Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
multimodala tekniker

Kreativt skrivande – en workshop på Blackebergs gymnasium

IMG_0546 besk komp”Blackebergs gymnasium är en av de skolor som under hösten deltar i Ung i STHLM:s scenprojekt. Skolorna som deltar har möjlighet att inom projektets ramar bjuda in en kulturaktör.

Blackeberg valde att låta artisten Kalle Haglund hålla en workshop i kreativt skrivande. Kalle är knuten till Unga Dramaten och där presenteras han som ”en sällsam hybrid av humor, teater, musik och poetiskt berättande”.  Målet med Kalles workshop är att inspirera till att komma igång med eget skrivande.


Workshopens upplägg

Under en dubbellektion varvade Kalle egna inspirationstexter — som han framställde muntligt — med korta skrivövningar till eleverna. Eleverna satt i de grupper som de arbetar i under projektet och består av elever från samhällsprogrammet årskurs 1 och språkintroduktionsklassen.

Övningarna följde en röd tråd och byggde på varandra, på ett fritt sätt. Till exempel: En av detaljerna i den första skrivövningen ”Förlåt att jag är sen” var att det på något vis skulle ingå ett djur. I den tredje skrivövningen återkom djuret, men nu i dialogform och koppling fanns även till skrivövning två som handlade om innersta önskningar.

IMG_0497 - komp

Eleverna skrev övningarna individuellt och hade 4 eller 8 minuter på sig. Sedan berättade de för varandra i sina grupper vad de hade skrivit. Det vill säga OM de ville. Kalle var tydlig med att ibland kunde vi tycka att texten var privat. Och i de här skrivövningarna var det viktigare att känna sig fri i sitt skrivande än att dela med sig. Men för det mesta märkte vi som var där att det verkade gå bra att kombinera.

IMG_0504 komp

Hur kan vi arbeta vidare efter workshopen?

Så här berättar Kalle: Nu har du skrivit fyra texter. Om du slår ihop dem tänker jag att du får en berättelse. Den kan du arbeta vidare med på flera sätt. Ett tips är att du utifrån dina texter skriver ett brev. Tänk dig att mottagaren är någon du tycker om, till exempel en mormor eller en bror.

Efter det kan du fundera några varv till. Kanske vill du lyfta ut något särskilt och spinna vidare på det? Kanske är du särskilt nöjd med en formulering? Kanske vill du skriva en dikt?

Hur kan vi koppla texterna till scenframställningen?

Ung i STHLM:s scenprojekt avslutas med att de deltagande grupperna visar en gestaltning på Intiman den 26 december. Gestaltningen ska vara 1-5 minuter lång och bygga på det gemensamma temat kontakt. Hur kan vi koppla våra texter till detta arbete?

Kalle säger att ofta kan vi välja ut något mindre och arbeta vidare med det. Han själv till exempel känner sig nöjd med formuleringen Jag som trodde att kärleken var evig, men den tog slut i eftermiddags.

ballong beskuren 300På scenen skulle det kunna bli så här visar Kalle: Kanske kommer jag in så här på scenen, med en ballong i handen. Jag ser lite ledsen ut och säger ynkligt:
Jag som trodde att kärleken var evig, men den tog slut i eftermiddags…

Kanske kommer det då in en annan person på scenen med en stor nål, sticker hål på ballongen och vrålar ilsket:
Men det var ju DU som gjorde slut!

Och så avslutas workshopen, med mycket skratt i klassrummet!

(Bilden ovan är Kalle Haglunds och beskuren.)


Så här tyckte eleverna

”Jag har bara träffat klassen en kort stund idag , men de var helt tagna av Kalle. De tyckte att han var ascool och skön och ville gärna gå och se hans föreställning på Dramaten” Anna Bergqvist, lärare i svenska på Blackebergs gymnasium

”I språkintroduktionsklasserna arbetar vi med att skriva en novell utifrån Kalles workshop. Vi har precis kommit igång med detta. Eleverna upplevde att det var utmanande och roligt. De var imponerande över hur Kalle memorerat texterna och tyckte att han var snäll och duktig.” Marianne Lindblad, lärare på Spri, Blackebergs gymnasium

För Ung i STHLM
Annika Lagerkvist


Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren. 

