Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
bildmanus

Filmprojekt pass 5 del II: Respons från en regissör!

Två av våra tre skolor i projektet, Spånga och Blackebergs gymnasium, hade turen att få besök av filmregissören Sophie Vukovićs. Sophie berättade lite kort om sig själv för klasserna innan hon gick runt till grupperna. Hon är 29 år och hennes väg till filmregissör började med att hon filmade med sin mobil. Sophie gjorde sedan en uppmärksammad kortfilm och förra året kom hennes första långfilm Shapelifters, som klasserna hade möjlighet att se tillsammans, några veckor efter besöket.

P1000927 633

Undertecknad kan berätta att kortfilmen från 2015 visades på festivaler världen över och blev utnämnd till bästa kortfilm på tolv av dem. Den dokumentära långfilmen Shapelifters från 2017 fick fina recensioner.

https://www.folketsbio.se/film/shapeshifters/

Sophie och vår filmpedagog Elin gick runt till grupperna och samtalade med dem om deras idéer och utkast. Det var härligt att se engagemanget!

2 bilder ihop


Och här ser vi några av eleverna från Blackebergs gymnasium utanför bio Grand, en stund innan de ska se filmen Shapeshifters.

P1010432 633 C

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

Inlägg för Ung i STHLM-film

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 5: Bildmanus

Grupperna har tidigare skissat på sina idéer till ett filmmanus med temat trygghet/otrygghet. I det här passet arbetar eleverna vidare med att omvandla sina manus till bildmanus.

 I korthet innehåller lektionen:

  1. Helklass: Genomgång av vår filmpedagog Elin Jönsson om bildmanusets funktion, hur vi skapar mer dramatik genom att tidsförlänga och tidsförkorta filmklippen, den viktiga blick- och rörelseriktningen samt flera andra tips vid bildplanering.
  2. I sina grupper: Arbeta med sina bildmanus och få respons av Elin och en hemlig gäst (läs mer i nästa blogginlägg).

Vad är ett bildmanus?

  • Ett bildmanus är en serieliknande översikt över ett filmmanus.
  • 1 ruta i filmmanuset illustreras ofta med flera rutor i bildmanuset.
  • Varje ruta i bildmanuset = ett klipp du ska filma.

 Nedan ser ni ett exempel på hur två rutor i ett filmmanus blir 11 rutor i bildmanuset:

2 manusrutor

kan bli 11 rutor

Ägna tid åt bildmanuset

Vår filmpedagog Elin Jönsson berättar att ofta är man så ivrig på att börja själva filmandet att det kan vara frestande att strunta i eller hasta över denna fas i ett filmprojekt, men gör inte det! För ju mer detaljerat och noga vi tänker igenom bildmanuset, desto effektivare kommer filmningen bli. Det gynnar slutresultatet: filmen blir bättre.


Gruppens gemensamma vision

När vi arbetar med bildmanuset skapas förhoppningsvis en gemensam vision av filmen. När alla i gruppen har samma bild att utgå ifrån blir det lättare att samarbeta. Bäst är det att diskutera igenom så mycket som möjligt innan vi börjar filma. Då går det både smidigare och fortare; vi slipper fastna i onödiga diskussioner och detaljer och kan i stället gå vidare i filmprocessen.

Här ser vi en av grupperna på Blackebergs gymnasium arbeta med sitt bildmanus.

2 översta 600 lager - Kopia

Nedre två 600 - Kopia


En viktig sak att fundera över när vi gör ett bildmanus är:
Vad är viktigt att ha med i filmen och vad kan tas bort?

För mer dramatik: tidsförkorta och tidsförläng klippen

I en film arbetar man nästan alltid med tidsförkortande klipp. Om det till exempel står i manuset att en person går från skolan till tunnelbanan, behöver vi inte visa hela vägen dit. Det kanske till exempel räcker att se ett klipp där personen kommer ut ur skolan och sedan i nästa klipp går ner i tunnelbanan. Om vi visar alla steg kan det bli långtråkigt att titta på.

