Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Blackebergs gymnasium

Filmprojekt pass 12: Sista touchen

Nu är det inte lång tid kvar på terminen och ung i STHLM:s filmprojekt. Snart ska grupperna lämna in sina filmer, men först ska de få respons och möjlighet att justera och redigera lite till.

Detta pass fick skolorna besök av Jens Choong, som är regissör, producent och musiker. Det är alltid bra när flera ögon tittar och ger respons på ett arbete och därför gick både Jens och vår filmpedagog Elin runt till grupperna, var och en för sig. På det sättet fick grupperna dubbel respons. Här nedan ser ni Jens med två grupper på Spånga gymnasium.

P1010904

P1010919 beskärd
Här är Elin och elever på Blackebergs gymnasium:

P1010291 beskärd mindre 633


När grupperna på de tre skolorna finslipade sina filmer, kunde det låta så här:

Pratbubblor färg3


Nästa gång vi ses är det filmvisning på Grand!

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

I den kommande digitala lärplattformen kommer allt material kunna laddas ner. Då blir det ännu bättre!

Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 10 och 11: Redigera

Lärarpass

Pass 10 och 11 är redigeringspass och dem leder lärarna själva med sina klasser.

Nedan ser du en film som redigeras i iMovie, av elever på Östra Real.

IMG_4980 beskuren

Här arbetar en grupp på Blackebergs gymnasium med sin film.P1010701 jpg c


För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 9: Klipptips

Nu har alla grupper kommit igång med att filma och några är redan färdiga för nästa steg: klippning — en kreativ process där det filmade materialet sätts ihop till en helhet. Efter vår filmpedagog Elin Jönssons genomgång idag arbetades det både koncentrerat och livligt!

I korthet innehåller lektionen:

  1. Helklass: Genomgång av grundläggande klipptips, se nedan. Samt kort genomgång av iMovie på iPad.
  2. I sina grupper: Fortsätta filma eller redigera och klippa ihop filmen i iMovie.

P1010708

P1010728

IMG_5314 Blackan 633

Elever på Blackebergs gymnasium redigerar sina filmer.


Några grundläggande klipptips

1) Två bilder som ligger efter varandra läser vi ihop

2) Klipp när motivet rör sig i bild – tajta till klippningen

3) Undvik att klippa i kamerarörelser 

4) Undvik att klippa mellan bilder som är alltför lika

5) Tänk på bildavsökningen, ligger motivet rätt i bild?

6) Tänk på blick- och rörelseriktningar


1) Två bilder som ligger efter varandra läser vi ihop

Exempel 1: Om ett filmklipp visar en bil som kör och nästa klipp visar en mur, läser betraktaren ihop bilderna och förväntar sig att bilen ska krocka med muren.

Exempel 2: Om ett klipp visar ett hus och nästa klipp visar en person i ett rum, tolkar betraktaren det som om personen befinner sig i ett rum i huset.


2) Klipp när motivet rör sig i bild – tajta till klippningen

Exempel: Om en person ska gå ut ur bild, klipp innan personen helt är ute ur bilden för att skapa en bra rytm.

Ofta kan du tajta till klippningen mer än du tror. Det är ett vanligt nybörjarfel att göra för långa filmer med långdragna klipp. En bra grundregel för att få ett bra tempo: Klipp så snabbt den nödvändiga informationen i scenen har avslöjats.


3) Undvik att klippa i kamerarörelser

Var försiktig med att klippa mellan bilder där kameran rör sig (till exempel i panorering eller tilt). Det kan uppstå en ”chockeffekt”. Kamerarörelserna måste vara synkade om klippningen ska se bra ut.


4) Undvik att klippa mellan bilder som är alltför lika

Det kan resultera i ett så kallat ”jumpcut” = det ser ut som om motivet hoppar till.


5) Tänk på bildavsökningen: ligger motivet rätt i bild?

