLM är ett samarbetsprojekt mellan elever från språkintroduktion och nationella program var vi måna om att det skulle vara ett tema som eleverna kan relatera till och vilja eftersträva. Ett tema som förenar snarare än visar på olikheter.

Brist på trygghet hos unga har visat sig vara ett av de största problemen som har kommit fram i undersökningar och enkäter bland unga. Det är också ett begrepp som betonas starkt i Stockholms stads skolprogram. Som skolborgarrådet Olle Burell skrev på facebook efter att varit på Ung i STHLM:s filmpremiär med trygghetstema:

”Kultur skapar kontakt. Kontakt skapar trygghet. Trygghet är grunden för en hälsosam kunskapsskola för alla. Och kunskap är en förutsättning för delaktighet och demokrati, fred och frihet. Våra ungdomar går före!”

skolkorridor-jpg

”Var tionde elev i årskurs 9 känner sig otrygg. Det motsvarar tre elever i en klass om 30. Andelen elever som inte känner sig trygga är fortsatt störst i årskurs 9. Resultaten har varit likartade sedan Skolenkäten inleddes år 2010.” Källa Skolinspektionen.
”Unga kvinnor är en av de grupper som känner störst otrygghet i samhället. Bland annat handlar det om rädslan för överfall och sexuella trakasserier.” Källa SVT nyheter.
I elevernas filmer fanns det några miljöer från skolan som återkom: sitta ensam i skolmatsalen, klassrummet, uppehållsrummet och gå förbi grupper i en korridor.

Varför ett gemensamt tema?

Några elever tyckte säkert att det hade varit roligare att välja ett eget tema, men vi valde  att ha ett gemensamt av fyra anledningar:

  • Med ett tema är det lättare för lärare att förbereda temat på ordinarie lektioner och hitta ingångar i det egna ämnet för att underlätta bedömningen av filmprojektet.
  • Med ett tema underlättar det för lärarna som undervisar i språkintroduktion. De kan förbereda eleverna på ämnet och prata om svåra ord. Alla lärare fick en text där vi gav olika förslag att samtala om trygghet (se längre ner i inlägget). Den texten finns också översatt till deltagande elevers modersmål: arabiska, dari, somaliska, sorani, tigrinja, serbiska, rumänska, uzbekiska och amharigna. 
  • Med ett i förväg bestämt tema och tydliga ramar för filmen – som att den ska vara högst tre minuter lång, utan dialog, inledas med en titel och avslutas med en mening som förtydligar budskapet – blir uppgiften mer överblickbar och tryggare för många elever. Tid som i stället kan läggas på uppgiften.
  • Med sikte på den gemensamma premiärvisningen på Grand, tror vi att det kan vara särskilt intressant och lärorikt för eleverna att se hur andra elever har tolkat och arbetat med filmspråket utifrån samma tema. 

Ordmoln för att samtala om trygghet

ordmoln


Vad är trygghet för dig? Vad skulle du själv svara på frågan?

Nedan kan du läsa några svar som Göteborgs trygghetsfrämjande och brottsförebyggande råd fick när de ställde frågan Vad är trygghet för dig? till ett antal olika människor i Göteborg som en del av deras utvecklingsarbete ”Tryggare och Mänskligare Göteborg” som bedrevs under åren 2001-2011.

Trygghet är att få välja, att leva ett eget liv. Att kunna vara den jag är. Trygghet är att alla är lika värda. Att man är fri, då är man trygg. Att ha ett hem. Att ha hälsa. Att kunna påverka. Trygghet är att ha en förståelse för min omgivning. Trygghet är att bli sedd.

Förslag på upplägg av trygghetstema i klassen inför filmskapandet

Unga skall känna sig trygga och respekterade i klassrummet, skolan och staden. Med respekterade menar vi att alla skall kunna ta plats i skolan och i det offentliga rummet. En viktig känsla för trygghet är att ingen ska vara utsatt på grund av kön, religion, kultur, socioekonomisk bakgrund, klass, sexuell läggning eller könsidentitet/könsuttryck.

Börja med att fundera själv:
Vad betyder trygghet för just dig?

