Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
multimodal text

Filmprojekt pass 3: Kamerarörelser

Lärarpass

Pass tre leder lärarna utifrån ett material som de går igenom med sina klasser. Grupperna får i övningsuppgift att filma efter ett nästan färdigt bildmanus. Sedan är det dags att börja arbeta fram det egna filmmanuset. 

I korthet innehåller lektionen:

  1. Helklass: Genomgång av kamerarörelser
  2. I sina grupper: Praktisk filmuppgift
  3. Helklass: Genomgång av riktlinjer och grunder för bedömning
  4. Helklass: Filmexempel
  5. I sina grupper: Diskutera vad trygghet innebär och börja med egna filmmanuset

1: Kamerarörelser

Ett av filmens uttrycksmedel är de kamerarörelser du som filmare väljer. Ibland vill du stå still med kameran, ibland vill du röra kameran medan du spelar in. I det här passet går vi igenom panorering och tilt, två vanliga kamerarörelser.

Panorering = kameran rör sig horisontellt

Det vill säga från höger till vänster eller från vänster till höger.

Tilt = kameran rör sig vertikalt

Det vill säga uppifrån och ner eller nerifrån och upp


2: Praktisk filmövning, att filma utifrån ett bildmanus

Uppgiftkamerarorelse

Lärarna går först igenom ruta för ruta i bildmanuset och tittar tillsammans med eleverna vad det är för bildutsnitt och kamerarörelse.

Notera att i ruta 2 är blickriktningen viktig. ögon bruna 178Tjuven ska titta mot personen på bänken. Annars kommer den som ser filmen inte självklart ”läsa ihop” bild 1 och 2 och förstå att tjuven smyger på personen på bänken. 

Bildmanuset har som ni ser ett öppet slut. Eleverna ska själva lägga till 1-2 klipp som gestaltar ett slut som gruppen väljer tillsammans. Blir tjuven gripen? Kommer tjuven undan? Eller vad händer?

Dags att filma! Beräkna att uppgiften att filma utifrån bildmanus tar 20-30 minuter.

Övningen går ut på att:

  • Praktiskt prova filma med ipad
  • Prova att filma korta klipp
  • Prova att filma med olika bildutsnitt samt använda kamerarörelserna panorering och tilt
  • Prova importera filmklipp till imovies tidslinje (något eleverna också fick göra pass 2)

3: Riktlinjer och grund för bedömning

Nu börjar arbetet med den egna filmen!

Lärarna går först igenom riktlinjerna för elevernas egna filmer, samt grunderna för bedömning gällande det bildspråkliga och arbetsprocessen. (Om det passar bättre, har lärarna redan gått igenom detta med respektive klass i förväg.)

Filmkriterier

Grund för bedömning

Arbetsprocessen bedömning


4: Filmexempel på temat

Klasserna tittar på några filmexempel på temat trygghet och diskuterar (kort) med frågorna som utgångspunkt.

  • Vem är filmens huvudperson?
  • Är personen trygg/otrygg? Varför/varför inte?
  • Hur slutar filmen?

Film 1: Friends- Hårda ord (50 sekunder)

Notera: I filmen hör vi hårda ord uttalas av friends3biroller och vi får se hur huvudpersonen reagerar på dem. En filmisk effekt, i form av ljudpålägg som kombineras med huvudpersonens rörelse, gör att det ser ut som om varje elakt ord orsakar fysisk smärta hos pojken. 

Filmen har musik med sång som knyter an till temat och som spelas i bakgrunden under hela filmen. Filmen avslutas med ett textbudskap. 


Film 2: Shafaq Shakeri – Chapter 115 (1.46 min)

chapter115

Notera: Filmen har inga repliker, utan en voice over (berättarröst) för handlingen framåt.

Filmen har musik som ligger svagt i bakgrunden under hela filmen, samt några naturljud som förstärker bilderna.