Ögat söker sig automatisk till rörelser. Därför kan det vara bra att försöka att hålla ihop rörelsernas position mellan olika klipp, så att betraktaren slipper ”irra runt” med blicken. Det är extra viktigt vid snabba klipp.

BW-480353 kvinna pekar med textElin tipsar:
Nästa gång du tittar på en film, håll ut ett finger mot det som är viktigt och som rör sig (t ex huvudpersonen som går). Då kommer du att se att i nästa klipp fortsätter rörelsen ofta vid samma ställe/position.


6) Tänk på blick- och rörelseriktningar

  • Se till att personer som för en dialog har blickarna riktade mot varandra.
  • Se till att personer som förflyttar sig mellan bilder rör sig åt samma håll.
  • En person som rör sig från vänster till höger upplevs ofta som en person på väg någonstans.
  • En person som rör sig från höger till väster upplevs ofta som en person som är på väg tillbaka.

P1010598

På alla Elins lektioner går hon runt till grupperna och svarar på frågor. Här är det en grupp på Östra Reals gymnasium som visar sin film.

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

I den kommande digitala lärplattformen kommer allt material kunna laddas ner. Då blir det ännu bättre!

Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 7 och 8: Filma

Lärarpass

Pass 7 och 8 är filmpass och dem leder lärarna själva med sina klasser.

De grupper som behöver, arbetar först klart med sina bildmanus.

P1010532 kompr

Här ser vi några elever på Spånga gymnasium filma en scen i korridoren, med iPad.

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 6: Berätta med ljud/musik/tystnad

NAP-9697980 ljud - KopiaDet här passet går vår filmpedagog Elin Jönsson igenom hur viktigt det är att reflektera över och arbeta med ljud i sin film. Efter genomgången fortsätter grupperna att arbeta med sina bildmanus. Nästa gång är det dags att börja filma!

I korthet innehåller lektionen:

  1. Helklass: Genomgång av ljudets — och tystnadens  betydelse för hur vi uppfattar filmen. Vi lär oss begreppet ljudbild och går igenom olika slags filmljud, som t ex atmosfärljud och effektljud.
  2. I sina grupper: Fortsätta arbeta med sina bildmanus.
  3. Helklass: Genomgång inför nästa lektions filmande  tänk på kläder och väder!

Ljudet är en viktig del av berättelsen

Vad vi väljer för ljud till vår film kommer påverka hur tittarna upplever filmen — vilken känslostämning och vilket tempo det är i filmen.

I filmvärlden använder man ofta begreppet ljudbild, eftersom ljud skapar bilder i våra huvuden. Ljud kan både förstärka bilden av det vi ser i filmen, komplettera bilden eller skapa något helt annorlunda.

Det finns olika slags filmljud

  • Originalljud — ljud som kameran fångar upp i miljön.
  • Atmosfärljud — ljud vi lägger till efteråt för att förstärka miljön eller en viss stämning.
  • Effektljud — ljud vi lägger till efteråt för att förstärka en händelse, t ex ljudet av ett glas som går i krasch eller en bil som exploderar.
  • Berättarröst, kallas även ”voice over” — röst vi lägger till som berättar, men inte syns i bild.
  • Musik — läs mer nedan

Det viktiga musikvalet

Elin spelar upp tre filmmusikstycken, till tre olika filmer.
Efter varje stycke stannar vi upp och reflekterar.

— Berätta vad ni tänker på, vad fick ni för bilder? Vad fick ni för känslor? Vilken typ av film tror ni (som inte redan vet) att musiken har använts till?

De olika musikstyckena ger oss olika associationer, skapar olika idéer och förväntningar om vad det är för slags film.