Ung i STHLM genomförs under hösten i samarbete med Rädda Barnen. 

avatar (1)

Rädda barnen2

Informationsträff språk och inkluderingsprojekt – scen

  • Vill du arbeta med språk på ett aktivt och kreativt sätt genom multimodala tekniker?
  • Vill du utveckla metoder för att skapa ett tryggare gruppklimat?
  • Vill du delta i ett inkluderingsprojekt?

Ja då har du kommit rätt!

Torsdagen den 23 augusti träffades intresserade lärare och skolbibliotekarier från högstadiet och gymnasiet från Stockholms kommunala skolor för att få veta mer om höstens Ung i STHLM-projekt. Plats: Medioteket.

Deltagare 23 aug

Från Medioteket medverkade:
Alexandra Ljungkvist Sjölin lärare i svenska som andra språk och teaterlärare
Elisabeth Söder, kulturombudssamordnare och
Elin Jönsson, filmpedagog
som alla informerade om höstens Ung i STHLM projekt.

Vi fick också höra lärarna Marianne Lindblad och Anna Bergqvist från Blackebergs gymnasium berätta om deras erfarenheter från vårterminens arbete med Ung i STHLM:s filmprojekt. Läs mer nedan!

Under kvällen bjöds deltagarna på en uppskattad vegetarisk buffé, samt kaffe och kaka.


Om höstens scenprojekt

Under hösten kommer Ung i STHLM att arbeta med sceniska uttryck och finalen kommer att bli på Intiman, den fina lilla teatern vid Odenplan den 26 november. Höstens tema som grupperna kommer att arbeta med är kontakt.
Kontakt2

Eftersom  sceniska uttryck har en annorlunda process än ett filmskapande, kommer höstens program inte att vara lika uppstrukturerat i förväg som vårterminens filmprojekt, berättade Ung i STHLM:s teaterlärare Alexandra. Hon kommer i stället att lägga upp undervisningen tillsammans med er på skolan, utifrån de förutsättningar ni har och beroende på vad som växer fram under processen. För Alexandra är det viktigt med stor lyhördhet inför vad varje grupp vill fokusera på.

Sceniska uttryck kan omfatta mer än vad vi kanske tänker på. Det kan t ex vara att framföra musik, dans, Tedtalks, poesi, fysisk teater och många andra scenuttryck, som t ex bildspel. Det här öppnar också upp för de elever som kanske inte vill framträda själva på scenen den 26 november. Möjligheter kommer att finnas för alla att vara med på sina villkor!

Tanken är att några lektioner leder Alexandra och några håller ni lärare själva i, utifrån ett underlag från Alexandra. Ni har även möjlighet att välja en kulturaktör som antingen kommer till skolan eller upplevs från en scen. Allt är kostnadsfritt för skolan!

En idé till ett upplägg kan se ut såhär.

Schema

För er som deltar i projektet Ung i STHLM erbjuder vi även lärarkvällar, kulturupplevelser och lärarhandledningar.

  • Den 13 september har vi en Inspirationskväll på Pantomimteatern, där vi ger en inblick i de olika valbara workshops som erbjuds. Ta gärna med några elever från klassen för att underlätta deras val av inriktning för scenprojektet. Anmälan till inspirationskväll
  • Vi bjuder på kulturerbjudanden till er lärare som exempelvis Poetry slam på Dramaten, Våroffer på Stockholms stadsteater och Syskonen i Mantua på Drottningholms slottsteater.

Inspiartionskväll

Grundförutsättning

Projektet bygger på ett samarbete på din skola, mellan en klass som läser ett nationellt program och en klass som läser språkintroduktion eller går i förberedelseklass. De bägge klasserna kommer att arbeta tillsammans uppdelade i mindre grupper med ett scenprojekt under höstterminen. Så hitta varandra och välkomna med er anmälan! Senast 30/8, läs mer längre ned.

Vill du ha mer information?

Läs gärna ett blogginlägg på Kulan som berättar om höstens projekt. Och vill du veta mer om Ung i STHLM:s filmprojekt under våren, kan du läsa om det på våra tidigare blogginlägg. Där hittar du bland annat Alexandras dramaövningar som eleverna fick göra i början av filmprojektet i syfte att skapa en tryggare grupp.

Observera att vårens filmprojekt enbart riktade sig till gymnasiet, men att höstens scenprojekt riktar sig både till gymnasiet och grundskolan.

Nytt för i höst är att vi kommer att använda oss av möjligheten att dela material och chatta genom Teams på Skolplattformen. Om det här får dig att känna dig osäker, lugn: Är du med i projektet kommer du att få den hjälp du behöver!

