Visar alla blogginlägg från: september 2014

Inte episk men väl historisk flipp

När vi arbetade med valet i början av terminen så utgick vi från The Big Five och medvetandegjorde de förmågor som eleverna ska få utveckla under sin grundskoletid.TB52

Just nu arbetar vi med Frihetstiden och vidare fram mot år 1850 som sig bör i år 6 och vi jobbar vidare med både TB5 och de ämnesspecifika förmågor som ska utvecklas.

Nu när historiemomentet har tagit vid så har jag spelat in ett par flippar i iMovie som ska komma en efter en här framöver. Den första handlade om jordbrukets utveckling och vilka konsekvenser det fick för människorna. Tanken var att eleverna skulle få öva sig på att analysera.

Upplägget på dagens riktigt lyckade lektion, om jag får säga det själv, lyder som följer:

1. Eleverna tittade på flippen hemma.

2. Jag gick igenom lektionens mål och vilka förmågor de skulle få träna utifrån flippen. I det här fallet var det analysförmåga och målet för lektionen var att eleverna skulle känna till hur man gör en analys.Analysera2

3. Vi tittade på flippen igen. Dels för att ge dem som inte sett den hemma en chans och dels för repetition. Jag ställde en fråga som eleverna skulle tänka på när de såg flippen. I det här fallet skulle de fundera på orsaker till och konsekvenser av den stora befolkningsökning som skedde under den här perioden.

4. Eleverna fick sedan arbeta först enskilt, sedan i par eller 3-4 st (beroende på hur det satt) med tankekartor för att synliggöra orsaker och konsekvenser i flera led och för att tydligare se samband mellan olika saker.

5. Efter att de skapat sina egna tankekartor fick de sammanställa en gemensam tankekarta på tavlan. Jag drog deras namn och de slumpvis utvalda fick berätta hur jag skulle rita tankekartan. Vad det skulle stå och vad som skulle kopplas samman.

mindmap2

6. Efter vår gemensamma tankekarta pratade vi lite mer om förmågan att analysera och vi tog även en titt på det kunskapskrav som vi behandlade under lektionen. Jag visar dem alltid utan värdeorden för att vi lättare ska kunna diskutera vad de betyder.

”Eleven har kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.” Lgr11, Historia

När vi tittade på kunskapskravet och jag frågade vilken förmåga det mätte så räckte en elev upp handen och sa: ”Det är ju analysförmågan”. ”Hur vet du det frågade jag?” Och då menade hon ju på att det ”stod där”. Men det gör det ju inte utan hon identifierade förmågan genom att hitta nyckelord i kunskapskravet kopplade till den. I det här fallet ord som orsaker och konsekvenser.

6. Jag avslutade lektionen med att koppla ihop lektionen med förmågorna. I äkta Dylan William-anda drog jag elevernas namn och de som blev slumpvis utvalda fick sammanfatta lektionen  utifrån de förmågor vi hade tränat. Både specifika förmågor i historia och TB5 anslysförmåga. De frågor jag ställde var: Vilken eller vilka förmågor har du fått träna på idag? Hur har du fått göra det? De fick också en fråga om de tyckte att lektionens mål var nått och hur det hade gått till.

Det blev en sån där lektion när man verkligen känner att lärande har skett och det ger ju läraregot en ordentlig boost.

/Jannike

 

 

Flippad NO

Terminen är nu i full rullning och i NO jobbar eleverna med området: Livets utveckling.

Eleverna har hittills haft två, av mig, egenproducerade flippar att titta på och fundera kring inför kommande lektion. De har varit uppskattade och flera av eleverna har sett filmerna flera gånger, även tillsammans med föräldrar.
Många elever har med sig fina anteckningar till lektion från filmerna när vi sedan ska jobba vidare i klassrummet
Det finns även de som inte har anteckningar med sig, men sett filmen, så någon tanke har de ändå med sig till klassrummet.

clipad-icon-1024

I klassrummet har eleverna jobbat vidare i grupper och diskuterat filmen utifrån en affisch med stödfrågor, affischen är tillverkad i appen “comic life”. Till den har de även en matris. I gruppen får en elev vara sekreterare och anteckna det gruppen kommer fram till. Anteckningarna skrivs av sekreteraren direkt in på bloggen där de också har bedömningsmatrisen framför sig.
Jag använder mig av tillägget “contact form 7” på wordpress, och bäddar in det formuläret i inlägget där eleverna kommer åt länken till flippen och matrisen.
Elevernas anteckningar publiceras inte direkt på bloggen, utan de kommer som mail till mig först.
bild

Vi tittar tillsammans via projektorn. Gruppen får redovisa vad de kommit fram till, sedan får slumpvis utvalda elever koppla det gruppen kommit fram till, till matrisen. Vad har de kommit fram till, på vilken nivå, vad har de lyft, vad är bra, vad kan de fokusera mer på för att nå högre nivåer? Eleverna blir mer medvetna om vad de behöver göra och vad som krävs av dem på de olika betygsnivåerna.