Film 3: 
IYMS – Violence – the true impact (1.23 min)

Film 4: IYMS – Discrimination (1.38 min)


5: Skissa på temat trygghet

Arbetsbladet vad betyder trygghet

Pass två fick eleverna ett arbetsblad som de nu ska samtala kring i sina filmgrupper. Först berättar de för varandra om hur de själva har svarat på frågorna. Sedan ska grupperna börja diskutera fram en gemensam idé till manus. Till sin hjälp har de manusblad där de gör enkla skisser med stödord, på valfritt språk.

Manus pass 3

P1010322 633

En grupp på Blackebergs gymnasium skissar på sin idé.


Kommentar från vår filmpedagog Elin Jönsson:
Kamerarörelserna panorering och tilt kommer att bakas ihop med pass 2 i den digitala lärplattform som vi kommer att bygga under hösten. I pass 3 kommer i stället 360°-regeln att läggas till.

I den kommande digitala lärplattformen kommer allt material kunna laddas ner. Då blir det ännu bättre!

För Ung i STHLM
Annika Lagerkvist

Inlägg för Ung i STHLM

Följ oss också på facebook

avatar (1)

Ung i STHLM, ett filmprojekt för elever på gymnasiet

Ung i STHLM är ett ett språk- och integrationsprojekt som vänder sig till skolor där svenskfödda elever/elever som bott i Sverige en längre tid får möjlighet att lära känna nyanlända elever och vice versa. I projektet arbetar vi med film och andra estetiska uttryckssätt för att elever som kommer med en väska fylld med erfarenheter och kompetens, men som ännu inte behärskar det svenska språket, ska erbjudas olika möjligheter att uttrycka sig.

Men också för att estetiska uttryckssätt gynnar elever som längtar efter ombyte från en texttyngd undervisning. På bilden arbetar elever från Blackebergs gymnasium på sitt bildmanus.

P1000952 beskuren4
Vi erbjuder kulturprojekt på lektionstid med ett strukturerat innehåll som går att göra inom de flesta av klassens ämnen. För att underlätta möten utanför skoltid samarbetar vi med stadens institutioner och stadens fria kulturaktörer och kan ibland erbjuda elever och lärare fria biljetter till kulturevenemang för att stärka sammanhållningen mellan och inom klasserna.  I kommande blogginlägg för Ung i STHLM kommer vi att berätta om våra genomgångar och arbetsuppgifter lektion för lektion för att underlätta för dig som vill arbeta med multimodala tekniker i ditt ämne.

IMG_4969 (004) c
I början av vårterminen 2018 gick vi ut med inbjudan med filmprojekt Ung i STHLM till stadens gymnasieskolor. Blackeberg-, Spånga-, och Östra Reals gymnasium var snabba att anmäla sig. Bilden är ett gruppfoto med deltagande elever från Östra Reals gymnasium.

Elevernas arbetsuppgift

Elevernas uppgift är att göra en kortfilm på tema trygghet, som ska visas på biografen Grand den 28 maj. Eleverna blir uppdelade i blandade grupper från språkintroduktion och nationella program med uppmaningen att fundera på när de känner sig trygga respektive otrygga. Utifrån allas berättelser arbetar gruppen fram ett förslag som, utifrån givna ramar, går att gestalta filmiskt.

Arbetsbladet vad betyder trygghet
De krav vi ställer på filmen är:

  • Filmen ska väcka en känsla hos betraktaren och beröra på något sätt.
  • Filmen börjar med en titel och avslutas med en mening som förtydligar budskapet.
  • Filmen ska bli mellan 1-3 minuter lång.
  • Filmen ska vara dialoglös alternativt ha en voice over som berättar.
  • Filmen ska innehålla flera bildutsnitt, kameravinklar och kamerarörelser.

bildmanus panorering_tilt

Tips på inspirationsfilm

För att inspirera eleverna och visa hur de kan tänka när de gör film utan dialog, visar vi några exempel på filmer under kursens gång, bland annat denna film på tema ickevåld:

Ung i STHLM, ett språkprojekt som inte tillåter språk?