NAP-11971842 HajElin berättar att en av filmhistoriens mest kända skräckfilmer Hajen, som gjordes på 70-talet, inte hade så stor budget och dessutom var ju möjligheterna att göra specialeffekter inte alls som idag. Själva hajen syns faktiskt bara i slutet av filmen. I stället är det en musikslinga som representerar hajen och får oss att känna dess starka närvaro. Musiken skapar bilder och förväntningar. Vi tänker nog inte så mycket på att vi inte ser hajen för det är inte så det känns.

Tips: Det ni – av olika anledningar – inte kan filma, fundera på om ni i stället kan berätta det med ljud.


Ljud kan berätta olika historier till samma bilder

Exempel 1:

Vi ser samma filmscen till olika slags musik. Hur upplever vi dem, är det någon skillnad?

Elin undrar om det är fler än hon som upplever att mannen springer och hoppar på ett annorlunda sätt till den lugnare musiken, att det nästan är som han svävar lite.


Exempel 2:

Vi tittar på en och samma skogsscen med tre olika ljudbilder.
skog jpg 633 2
Fundera på frågorna när ni tittar på filmerna.

Ljudexempel 1: Vad berättar ljudet om skogen?
Vad ger ljudet för information om skogen som inte syns i bilden?
Ljudexempel 2: Vad berättar ljudet nu? Hur förändrar ljudet bilden?
Ljudexempel 3: Vad berättar ljuden och musiken tillsammans?

Genom att kombinera ljud och musik kan du skapa en specifik stämning och känsla till dina rörliga bilder.



Viktig förberedelse inför filmandet

Det här är sista lektionen innan det är dags att börja filma!

De grupper som känner sig klara kan redan nu börja titta på inspelningsmiljöer. Om ni har bestämt er för att spela in en scen vid till exempel skolans ingång, är det bra att gå dit och i förväg prova lite olika ställen. Var är bästa stället för skådespelarna att stå? Var är bästa kameraläget? Ju mer vi förbereder oss inför filmandet, ju smidigare och bättre går det påminner Elin.

Kläder: Ni som ska vara med i bild behöver tänka på vilka kläder ni ska ha på er och se till att ni har samma kläder, i de scener där det behövs. Gör upp en plan!
NAP-12590076 paraply mindre2

Väder: Gå igenom manus och se vilka scener som är utomhus. Filma helst utomhusscener vid samma tillfälle eftersom vädret kan variera.

Lycka till!

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

I den kommande digitala lärplattformen kommer allt material kunna laddas ner. Då blir det ännu bättre!

Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 5 del II: Respons från en regissör!

Två av våra tre skolor i projektet, Spånga och Blackebergs gymnasium, hade turen att få besök av filmregissören Sophie Vukovićs. Sophie berättade lite kort om sig själv för klasserna innan hon gick runt till grupperna. Hon är 29 år och hennes väg till filmregissör började med att hon filmade med sin mobil. Sophie gjorde sedan en uppmärksammad kortfilm och förra året kom hennes första långfilm Shapelifters, som klasserna hade möjlighet att se tillsammans, några veckor efter besöket.

P1000927 633

Undertecknad kan berätta att kortfilmen från 2015 visades på festivaler världen över och blev utnämnd till bästa kortfilm på tolv av dem. Den dokumentära långfilmen Shapelifters från 2017 fick fina recensioner.

https://www.folketsbio.se/film/shapeshifters/

Sophie och vår filmpedagog Elin gick runt till grupperna och samtalade med dem om deras idéer och utkast. Det var härligt att se engagemanget!

2 bilder ihop


Och här ser vi några av eleverna från Blackebergs gymnasium utanför bio Grand, en stund innan de ska se filmen Shapeshifters.

P1010432 633 C

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 5: Bildmanus

Grupperna har tidigare skissat på sina idéer till ett filmmanus med temat trygghet/otrygghet. I det här passet arbetar eleverna vidare med att omvandla sina manus till bildmanus.