Under hösten kommer Ung i STHLM även att bygga en lärplattform så att allt material blir lättillgängligt och öppet för alla att ta del av.

Du är alltid välkommen att kontakta oss om du vill veta mer. Se nedan


Erfarenheter från Blackebergs gymnasium

Anna Bergqvist och Marianne Lindblad arbetar som lärare på Blackebergs gymnasium och deltog under våren i Ung i STHLM:s filmprojekt. Anna med en klass som läste Samhällsvetenskapsprogrammet och Marianne med en klass som läste språkintroduktion. Anna och Marianne hade pratat om att göra något ihop, så när erbjudandet från Ung i STHLM kom passade det väldigt bra.

Anna Marianne beskuren2

Hur introducerade ni projektet till eleverna?

Film lockade stort. Eleverna kände att de var utvalda. De förstod att det inte var många som fick den här möjligheten, berättade Anna. Att filmerna skulle visas på biografen Grand var ett tydligt mål.

För Marianne fungerade det bra att förbereda sina elever inför de gemensamma lektionerna, med hjälp av materialet från Ung i STHLM. Det gjorde eleverna tryggare och de kunde gå igenom nya ord och begrepp i förväg. Hon visade dem också biografen Grand, vilket gjorde målet tydligare. De fick se salongen där deras filmer skulle visas och de fick även prova på hur det kändes att stå uppe på själva scenen.

Eleverna är ganska blyga för varandra i början, i båda klasserna, berättade Anna och Marianne. Att vi fick göra dramaövningar med Alexandra i början av projektet hjälpte till att skapa en trygghet i gruppen. Det märktes att de tyckte det var roligt och det var något som också framkom i utvärderingarna.

Den viktiga administrativa förberedelsen

Vi var noga med att allt administrativt skulle vara klart innan vi drog igång, berättade Anna och Marianne.

Vi satte oss med schemaläggaren för att gå igenom hur vi kunde använda det befintliga schemat och ändra på det som behövdes. Det var viktigt att veta i vilka lokaler vi skulle vara. Några lektioner fick starta redan kl. 8 och då ordnade skolan frukost till eleverna. När lektionerna var på eftermiddagen hade vi fika, som vi fick från projektet.

Att allt detta var ordnat innan vi drog igång betydde mycket och det är något vi rekommenderar andra att göra. Det gav även projektet en tyngd på skolan.

En annan förberedelse var gruppindelningen av eleverna. Av våra två klasser skulle vi bilda ett antal mindre grupper med elever från båda klasserna. Vi funderade till exempel över vilka i språkintro – som var färre till antalet –  som kunde vara själva i en grupp och vilka som behövde vara i par. Och vilka från de två klasserna som vi trodde skulle fungera bra ihop. Det här la vi ner en hel del tid på och det var viktigt.

Blev det mer jobb för er lärare?

Nej, för mig som lärare blev det inte mer jobb, berättade Anna, eftersom jag fick färdiga lektioner att arbeta med och flera lektioner där jag inte själv var aktiv. Det gav mig tid och möjlighet att observera på ett sätt jag sällan annars kan och som var mycket värdefullt.

Lika viktigt var att det inte skulle bli massa extra jobb för eleverna. Men också att eleverna skulle veta att de inte missade någonting. Jag tog inte bort något från den ordinarie undervisningen, utan vävde in det hela. Min klass var positiv, det var inte svårt att motivera dem.

”Fördelen med film och teater är att det går bortom språket”  (Anna Bergqvist)

Efter projektet

Anna och Marianne har sett en skillnad på interaktioner mellan eleverna. De hälsar på varandra, kan stanna till och prata, byta kontaktuppgifter. Andra elever ser det här och de såg när grupperna arbetade tillsammans under våren, när de filmade på skolgården och i korridorerna. Det får ringar på vattnet och påverkar i sin tur hela skolan på ett positivt sätt.

Eleverna är väldigt stolta över sina arbeten. Det är vi med, hälsar Anna och Marianne och visar en av gruppernas filmer för oss.

Blackeberg är med även i höst, välkommen att anmäla er ni också!


Anmälan

Intresseanmälan till Ung i STHLM senast 30/8: alexandra.ljungkvist.sjolin@stockholm.se

Intresseanmälan till kulturaktiviteter och för kontakt med kulturaktörer: elisabeth.soder@stockholm.se

Tveka inte att höra av dig till oss om du har några frågor!

