Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Trygghet i skolan

Kreativt skrivande – en workshop på Blackebergs gymnasium

IMG_0546 besk komp”Blackebergs gymnasium är en av de skolor som under hösten deltar i Ung i STHLM:s scenprojekt. Skolorna som deltar har möjlighet att inom projektets ramar bjuda in en kulturaktör.

Blackeberg valde att låta artisten Kalle Haglund hålla en workshop i kreativt skrivande. Kalle är knuten till Unga Dramaten och där presenteras han som ”en sällsam hybrid av humor, teater, musik och poetiskt berättande”.  Målet med Kalles workshop är att inspirera till att komma igång med eget skrivande.


Workshopens upplägg

Under en dubbellektion varvade Kalle egna inspirationstexter — som han framställde muntligt — med korta skrivövningar till eleverna. Eleverna satt i de grupper som de arbetar i under projektet och består av elever från samhällsprogrammet årskurs 1 och språkintroduktionsklassen.

Övningarna följde en röd tråd och byggde på varandra, på ett fritt sätt. Till exempel: En av detaljerna i den första skrivövningen ”Förlåt att jag är sen” var att det på något vis skulle ingå ett djur. I den tredje skrivövningen återkom djuret, men nu i dialogform och koppling fanns även till skrivövning två som handlade om innersta önskningar.

IMG_0497 - komp

Eleverna skrev övningarna individuellt och hade 4 eller 8 minuter på sig. Sedan berättade de för varandra i sina grupper vad de hade skrivit. Det vill säga OM de ville. Kalle var tydlig med att ibland kunde vi tycka att texten var privat. Och i de här skrivövningarna var det viktigare att känna sig fri i sitt skrivande än att dela med sig. Men för det mesta märkte vi som var där att det verkade gå bra att kombinera.

IMG_0504 komp

Hur kan vi arbeta vidare efter workshopen?

Så här berättar Kalle: Nu har du skrivit fyra texter. Om du slår ihop dem tänker jag att du får en berättelse. Den kan du arbeta vidare med på flera sätt. Ett tips är att du utifrån dina texter skriver ett brev. Tänk dig att mottagaren är någon du tycker om, till exempel en mormor eller en bror.

Efter det kan du fundera några varv till. Kanske vill du lyfta ut något särskilt och spinna vidare på det? Kanske är du särskilt nöjd med en formulering? Kanske vill du skriva en dikt?

Hur kan vi koppla texterna till scenframställningen?

Ung i STHLM:s scenprojekt avslutas med att de deltagande grupperna visar en gestaltning på Intiman den 26 december. Gestaltningen ska vara 1-5 minuter lång och bygga på det gemensamma temat kontakt. Hur kan vi koppla våra texter till detta arbete?

Kalle säger att ofta kan vi välja ut något mindre och arbeta vidare med det. Han själv till exempel känner sig nöjd med formuleringen Jag som trodde att kärleken var evig, men den tog slut i eftermiddags.

ballong beskuren 300På scenen skulle det kunna bli så här visar Kalle: Kanske kommer jag in så här på scenen, med en ballong i handen. Jag ser lite ledsen ut och säger ynkligt:
Jag som trodde att kärleken var evig, men den tog slut i eftermiddags…

Kanske kommer det då in en annan person på scenen med en stor nål, sticker hål på ballongen och vrålar ilsket:
Men det var ju DU som gjorde slut!

Och så avslutas workshopen, med mycket skratt i klassrummet!

(Bilden ovan är Kalle Haglunds och beskuren.)


Så här tyckte eleverna

”Jag har bara träffat klassen en kort stund idag , men de var helt tagna av Kalle. De tyckte att han var ascool och skön och ville gärna gå och se hans föreställning på Dramaten” Anna Bergqvist, lärare i svenska på Blackebergs gymnasium

”I språkintroduktionsklasserna arbetar vi med att skriva en novell utifrån Kalles workshop. Vi har precis kommit igång med detta. Eleverna upplevde att det var utmanande och roligt. De var imponerande över hur Kalle memorerat texterna och tyckte att han var snäll och duktig.” Marianne Lindblad, lärare på Spri, Blackebergs gymnasium

För Ung i STHLM
Annika Lagerkvist


Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren. 

Ung i STHLM genomförs under hösten i samarbete med Rädda Barnen. 

avatar (1)

Rädda barnen2

Varför valde vi tema trygghet i filmprojektet?

Vi funderade länge på om vi skulle ha ett tema för filmprojektet och i så fall, vilket tema? Eftersom Ung i STHLM är ett samarbetsprojekt mellan elever från språkintroduktion och nationella program var vi måna om att det skulle vara ett tema som eleverna kan relatera till och vilja eftersträva. Ett tema som förenar snarare än visar på olikheter.