Anledningen till att vi har valt bort dialog i filmen, är dels att det ställer stora krav på agerande som de flesta elever inte besitter. Men framför allt för att Ung i Sthlm är mån om att alla ska kunna bidra utifrån sina förutsättningar. När vi tänker och arbetar med bilden som språk, missgynnas inte elever som ännu inte är så förtrogna med det svenska språket. Vi vill också utveckla elevernas förtrogenhet i filmteknik och filmspråk samt utveckla deras förmåga att uttrycka åsikter och kunskaper med multimodal teknik. Filmen kan vara ett viktigt redskap och ett forum för att göra sin röst hörd och kunna påverka. Relevanta filmtermer och ord förknippade med vårt tema översatte vi i förväg till de språk som talas i grupperna: uzbekiska, arabiska, dari, rumänska, serbiska, somaliska, sorani, tigrinja och amharigna.

olika språk ram
Men varför kallar vi Ung i STHLM för ett språkprojekt när det inte bygger på tal?
Det gör vi för att vi är övertygade om att eleverna måste prata med och lyssna på varandra för att det skall bli en film. Vi har lagt in vad kan tyckas många lektioner, just för att eleverna ska få en chans att lära känna varandra. Lärare som deltar med sina elever i Ung i STHLM har berättat att elever från de olika programmen nu kan varandras namn och hejar på varandra i korridoren samt byter kontaktuppgifter via sociala medier. De arbetsuppgifter vi låter eleverna göra hänger inte så mycket på svenska språket som viljan att berätta och gestalta. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld. På bilden ser vi några elever från Spånga gymnasium samtala kring deras film tillsammans med filmpedagog.

P1010881 633

Filmprojektets upplägg 

Projektet är upplagt på tolv träffar och passar bra att arbeta med i svenska, samhällskunskap och eventuellt bild/media. Föreläsningar varvas med workshops och handledning — handledning både på plats och i digitala kanaler.

P1010473
De flesta lektioner i filmskapande ansvarar Mediotekets filmpedagog, Elin Jönsson för. I upplägget finns också några lektioner som lärarna på skolan håller i själva med hjälp av en detaljerad planering och powerpoints från vår filmpedagog. Utöver det får varje skola två pass med Mediotekets dramapedagog, Alexandra Ljungkvist Sjölin.

IMG_4943 (002)

Schemalagda pass

Skärmavbild 2018-05-22 kl. 12.25.52

Vår premiärbiograf

Den 28 maj var det final för filmprojektet Ung i Sthlm på biografen Grand. I blogginlägget hittar du mingelbilder från en härlig avslutning.

csm_Grand_c0524b3c88

Att delta i filmprojektet är utan kostnad för skolan. Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen. Filmning och redigering sker med iPads. Har inte skolan iPads att låna ut till eleverna får deltagande grupper låna iPads från Medioteket. Det är bra om deltagande lärare har skolledningens fulla stöd och att de får hjälp med schemaläggning, eftersom projektet bygger på att klasserna har gemensam tid för projektet. Projektet behöver också vid vissa pass få tillgång till större rum som har utrymme för två klasser.

Praktiska förutsättningar för att genomföra projektet

Projektet behöver också vid vissa pass få tillgång till större rum som har utrymme för två klasser.Vi har hitintills inte stött på några problem som inte gått att lösa.  När vi har dramalektioner krävs fri golvyta. På Blackebergs  gymnasium valde vi att ha samarbetsövningarna uppe på scenen i aulan. Det gick bra, men för säkerhets skull hade vi utposterat några trygga lärare framför scenen utifall någon elev skulle förivra sig utanför kanten.

Kommande inlägg för Ung i STHLM

Följ oss också på facebook

avatar (1)

Till höstterminen breddar vi Ung i STHLM med ett scenprojekt

Vi har möjlighet att bjuda in tio kommunala gymnasier och högstadieskolor till höstens scenprojekt Ung i STHLM. Är du intresserad kontakta Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se. Det projektet sker i samarbete med Rädda Barnen som finansierar: final på Intiman den 26 november, inspirationstillställningar, workshops för elever och mellanmål när klasserna samarbetar.

Rädda barnen2