För Ung i STHLM
Annika Lagerkvist


Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren. 

Ung i STHLM genomförs under hösten i samarbete med Rädda Barnen. 

avatar (1)

Rädda barnen2

Filmprojekt pass 12: Sista touchen

Nu är det inte lång tid kvar på terminen och ung i STHLM:s filmprojekt. Snart ska grupperna lämna in sina filmer, men först ska de få respons och möjlighet att justera och redigera lite till.

Detta pass fick skolorna besök av Jens Choong, som är regissör, producent och musiker. Det är alltid bra när flera ögon tittar och ger respons på ett arbete och därför gick både Jens och vår filmpedagog Elin runt till grupperna, var och en för sig. På det sättet fick grupperna dubbel respons. Här nedan ser ni Jens med två grupper på Spånga gymnasium.

P1010904

P1010919 beskärd
Här är Elin och elever på Blackebergs gymnasium:

P1010291 beskärd mindre 633


När grupperna på de tre skolorna finslipade sina filmer, kunde det låta så här:

Pratbubblor färg3


Nästa gång vi ses är det filmvisning på Grand!

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

I den kommande digitala lärplattformen kommer allt material kunna laddas ner. Då blir det ännu bättre!

Tidigare inlägg för Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 10 och 11: Redigera

Lärarpass

Pass 10 och 11 är redigeringspass och dem leder lärarna själva med sina klasser.

Nedan ser du en film som redigeras i iMovie, av elever på Östra Real.

IMG_4980 beskuren

Här arbetar en grupp på Blackebergs gymnasium med sin film.P1010701 jpg c


För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

Inlägg för Ung i STHLM-film

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 9: Klipptips

Nu har alla grupper kommit igång med att filma och några är redan färdiga för nästa steg: klippning — en kreativ process där det filmade materialet sätts ihop till en helhet. Efter vår filmpedagog Elin Jönssons genomgång idag arbetades det både koncentrerat och livligt!

I korthet innehåller lektionen:

  1. Helklass: Genomgång av grundläggande klipptips, se nedan. Samt kort genomgång av iMovie på iPad.
  2. I sina grupper: Fortsätta filma eller redigera och klippa ihop filmen i iMovie.

P1010708

P1010728

IMG_5314 Blackan 633

Elever på Blackebergs gymnasium redigerar sina filmer.


Några grundläggande klipptips

1) Två bilder som ligger efter varandra läser vi ihop

2) Klipp när motivet rör sig i bild – tajta till klippningen

3) Undvik att klippa i kamerarörelser 

4) Undvik att klippa mellan bilder som är alltför lika

5) Tänk på bildavsökningen, ligger motivet rätt i bild?

6) Tänk på blick- och rörelseriktningar


1) Två bilder som ligger efter varandra läser vi ihop

Exempel 1: Om ett filmklipp visar en bil som kör och nästa klipp visar en mur, läser betraktaren ihop bilderna och förväntar sig att bilen ska krocka med muren.

Exempel 2: Om ett klipp visar ett hus och nästa klipp visar en person i ett rum, tolkar betraktaren det som om personen befinner sig i ett rum i huset.


2) Klipp när motivet rör sig i bild – tajta till klippningen

Exempel: Om en person ska gå ut ur bild, klipp innan personen helt är ute ur bilden för att skapa en bra rytm.

Ofta kan du tajta till klippningen mer än du tror. Det är ett vanligt nybörjarfel att göra för långa filmer med långdragna klipp. En bra grundregel för att få ett bra tempo: Klipp så snabbt den nödvändiga informationen i scenen har avslöjats.


3) Undvik att klippa i kamerarörelser

Var försiktig med att klippa mellan bilder där kameran rör sig (till exempel i panorering eller tilt). Det kan uppstå en ”chockeffekt”. Kamerarörelserna måste vara synkade om klippningen ska se bra ut.


4) Undvik att klippa mellan bilder som är alltför lika

Det kan resultera i ett så kallat ”jumpcut” = det ser ut som om motivet hoppar till.


5) Tänk på bildavsökningen: ligger motivet rätt i bild?

Ögat söker sig automatisk till rörelser. Därför kan det vara bra att försöka att hålla ihop rörelsernas position mellan olika klipp, så att betraktaren slipper ”irra runt” med blicken. Det är extra viktigt vid snabba klipp.