Fundera tillsammans i gruppen:
På vilket sätt är era tankar lika? På vilket sätt är era tankar olika?
Fundera tillsammans på frågorna nedan och anteckna stödord på valfritt språk.
Vad finns det för trygga platser?
Vad finns det för otrygga platser?
Vad finns det för trygga situationer?
Vad finns det för otrygga situationer?
Hur beter sig en person som skapar trygghet?
Hur beter sig en person som skapar otrygghet?
Hur kan du själv skapa trygghet/otrygghet?

Börja arbeta på filmmanus
Nu har ni diskuterat tillsammans i gruppen. Försök att enas om en otrygg situation som ni kan bygga ert manus utifrån.
Alternativt: Starta med en trygg situation som vänds och blir otrygg. Identifiera situationen:

En plats: Vilken plats ska det utspela sig på? Är det på skolan? Skolgården? Hemma? I en park? På gatan?

En situation: Vad handlar otryggheten om? Opålitlig människa/vän? Osäkerhet hos personen själv? Förstår inte situationen/missförstånd? Hotfull grupp människor? Maktutövande från någon (en kompis/partner/lärare/myndighetsperson?)

Hur börjar det? Vem befinner sig där? Vilka andra människor är där? Hur beter de sig: kroppsspråk, blickar och ansiktsuttryck

Hur kan den här situationen vända? Hur bryts otryggheten?
Alternativt: hur förändras plötsligt tryggheten till otrygghet?

Skissa er idé med enkla bilder och stödord!

Kommande inlägg på Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

Följ oss också på facebook

avatar (1)

Ung i STHLM, ett filmprojekt för elever på gymnasiet

Ung i STHLM är ett ett språk- och integrationsprojekt som vänder sig till skolor där svenskfödda elever/elever som bott i Sverige en längre tid får möjlighet att lära känna nyanlända elever och vice versa. I projektet arbetar vi med film och andra estetiska uttryckssätt för att elever som kommer med en väska fylld med erfarenheter och kompetens, men som ännu inte behärskar det svenska språket, ska erbjudas olika möjligheter att uttrycka sig.

Men också för att estetiska uttryckssätt gynnar elever som längtar efter ombyte från en texttyngd undervisning. På bilden arbetar elever från Blackebergs gymnasium på sitt bildmanus.

P1000952 beskuren4
Vi erbjuder kulturprojekt på lektionstid med ett strukturerat innehåll som går att göra inom de flesta av klassens ämnen. För att underlätta möten utanför skoltid samarbetar vi med stadens institutioner och stadens fria kulturaktörer och kan ibland erbjuda elever och lärare fria biljetter till kulturevenemang för att stärka sammanhållningen mellan och inom klasserna.  I kommande blogginlägg för Ung i STHLM kommer vi att berätta om våra genomgångar och arbetsuppgifter lektion för lektion för att underlätta för dig som vill arbeta med multimodala tekniker i ditt ämne.

IMG_4969 (004) c
I början av vårterminen 2018 gick vi ut med inbjudan med filmprojekt Ung i STHLM till stadens gymnasieskolor. Blackeberg-, Spånga-, och Östra Reals gymnasium var snabba att anmäla sig. Bilden är ett gruppfoto med deltagande elever från Östra Reals gymnasium.

Elevernas arbetsuppgift

Elevernas uppgift är att göra en kortfilm på tema trygghet, som ska visas på biografen Grand den 28 maj. Eleverna blir uppdelade i blandade grupper från språkintroduktion och nationella program med uppmaningen att fundera på när de känner sig trygga respektive otrygga. Utifrån allas berättelser arbetar gruppen fram ett förslag som, utifrån givna ramar, går att gestalta filmiskt.

Arbetsbladet vad betyder trygghet
De krav vi ställer på filmen är:

  • Filmen ska väcka en känsla hos betraktaren och beröra på något sätt.
  • Filmen börjar med en titel och avslutas med en mening som förtydligar budskapet.
  • Filmen ska bli mellan 1-3 minuter lång.
  • Filmen ska vara dialoglös alternativt ha en voice over som berättar.
  • Filmen ska innehålla flera bildutsnitt, kameravinklar och kamerarörelser.

bildmanus panorering_tilt

Tips på inspirationsfilm

För att inspirera eleverna och visa hur de kan tänka när de gör film utan dialog, visar vi några exempel på filmer under kursens gång, bland annat denna film på tema ickevåld:

Ung i STHLM, ett språkprojekt som inte tillåter språk?