Väg till tbanan - Kopia

Vissa scener kanske vi tvärtom vill förlänga, för att skapa mer dramatik. Då arbetar vi med tidsförlängande klipp. Ett vanligt nybörjarfel är att filma för mycket av ”vägen till” det mer dramatiska — det som är det väsentliga i filmen — och för lite av själva dramatiken. Så för att få en intressantare film: fundera lite extra på vad i filmen som skulle kunna kortas ner och vad som skulle kunna förlängas.

Vilka nyckelscener är värda att lägga lite extra krut på?


Tips vid bildplaneringen

  • Variera bildutsnitt och kameravinkel
  • Använd gärna annorlunda och nyskapande kameravinklar.
  • Använd mycket närbilder, bland annat för personliga ögonblick.ögon bruna 178
  • Använd många klipp, det blir både intressantare och roligare.
  • Tänk på blick- och rörelseriktningar. När vi ser en film känner vi direkt när det blir fel. Rollfigurerna får inte plötsligt börja gå åt ett annat håll eller titta åt ett ologiskt håll. Rita eller skriv in riktningarna i bildmanuset, t ex med pilar, annars är det lätt hänt att det blir fel när du filmar. (Se exemplet i bilden ovan, från skola till tunnelbana.)
  • Gör inte efterföljande bilder för lika, då kan det resultera i ett så kallat
    ”jump-cut” vid redigeringen. Det vill säga, det ser ut som om motivet hoppar till.

För Ung i STHLM
Annika Lagerkvist

Inlägg för Ung i STHLM-film

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 3: Kamerarörelser

Lärarpass

Pass tre leder lärarna utifrån ett material som de går igenom med sina klasser. Grupperna får i övningsuppgift att filma efter ett nästan färdigt bildmanus. Sedan är det dags att börja arbeta fram det egna filmmanuset. 

I korthet innehåller lektionen:

  1. Helklass: Genomgång av kamerarörelser
  2. I sina grupper: Praktisk filmuppgift
  3. Helklass: Genomgång av riktlinjer och grunder för bedömning
  4. Helklass: Filmexempel
  5. I sina grupper: Diskutera vad trygghet innebär och börja med egna filmmanuset

1: Kamerarörelser

Ett av filmens uttrycksmedel är de kamerarörelser du som filmare väljer. Ibland vill du stå still med kameran, ibland vill du röra kameran medan du spelar in. I det här passet går vi igenom panorering och tilt, två vanliga kamerarörelser.

Panorering = kameran rör sig horisontellt

Det vill säga från höger till vänster eller från vänster till höger.

Tilt = kameran rör sig vertikalt

Det vill säga uppifrån och ner eller nerifrån och upp


2: Praktisk filmövning, att filma utifrån ett bildmanus

Uppgiftkamerarorelse

Lärarna går först igenom ruta för ruta i bildmanuset och tittar tillsammans med eleverna vad det är för bildutsnitt och kamerarörelse.

Notera att i ruta 2 är blickriktningen viktig. ögon bruna 178Tjuven ska titta mot personen på bänken. Annars kommer den som ser filmen inte självklart ”läsa ihop” bild 1 och 2 och förstå att tjuven smyger på personen på bänken. 

Bildmanuset har som ni ser ett öppet slut. Eleverna ska själva lägga till 1-2 klipp som gestaltar ett slut som gruppen väljer tillsammans. Blir tjuven gripen? Kommer tjuven undan? Eller vad händer?

Dags att filma! Beräkna att uppgiften att filma utifrån bildmanus tar 20-30 minuter.

Övningen går ut på att:

  • Praktiskt prova filma med ipad
  • Prova att filma korta klipp
  • Prova att filma med olika bildutsnitt samt använda kamerarörelserna panorering och tilt
  • Prova importera filmklipp till imovies tidslinje (något eleverna också fick göra pass 2)

3: Riktlinjer och grund för bedömning

Nu börjar arbetet med den egna filmen!

Lärarna går först igenom riktlinjerna för elevernas egna filmer, samt grunderna för bedömning gällande det bildspråkliga och arbetsprocessen. (Om det passar bättre, har lärarna redan gått igenom detta med respektive klass i förväg.)