BW-480353 kvinna pekar med textElin tipsar:
Nästa gång du tittar på en film, håll ut ett finger mot det som är viktigt och som rör sig (t ex huvudpersonen som går). Då kommer du att se att i nästa klipp fortsätter rörelsen ofta vid samma ställe/position.


6) Tänk på blick- och rörelseriktningar

  • Se till att personer som för en dialog har blickarna riktade mot varandra.
  • Se till att personer som förflyttar sig mellan bilder rör sig åt samma håll.
  • En person som rör sig från vänster till höger upplevs ofta som en person på väg någonstans.
  • En person som rör sig från höger till väster upplevs ofta som en person som är på väg tillbaka.

P1010598

På alla Elins lektioner går hon runt till grupperna och svarar på frågor. Här är det en grupp på Östra Reals gymnasium som visar sin film.

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

I den kommande digitala lärplattformen kommer allt material kunna laddas ner. Då blir det ännu bättre!

Inlägg för Ung i STHLM-film

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 7 och 8: Filma

Lärarpass

Pass 7 och 8 är filmpass och dem leder lärarna själva med sina klasser.

De grupper som behöver, arbetar först klart med sina bildmanus.

P1010532 kompr

Här ser vi några elever på Spånga gymnasium filma en scen i korridoren, med iPad.

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

Inlägg för Ung i STHLM-film

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 6: Berätta med ljud/musik/tystnad

NAP-9697980 ljud - KopiaDet här passet går vår filmpedagog Elin Jönsson igenom hur viktigt det är att reflektera över och arbeta med ljud i sin film. Efter genomgången fortsätter grupperna att arbeta med sina bildmanus. Nästa gång är det dags att börja filma!

I korthet innehåller lektionen:

  1. Helklass: Genomgång av ljudets — och tystnadens  betydelse för hur vi uppfattar filmen. Vi lär oss begreppet ljudbild och går igenom olika slags filmljud, som t ex atmosfärljud och effektljud.
  2. I sina grupper: Fortsätta arbeta med sina bildmanus.
  3. Helklass: Genomgång inför nästa lektions filmande  tänk på kläder och väder!

Ljudet är en viktig del av berättelsen

Vad vi väljer för ljud till vår film kommer påverka hur tittarna upplever filmen — vilken känslostämning och vilket tempo det är i filmen.

I filmvärlden använder man ofta begreppet ljudbild, eftersom ljud skapar bilder i våra huvuden. Ljud kan både förstärka bilden av det vi ser i filmen, komplettera bilden eller skapa något helt annorlunda.

Det finns olika slags filmljud

  • Originalljud — ljud som kameran fångar upp i miljön.
  • Atmosfärljud — ljud vi lägger till efteråt för att förstärka miljön eller en viss stämning.
  • Effektljud — ljud vi lägger till efteråt för att förstärka en händelse, t ex ljudet av ett glas som går i krasch eller en bil som exploderar.
  • Berättarröst, kallas även ”voice over” — röst vi lägger till som berättar, men inte syns i bild.
  • Musik — läs mer nedan

Det viktiga musikvalet

Elin spelar upp tre filmmusikstycken, till tre olika filmer.
Efter varje stycke stannar vi upp och reflekterar.

— Berätta vad ni tänker på, vad fick ni för bilder? Vad fick ni för känslor? Vilken typ av film tror ni (som inte redan vet) att musiken har använts till?

De olika musikstyckena ger oss olika associationer, skapar olika idéer och förväntningar om vad det är för slags film.

NAP-11971842 HajElin berättar att en av filmhistoriens mest kända skräckfilmer Hajen, som gjordes på 70-talet, inte hade så stor budget och dessutom var ju möjligheterna att göra specialeffekter inte alls som idag. Själva hajen syns faktiskt bara i slutet av filmen. I stället är det en musikslinga som representerar hajen och får oss att känna dess starka närvaro. Musiken skapar bilder och förväntningar. Vi tänker nog inte så mycket på att vi inte ser hajen för det är inte så det känns.

Tips: Det ni – av olika anledningar – inte kan filma, fundera på om ni i stället kan berätta det med ljud.


Ljud kan berätta olika historier till samma bilder

Exempel 1:

Vi ser samma filmscen till olika slags musik. Hur upplever vi dem, är det någon skillnad?

Elin undrar om det är fler än hon som upplever att mannen springer och hoppar på ett annorlunda sätt till den lugnare musiken, att det nästan är som han svävar lite.