Anledningen till att vi har valt bort dialog i filmen, är dels att det ställer stora krav på agerande som de flesta elever inte besitter. Men framför allt för att Ung i Sthlm är mån om att alla ska kunna bidra utifrån sina förutsättningar. När vi tänker och arbetar med bilden som språk, missgynnas inte elever som ännu inte är så förtrogna med det svenska språket. Vi vill också utveckla elevernas förtrogenhet i filmteknik och filmspråk samt utveckla deras förmåga att uttrycka åsikter och kunskaper med multimodal teknik. Filmen kan vara ett viktigt redskap och ett forum för att göra sin röst hörd och kunna påverka. Relevanta filmtermer och ord förknippade med vårt tema översatte vi i förväg till de språk som talas i grupperna: uzbekiska, arabiska, dari, rumänska, serbiska, somaliska, sorani, tigrinja och amharigna.

olika språk ram
Men varför kallar vi Ung i STHLM för ett språkprojekt när det inte bygger på tal?
Det gör vi för att vi är övertygade om att eleverna måste prata med och lyssna på varandra för att det skall bli en film. Vi har lagt in vad kan tyckas många lektioner, just för att eleverna ska få en chans att lära känna varandra. Lärare som deltar med sina elever i Ung i STHLM har berättat att elever från de olika programmen nu kan varandras namn och hejar på varandra i korridoren samt byter kontaktuppgifter via sociala medier. De arbetsuppgifter vi låter eleverna göra hänger inte så mycket på svenska språket som viljan att berätta och gestalta. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld. På bilden ser vi några elever från Spånga gymnasium samtala kring deras film tillsammans med filmpedagog.

P1010881 633

Filmprojektets upplägg 

Projektet är upplagt på tolv träffar och passar bra att arbeta med i svenska, samhällskunskap och eventuellt bild/media. Föreläsningar varvas med workshops och handledning — handledning både på plats och i digitala kanaler.

P1010473
De flesta lektioner i filmskapande ansvarar Mediotekets filmpedagog, Elin Jönsson för. I upplägget finns också några lektioner som lärarna på skolan håller i själva med hjälp av en detaljerad planering och powerpoints från vår filmpedagog. Utöver det får varje skola två pass med Mediotekets dramapedagog, Alexandra Ljungkvist Sjölin.

IMG_4943 (002)

Schemalagda pass

Skärmavbild 2018-05-22 kl. 12.25.52

Vår premiärbiograf

Den 28 maj var det final för filmprojektet Ung i Sthlm på biografen Grand. I blogginlägget hittar du mingelbilder från en härlig avslutning.

csm_Grand_c0524b3c88

Att delta i filmprojektet är utan kostnad för skolan. Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen. Filmning och redigering sker med iPads. Har inte skolan iPads att låna ut till eleverna får deltagande grupper låna iPads från Medioteket. Det är bra om deltagande lärare har skolledningens fulla stöd och att de får hjälp med schemaläggning, eftersom projektet bygger på att klasserna har gemensam tid för projektet. Projektet behöver också vid vissa pass få tillgång till större rum som har utrymme för två klasser.

Praktiska förutsättningar för att genomföra projektet

Projektet behöver också vid vissa pass få tillgång till större rum som har utrymme för två klasser.Vi har hitintills inte stött på några problem som inte gått att lösa.  När vi har dramalektioner krävs fri golvyta. På Blackebergs  gymnasium valde vi att ha samarbetsövningarna uppe på scenen i aulan. Det gick bra, men för säkerhets skull hade vi utposterat några trygga lärare framför scenen utifall någon elev skulle förivra sig utanför kanten.

Kommande inlägg för Ung i STHLM

Följ oss också på facebook

avatar (1)

Till höstterminen breddar vi Ung i STHLM med ett scenprojekt

Vi har möjlighet att bjuda in tio kommunala gymnasier och högstadieskolor till höstens scenprojekt Ung i STHLM. Är du intresserad kontakta Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se. Det projektet sker i samarbete med Rädda Barnen som finansierar: final på Intiman den 26 november, inspirationstillställningar, workshops för elever och mellanmål när klasserna samarbetar.

Rädda barnen2