 I korthet innehåller lektionen:

  1. Helklass: Genomgång av vår filmpedagog Elin Jönsson om bildmanusets funktion, hur vi skapar mer dramatik genom att tidsförlänga och tidsförkorta filmklippen, den viktiga blick- och rörelseriktningen samt flera andra tips vid bildplanering.
  2. I sina grupper: Arbeta med sina bildmanus och få respons av Elin och en hemlig gäst (läs mer i nästa blogginlägg).

Vad är ett bildmanus?

  • Ett bildmanus är en serieliknande översikt över ett filmmanus.
  • 1 ruta i filmmanuset illustreras ofta med flera rutor i bildmanuset.
  • Varje ruta i bildmanuset = ett klipp du ska filma.

 Nedan ser ni ett exempel på hur två rutor i ett filmmanus blir 11 rutor i bildmanuset:

2 manusrutor

kan bli 11 rutor

Ägna tid åt bildmanuset

Vår filmpedagog Elin Jönsson berättar att ofta är man så ivrig på att börja själva filmandet att det kan vara frestande att strunta i eller hasta över denna fas i ett filmprojekt, men gör inte det! För ju mer detaljerat och noga vi tänker igenom bildmanuset, desto effektivare kommer filmningen bli. Det gynnar slutresultatet: filmen blir bättre.


Gruppens gemensamma vision

När vi arbetar med bildmanuset skapas förhoppningsvis en gemensam vision av filmen. När alla i gruppen har samma bild att utgå ifrån blir det lättare att samarbeta. Bäst är det att diskutera igenom så mycket som möjligt innan vi börjar filma. Då går det både smidigare och fortare; vi slipper fastna i onödiga diskussioner och detaljer och kan i stället gå vidare i filmprocessen.

Här ser vi en av grupperna på Blackebergs gymnasium arbeta med sitt bildmanus.

2 översta 600 lager - Kopia

Nedre två 600 - Kopia


En viktig sak att fundera över när vi gör ett bildmanus är:
Vad är viktigt att ha med i filmen och vad kan tas bort?

För mer dramatik: tidsförkorta och tidsförläng klippen

I en film arbetar man nästan alltid med tidsförkortande klipp. Om det till exempel står i manuset att en person går från skolan till tunnelbanan, behöver vi inte visa hela vägen dit. Det kanske till exempel räcker att se ett klipp där personen kommer ut ur skolan och sedan i nästa klipp går ner i tunnelbanan. Om vi visar alla steg kan det bli långtråkigt att titta på.

Väg till tbanan - Kopia

Vissa scener kanske vi tvärtom vill förlänga, för att skapa mer dramatik. Då arbetar vi med tidsförlängande klipp. Ett vanligt nybörjarfel är att filma för mycket av ”vägen till” det mer dramatiska — det som är det väsentliga i filmen — och för lite av själva dramatiken. Så för att få en intressantare film: fundera lite extra på vad i filmen som skulle kunna kortas ner och vad som skulle kunna förlängas.

Vilka nyckelscener är värda att lägga lite extra krut på?


Tips vid bildplaneringen

  • Variera bildutsnitt och kameravinkel
  • Använd gärna annorlunda och nyskapande kameravinklar.
  • Använd mycket närbilder, bland annat för personliga ögonblick.ögon bruna 178
  • Använd många klipp, det blir både intressantare och roligare.
  • Tänk på blick- och rörelseriktningar. När vi ser en film känner vi direkt när det blir fel. Rollfigurerna får inte plötsligt börja gå åt ett annat håll eller titta åt ett ologiskt håll. Rita eller skriv in riktningarna i bildmanuset, t ex med pilar, annars är det lätt hänt att det blir fel när du filmar. (Se exemplet i bilden ovan, från skola till tunnelbana.)
  • Gör inte efterföljande bilder för lika, då kan det resultera i ett så kallat
    ”jump-cut” vid redigeringen. Det vill säga, det ser ut som om motivet hoppar till.

För Ung i STHLM
Annika Lagerkvist

Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)