Exempel 2:

Vi tittar på en och samma skogsscen med tre olika ljudbilder.
skog jpg 633 2
Fundera på frågorna när ni tittar på filmerna.

Ljudexempel 1: Vad berättar ljudet om skogen?
Vad ger ljudet för information om skogen som inte syns i bilden?
Ljudexempel 2: Vad berättar ljudet nu? Hur förändrar ljudet bilden?
Ljudexempel 3: Vad berättar ljuden och musiken tillsammans?

Genom att kombinera ljud och musik kan du skapa en specifik stämning och känsla till dina rörliga bilder.



Viktig förberedelse inför filmandet

Det här är sista lektionen innan det är dags att börja filma!

De grupper som känner sig klara kan redan nu börja titta på inspelningsmiljöer. Om ni har bestämt er för att spela in en scen vid till exempel skolans ingång, är det bra att gå dit och i förväg prova lite olika ställen. Var är bästa stället för skådespelarna att stå? Var är bästa kameraläget? Ju mer vi förbereder oss inför filmandet, ju smidigare och bättre går det påminner Elin.

Kläder: Ni som ska vara med i bild behöver tänka på vilka kläder ni ska ha på er och se till att ni har samma kläder, i de scener där det behövs. Gör upp en plan!
NAP-12590076 paraply mindre2

Väder: Gå igenom manus och se vilka scener som är utomhus. Filma helst utomhusscener vid samma tillfälle eftersom vädret kan variera.

Lycka till!

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

I den kommande digitala lärplattformen kommer allt material kunna laddas ner. Då blir det ännu bättre!

Inlägg för Ung i STHLM-film

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 5 del II: Respons från en regissör!

Två av våra tre skolor i projektet, Spånga och Blackebergs gymnasium, hade turen att få besök av filmregissören Sophie Vukovićs. Sophie berättade lite kort om sig själv för klasserna innan hon gick runt till grupperna. Hon är 29 år och hennes väg till filmregissör började med att hon filmade med sin mobil. Sophie gjorde sedan en uppmärksammad kortfilm och förra året kom hennes första långfilm Shapelifters, som klasserna hade möjlighet att se tillsammans, några veckor efter besöket.

P1000927 633

Undertecknad kan berätta att kortfilmen från 2015 visades på festivaler världen över och blev utnämnd till bästa kortfilm på tolv av dem. Den dokumentära långfilmen Shapelifters från 2017 fick fina recensioner.

https://www.folketsbio.se/film/shapeshifters/

Sophie och vår filmpedagog Elin gick runt till grupperna och samtalade med dem om deras idéer och utkast. Det var härligt att se engagemanget!

2 bilder ihop


Och här ser vi några av eleverna från Blackebergs gymnasium utanför bio Grand, en stund innan de ska se filmen Shapeshifters.

P1010432 633 C

För Ung i Stockholm
Annika Lagerkvist

Inlägg för Ung i STHLM-film

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 5: Bildmanus

Grupperna har tidigare skissat på sina idéer till ett filmmanus med temat trygghet/otrygghet. I det här passet arbetar eleverna vidare med att omvandla sina manus till bildmanus.

 I korthet innehåller lektionen:

  1. Helklass: Genomgång av vår filmpedagog Elin Jönsson om bildmanusets funktion, hur vi skapar mer dramatik genom att tidsförlänga och tidsförkorta filmklippen, den viktiga blick- och rörelseriktningen samt flera andra tips vid bildplanering.
  2. I sina grupper: Arbeta med sina bildmanus och få respons av Elin och en hemlig gäst (läs mer i nästa blogginlägg).

Vad är ett bildmanus?

  • Ett bildmanus är en serieliknande översikt över ett filmmanus.
  • 1 ruta i filmmanuset illustreras ofta med flera rutor i bildmanuset.
  • Varje ruta i bildmanuset = ett klipp du ska filma.

 Nedan ser ni ett exempel på hur två rutor i ett filmmanus blir 11 rutor i bildmanuset:

2 manusrutor

kan bli 11 rutor

Ägna tid åt bildmanuset

Vår filmpedagog Elin Jönsson berättar att ofta är man så ivrig på att börja själva filmandet att det kan vara frestande att strunta i eller hasta över denna fas i ett filmprojekt, men gör inte det! För ju mer detaljerat och noga vi tänker igenom bildmanuset, desto effektivare kommer filmningen bli. Det gynnar slutresultatet: filmen blir bättre.