Filmkriterier

Grund för bedömning

Arbetsprocessen bedömning


4: Filmexempel på temat

Klasserna tittar på några filmexempel på temat trygghet och diskuterar (kort) med frågorna som utgångspunkt.

  • Vem är filmens huvudperson?
  • Är personen trygg/otrygg? Varför/varför inte?
  • Hur slutar filmen?

Film 1: Friends- Hårda ord (50 sekunder)

Notera: I filmen hör vi hårda ord uttalas av friends3biroller och vi får se hur huvudpersonen reagerar på dem. En filmisk effekt, i form av ljudpålägg som kombineras med huvudpersonens rörelse, gör att det ser ut som om varje elakt ord orsakar fysisk smärta hos pojken. 

Filmen har musik med sång som knyter an till temat och som spelas i bakgrunden under hela filmen. Filmen avslutas med ett textbudskap. 


Film 2: Shafaq Shakeri – Chapter 115 (1.46 min)

chapter115

Notera: Filmen har inga repliker, utan en voice over (berättarröst) för handlingen framåt.

Filmen har musik som ligger svagt i bakgrunden under hela filmen, samt några naturljud som förstärker bilderna.



Film 3: 
IYMS – Violence – the true impact (1.23 min)

Film 4: IYMS – Discrimination (1.38 min)


5: Skissa på temat trygghet

Arbetsbladet vad betyder trygghet

Pass två fick eleverna ett arbetsblad som de nu ska samtala kring i sina filmgrupper. Först berättar de för varandra om hur de själva har svarat på frågorna. Sedan ska grupperna börja diskutera fram en gemensam idé till manus. Till sin hjälp har de manusblad där de gör enkla skisser med stödord, på valfritt språk.

Manus pass 3

P1010322 633

En grupp på Blackebergs gymnasium skissar på sin idé.


Kommentar från vår filmpedagog Elin Jönsson:
Kamerarörelserna panorering och tilt kommer att bakas ihop med pass 2 i den digitala lärplattform som vi kommer att bygga under hösten. I pass 3 kommer i stället 360°-regeln att läggas till.

I den kommande digitala lärplattformen kommer allt material kunna laddas ner. Då blir det ännu bättre!

För Ung i STHLM
Annika Lagerkvist

Inlägg för Ung i STHLM

Följ oss också på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 2: Att berätta med kamera

Vi kommer att dela med oss av 13 pass i film och drama från filmprojektet Ung i Sthlm. I förra inlägget för berättade vi hur vi arbetade med drama för att svetsa samman klasserna. Det här inlägget från pass 2 handlar om kameraperspektiv.  

29133433_231133360795715_1105924052603633664_n

Här står vår iPad-vagn framför Östra Reals gymnasium. En av de skolor som deltar i Ung i STHLM.  Medioteket lånar ut iPads till de klasser som deltar i filmprojektet.

Eftersom syftet med filmprojektet är att elever från nationella program och elever på språkintroduktion ska arbeta tillsammans under flera lektioner för att lära känna varandra och så klart göra bra filmer, laddar vi upp med fika och frukt under varje pass. Eleverna ska känna sig betydelsefulla.  På bilden syns filmpedagogen Elin Jönsson samtala med några elever från Spånga gymnasium.

IMG_4877

Måste alla visa sin film på Grand?

Filmprojektet Ung i STHLM utmynnar i en stor filmpremiär på biografen Grand den 28 maj.  Några elever berättar att de känner sig oroliga för att deras filmer inte skall bli tillräckligt bra. Elin förklarar att det är därför vi har så många lektioner tillsammans. Vi har god tid på oss att gemensamt utforska olika knep som gör att vi kommer att vara stolta när vi ser vår film på stora duken.


Nu börjar lektionen!

Berätta med en bild
I det här passet introducerar Elin bildutsnitt och kameraperspektiv (kamerarörelser kommer i pass 3). Elin börjar med att visa två korta filmer med samma motiv och handling: En man som dricker kaffe. Eleverna får sedan jämföra de båda filmerna. Vad är skillnaden? Jo i den ena filmen är mannen filmad rätt upp och ner. Medan den andra filmen består av flera klipp med olika bildutsnitt. Vilken scen känns mest intressant att titta på? Den senare har mer action, som en elev uttrycker det.