Brist på trygghet hos unga har visat sig vara ett av de största problemen som har kommit fram i undersökningar och enkäter bland unga. Det är också ett begrepp som betonas starkt i Stockholms stads skolprogram. Som skolborgarrådet Olle Burell skrev på facebook efter att varit på Ung i STHLM:s filmpremiär med trygghetstema:

”Kultur skapar kontakt. Kontakt skapar trygghet. Trygghet är grunden för en hälsosam kunskapsskola för alla. Och kunskap är en förutsättning för delaktighet och demokrati, fred och frihet. Våra ungdomar går före!”

skolkorridor-jpg

”Var tionde elev i årskurs 9 känner sig otrygg. Det motsvarar tre elever i en klass om 30. Andelen elever som inte känner sig trygga är fortsatt störst i årskurs 9. Resultaten har varit likartade sedan Skolenkäten inleddes år 2010.” Källa Skolinspektionen.
”Unga kvinnor är en av de grupper som känner störst otrygghet i samhället. Bland annat handlar det om rädslan för överfall och sexuella trakasserier.” Källa SVT nyheter.
I elevernas filmer fanns det några miljöer från skolan som återkom: sitta ensam i skolmatsalen, klassrummet, uppehållsrummet och gå förbi grupper i en korridor.

Varför ett gemensamt tema?

Några elever tyckte säkert att det hade varit roligare att välja ett eget tema, men vi valde  att ha ett gemensamt av fyra anledningar:

  • Med ett tema är det lättare för lärare att förbereda temat på ordinarie lektioner och hitta ingångar i det egna ämnet för att underlätta bedömningen av filmprojektet.
  • Med ett tema underlättar det för lärarna som undervisar i språkintroduktion. De kan förbereda eleverna på ämnet och prata om svåra ord. Alla lärare fick en text där vi gav olika förslag att samtala om trygghet (se längre ner i inlägget). Den texten finns också översatt till deltagande elevers modersmål: arabiska, dari, somaliska, sorani, tigrinja, serbiska, rumänska, uzbekiska och amharigna. 
  • Med ett i förväg bestämt tema och tydliga ramar för filmen – som att den ska vara högst tre minuter lång, utan dialog, inledas med en titel och avslutas med en mening som förtydligar budskapet – blir uppgiften mer överblickbar och tryggare för många elever. Tid som i stället kan läggas på uppgiften.
  • Med sikte på den gemensamma premiärvisningen på Grand, tror vi att det kan vara särskilt intressant och lärorikt för eleverna att se hur andra elever har tolkat och arbetat med filmspråket utifrån samma tema. 

Ordmoln för att samtala om trygghet

ordmoln


Vad är trygghet för dig? Vad skulle du själv svara på frågan?

Nedan kan du läsa några svar som Göteborgs trygghetsfrämjande och brottsförebyggande råd fick när de ställde frågan Vad är trygghet för dig? till ett antal olika människor i Göteborg som en del av deras utvecklingsarbete ”Tryggare och Mänskligare Göteborg” som bedrevs under åren 2001-2011.

Trygghet är att få välja, att leva ett eget liv. Att kunna vara den jag är. Trygghet är att alla är lika värda. Att man är fri, då är man trygg. Att ha ett hem. Att ha hälsa. Att kunna påverka. Trygghet är att ha en förståelse för min omgivning. Trygghet är att bli sedd.

Förslag på upplägg av trygghetstema i klassen inför filmskapandet

Unga skall känna sig trygga och respekterade i klassrummet, skolan och staden. Med respekterade menar vi att alla skall kunna ta plats i skolan och i det offentliga rummet. En viktig känsla för trygghet är att ingen ska vara utsatt på grund av kön, religion, kultur, socioekonomisk bakgrund, klass, sexuell läggning eller könsidentitet/könsuttryck.

Börja med att fundera själv:
Vad betyder trygghet för just dig?

Fundera tillsammans i gruppen:
På vilket sätt är era tankar lika? På vilket sätt är era tankar olika?
Fundera tillsammans på frågorna nedan och anteckna stödord på valfritt språk.
Vad finns det för trygga platser?
Vad finns det för otrygga platser?
Vad finns det för trygga situationer?
Vad finns det för otrygga situationer?
Hur beter sig en person som skapar trygghet?
Hur beter sig en person som skapar otrygghet?
Hur kan du själv skapa trygghet/otrygghet?

Börja arbeta på filmmanus
Nu har ni diskuterat tillsammans i gruppen. Försök att enas om en otrygg situation som ni kan bygga ert manus utifrån.
Alternativt: Starta med en trygg situation som vänds och blir otrygg. Identifiera situationen:

En plats: Vilken plats ska det utspela sig på? Är det på skolan? Skolgården? Hemma? I en park? På gatan?

En situation: Vad handlar otryggheten om? Opålitlig människa/vän? Osäkerhet hos personen själv? Förstår inte situationen/missförstånd? Hotfull grupp människor? Maktutövande från någon (en kompis/partner/lärare/myndighetsperson?)

Hur börjar det? Vem befinner sig där? Vilka andra människor är där? Hur beter de sig: kroppsspråk, blickar och ansiktsuttryck

Hur kan den här situationen vända? Hur bryts otryggheten?
Alternativt: hur förändras plötsligt tryggheten till otrygghet?

Skissa er idé med enkla bilder och stödord!

Kommande inlägg på Ung i STHLM

Följ Ung i STHLM på facebook

Följ oss också på facebook

avatar (1)