Gruppens gemensamma vision

När vi arbetar med bildmanuset skapas förhoppningsvis en gemensam vision av filmen. När alla i gruppen har samma bild att utgå ifrån blir det lättare att samarbeta. Bäst är det att diskutera igenom så mycket som möjligt innan vi börjar filma. Då går det både smidigare och fortare; vi slipper fastna i onödiga diskussioner och detaljer och kan i stället gå vidare i filmprocessen.

Här ser vi en av grupperna på Blackebergs gymnasium arbeta med sitt bildmanus.

2 översta 600 lager - Kopia

Nedre två 600 - Kopia


En viktig sak att fundera över när vi gör ett bildmanus är:
Vad är viktigt att ha med i filmen och vad kan tas bort?

För mer dramatik: tidsförkorta och tidsförläng klippen

I en film arbetar man nästan alltid med tidsförkortande klipp. Om det till exempel står i manuset att en person går från skolan till tunnelbanan, behöver vi inte visa hela vägen dit. Det kanske till exempel räcker att se ett klipp där personen kommer ut ur skolan och sedan i nästa klipp går ner i tunnelbanan. Om vi visar alla steg kan det bli långtråkigt att titta på.

Väg till tbanan - Kopia

Vissa scener kanske vi tvärtom vill förlänga, för att skapa mer dramatik. Då arbetar vi med tidsförlängande klipp. Ett vanligt nybörjarfel är att filma för mycket av ”vägen till” det mer dramatiska — det som är det väsentliga i filmen — och för lite av själva dramatiken. Så för att få en intressantare film: fundera lite extra på vad i filmen som skulle kunna kortas ner och vad som skulle kunna förlängas.

Vilka nyckelscener är värda att lägga lite extra krut på?


Tips vid bildplaneringen

  • Variera bildutsnitt och kameravinkel
  • Använd gärna annorlunda och nyskapande kameravinklar.
  • Använd mycket närbilder, bland annat för personliga ögonblick.ögon bruna 178
  • Använd många klipp, det blir både intressantare och roligare.
  • Tänk på blick- och rörelseriktningar. När vi ser en film känner vi direkt när det blir fel. Rollfigurerna får inte plötsligt börja gå åt ett annat håll eller titta åt ett ologiskt håll. Rita eller skriv in riktningarna i bildmanuset, t ex med pilar, annars är det lätt hänt att det blir fel när du filmar. (Se exemplet i bilden ovan, från skola till tunnelbana.)
  • Gör inte efterföljande bilder för lika, då kan det resultera i ett så kallat
    ”jump-cut” vid redigeringen. Det vill säga, det ser ut som om motivet hoppar till.

För Ung i STHLM
Annika Lagerkvist

Inlägg för Ung i STHLM-film

Följ Ung i STHLM på facebook

avatar (1)

Filmprojekt pass 2: Att berätta med kamera

Vi kommer att dela med oss av 13 pass i film och drama från filmprojektet Ung i Sthlm. I förra inlägget för berättade vi hur vi arbetade med drama för att svetsa samman klasserna. Det här inlägget från pass 2 handlar om kameraperspektiv.  

29133433_231133360795715_1105924052603633664_n

Här står vår iPad-vagn framför Östra Reals gymnasium. En av de skolor som deltar i Ung i STHLM.  Medioteket lånar ut iPads till de klasser som deltar i filmprojektet.

Eftersom syftet med filmprojektet är att elever från nationella program och elever på språkintroduktion ska arbeta tillsammans under flera lektioner för att lära känna varandra och så klart göra bra filmer, laddar vi upp med fika och frukt under varje pass. Eleverna ska känna sig betydelsefulla.  På bilden syns filmpedagogen Elin Jönsson samtala med några elever från Spånga gymnasium.

IMG_4877

Måste alla visa sin film på Grand?

Filmprojektet Ung i STHLM utmynnar i en stor filmpremiär på biografen Grand den 28 maj.  Några elever berättar att de känner sig oroliga för att deras filmer inte skall bli tillräckligt bra. Elin förklarar att det är därför vi har så många lektioner tillsammans. Vi har god tid på oss att gemensamt utforska olika knep som gör att vi kommer att vara stolta när vi ser vår film på stora duken.


Nu börjar lektionen!