Med denna filmvisning  introducerades tre facktermer: scen, klipp och bildutsnitt.

Nu tittar vi närmare på olika bildutsnitt: översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild.

kaffedrickande oliak längd b

Bildutsnitt

Bildutsnitt kallas det som ryms i bild, det vill säga det som är synligt innanför bildens ytterkanter. Vilket bildutsnitt du får beror på hur nära du går med kameran. Genom att behålla samma motiv men flytta kroppen och kameran upplever vi motivet på olika sätt.

Översiktsbild används ofta i början av en film för att etablera den miljö eller plats som filmen utspelar sig i. Med helbilden får du en uppfattning av hur aktören förhåller sig till miljön. Halvbild används ofta i scener med dialog eftersom den visar aktörens ansiktsuttryck och kroppsspråk. I närbilden kan vi  genom minspelet se känslor som skräck och ointresse. Vi tolkar omedvetet in personens inre tankar och personlighet.

extrem närbild bExtrema närbilder - där kameran befinner sig mycket nära motivet – ger ofta ett dramatiskt intryck. Därför används det ofta i till exempel skräckfilmer.

En extrem närbild kan även användas för att beskriva en detalj som är viktig för handlingen. Exempel: i en scen där en person glömmer sina nycklar, kan en extrem närbild på nycklarna användas för att betraktaren tydligt ska förstå vad som pågår.

I filmen nedan kan du se exempel på bildutsnitt.

Kameraperspektiv

Vi fotar ofta från ansiktshöjd = normal perspektiv. Men om vi kliver upp på ett bord eller lägger oss ned på golvet kan det bli mer dynamik, beroende på vad vi vill berätta med bilden.

Vad kan fotografen ha för syfte med bilden när kameran befinner sig lägre än motivet och filmar uppåt? = grodperspektiv. Motivet upplevs som större och det är därför ett vanligt perspektiv när syftet att är att beskriva en person med makt.

När kameran befinner sig ovanför motivet och filmar neråt = fågelperspektiv upplevs motivet som mindre. En person som är filmad uppifrån kan därför upplevs som svag och i behov av hjälp.

I filmen nedan kan du se exempel på perspektivbilder.

Objektiv kamera: Vi ser en person.​ Subjektiv kamera: Vi tittar igenom personens ögon. Vi ser det personen ser, som om kameran var placerad i personens ögon.

objektiv kamera b

Bildrikets filmskola

Den här korta filmen visar vilken skillnad det blir när du använder  olika bildutsnitt och bildvinklar när du spelar in din film.

Praktiskt övning

Nu ska eleverna få göra sin första filmuppgift. Elin går först igenom bildmanuset. Eleverna ska sedan, i sina grupper, följa bildmanuset och spela in de två filmscenerna. De har trettio minuter på sig för att göra filmen.

IMG_4887

övning närbild

IMG_4911

Därefter lägger de upp filmklippen i iMovie, som är det program vi använder för att redigera filmerna. Filmklippen ska ligga i rätt ordning, men för övrigt görs ingen redigering denna gång.

Övningen går ut på att:

  • Praktiskt prova filma med iPad
  • Prova att filma korta klipp
  • Prova att filma med olika bildutsnitt
  • Prova importera filmklipp till iMovies tidslinje

IMG_4903

Eleverna arbetade praktiskt utifrån ett färdigt bildmanus där de provade att filma en kort sekvens, en person som klär på sig ytterkläder, går ut och möter vän. I den praktiska uppgiften fick eleverna träna på att använda det filmiska språket för att skildra en vardagssituation.

Lyckades eleverna göra en film?

Jajamensan, alla var klara på utsatt tid så att vi hann titta på varandras filmer.

IMG_4879

Nästa lektion

I nästa blogginlägg berättar vi om en lektion där eleverna praktiserar tilt och panorering och börjar fundera på sina bildmanus.

Hej från Ung i STHLM

IMG_4888

Inlägg för Ung i STHLM

Följ oss också på facebook

avatar (1)