Berätta med en bild
I det här passet introducerar Elin bildutsnitt och kameraperspektiv (kamerarörelser kommer i pass 3). Elin börjar med att visa två korta filmer med samma motiv och handling: En man som dricker kaffe. Eleverna får sedan jämföra de båda filmerna. Vad är skillnaden? Jo i den ena filmen är mannen filmad rätt upp och ner. Medan den andra filmen består av flera klipp med olika bildutsnitt. Vilken scen känns mest intressant att titta på? Den senare har mer action, som en elev uttrycker det.

Med denna filmvisning  introducerades tre facktermer: scen, klipp och bildutsnitt.

Nu tittar vi närmare på olika bildutsnitt: översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild.

kaffedrickande oliak längd b

Bildutsnitt

Bildutsnitt kallas det som ryms i bild, det vill säga det som är synligt innanför bildens ytterkanter. Vilket bildutsnitt du får beror på hur nära du går med kameran. Genom att behålla samma motiv men flytta kroppen och kameran upplever vi motivet på olika sätt.

Översiktsbild används ofta i början av en film för att etablera den miljö eller plats som filmen utspelar sig i. Med helbilden får du en uppfattning av hur aktören förhåller sig till miljön. Halvbild används ofta i scener med dialog eftersom den visar aktörens ansiktsuttryck och kroppsspråk. I närbilden kan vi  genom minspelet se känslor som skräck och ointresse. Vi tolkar omedvetet in personens inre tankar och personlighet.

extrem närbild bExtrema närbilder - där kameran befinner sig mycket nära motivet – ger ofta ett dramatiskt intryck. Därför används det ofta i till exempel skräckfilmer.

En extrem närbild kan även användas för att beskriva en detalj som är viktig för handlingen. Exempel: i en scen där en person glömmer sina nycklar, kan en extrem närbild på nycklarna användas för att betraktaren tydligt ska förstå vad som pågår.

I filmen nedan kan du se exempel på bildutsnitt.

Kameraperspektiv

Vi fotar ofta från ansiktshöjd = normal perspektiv. Men om vi kliver upp på ett bord eller lägger oss ned på golvet kan det bli mer dynamik, beroende på vad vi vill berätta med bilden.

Vad kan fotografen ha för syfte med bilden när kameran befinner sig lägre än motivet och filmar uppåt? = grodperspektiv. Motivet upplevs som större och det är därför ett vanligt perspektiv när syftet att är att beskriva en person med makt.

När kameran befinner sig ovanför motivet och filmar neråt = fågelperspektiv upplevs motivet som mindre. En person som är filmad uppifrån kan därför upplevs som svag och i behov av hjälp.

I filmen nedan kan du se exempel på perspektivbilder.

Objektiv kamera: Vi ser en person.​ Subjektiv kamera: Vi tittar igenom personens ögon. Vi ser det personen ser, som om kameran var placerad i personens ögon.

objektiv kamera b

Bildrikets filmskola

Den här korta filmen visar vilken skillnad det blir när du använder  olika bildutsnitt och bildvinklar när du spelar in din film.

Praktiskt övning

Nu ska eleverna få göra sin första filmuppgift. Elin går först igenom bildmanuset. Eleverna ska sedan, i sina grupper, följa bildmanuset och spela in de två filmscenerna. De har trettio minuter på sig för att göra filmen.

IMG_4887

övning närbild

IMG_4911

Därefter lägger de upp filmklippen i iMovie, som är det program vi använder för att redigera filmerna. Filmklippen ska ligga i rätt ordning, men för övrigt görs ingen redigering denna gång.

Övningen går ut på att:

  • Praktiskt prova filma med iPad
  • Prova att filma korta klipp
  • Prova att filma med olika bildutsnitt
  • Prova importera filmklipp till iMovies tidslinje

IMG_4903

Eleverna arbetade praktiskt utifrån ett färdigt bildmanus där de provade att filma en kort sekvens, en person som klär på sig ytterkläder, går ut och möter vän. I den praktiska uppgiften fick eleverna träna på att använda det filmiska språket för att skildra en vardagssituation.

Lyckades eleverna göra en film?

Jajamensan, alla var klara på utsatt tid så att vi hann titta på varandras filmer.

IMG_4879

Nästa lektion

I nästa blogginlägg berättar vi om en lektion där eleverna praktiserar tilt och panorering och börjar fundera på sina bildmanus.

Hej från Ung i STHLM

IMG_4888

Inlägg för Ung i STHLM

Följ oss också på facebook

avatar (1)