Så kommer sådana där spontana utvärderingar av mina nya elever “Vilka bra lektioner du har Helena!” Gissa om det värmer :) Nästa vecka ska eleverna få göra en utvärdering i google forms, för att jag ska få en hint av lite flera elever om jag är på rätt väg med undervisningsmetoden eller ej.

Ett digitalt test väntas också, med digital respons. Ska bli spännande och höra vad de tycker om det efteråt.

Lite tankar som kommit upp för mig när jag producerar en flipp i Imovie:
Bilderna, är de tydliga? Berättar de vad jag vill att de ska berätta?
Talet, prata låååångsamt, ha pauser. Känns jättekonstigt att spela in och prata långsamt. Men det blir sjukt svårt att se och lyssna för eleverna när man pratar “som vanligt”. Man kan tycka att det låter ok när man lyssnar igenom den egna inspelningen hemma, men i klassrummet…

Oj! Undrar hur eleverna tycker att det är i klassrummet när jag pratar i andra fall, live? Jag känner att jag har en tendens att prata fort, allt är ju så himla intressant, spännande och roligt… Det måste jag utvärdera.

Annat att också tänka på, volymen på temamusiken runtomkring, tillräckligt låg/hög? Ljudeffekter?

En del att tänka på nu alltså! #Flippedmind

See you!

// Helena
@helenadalivin

Sleepless in Flippville

Ni vet när man inte kan sova. Bara inte kan för att hjärnan är så fullsmockad med saker som man antingen vill göra, måste komma ihåg eller inte riktigt kan få tag i för att de snurrar så fort. Ikväll är en sån kväll. Jag fick ett sånt skönt tankeflow för några timmar sen och trodde att det skulle ge med sig efter att en lista med rubriken ”Smarta idéer” (det får mig att känna mig extra mycket på G när jag ger mina listor rubriker som den) hade skrivits ner. Men inte! Fortfarande far allt i 180. Men det här kanske hjälper. Att skriva en liten text om det som inte får glömmas bort, om det som känns som en sån vansinnigt bra idé och om det som andra lärare i det utvidgade koollegiet inspirerat mig till och som jag bara inte får låta bli att  göra.

Det här läsåret är min tjänst minst sagt intressant i sin utformning. Jag undervisar två sexor i SO, en sexa i svenska, en nia i svenska, några elever i SVA och ett par elever i år åtta i svenska. Dessutom är alla dessa elever (nästan) nya för mig så det är många bitar som ska falla på plats och jag vill hitta de vägar som funkar bäst för just den eleven eller den gruppen.

Tidigare ikväll tog jag en vända förbi några av mina favoritbloggar när det gäller flippat; Kilskrift, Mitt Flippade Klassrum och Flippat Klassrum. Förutom att bloggarna är matnyttiga för en flippare på gång så ligger attraktionskraften i bloggarna förstås i de engagerade och kunniga pedagoger som äger dem. Vilken inspiration man kan få och så enkelt och tillgängligt. Jag skyller helt klart min överfulla hjärna denna kväll på allt härligt man kan läsa om på dessa drivna lärares bloggar.  Tack för sömnlösheten. Det är helt klart värt det.

Dessa coola kvinnor har gett mig massvis av inspiration till hur jag vill fortsätta min flippade undervisning under detta läsår (till att börja med). Jag har hittat strukturer jag vill låna och arbeta in till något som funkar för mig och mina klasser. Jag har hittat saker jag vill låna rakt av. Jag har hittat vägar till ännu mer kött på benen för att förklara och försvara det flippade klassrummet.

Denna termin vill jag höra mina elevers spoken word. Jag vill höra dem tala som TED. Jag vill låta dem spela in sina skrivna ord och göra dem levande som film eller podcast. Jag vill hitta vägar till olika typer av flippar. Jag vill arbeta med sociala medier som ett kreativt redovisningssätt. Jag vill. Jag vill. Jag vill. Och vet ni? Jag tror jag kan också!

Because I rather do it tuesday than do it perfect. Åtminstone just nu.

Imorgon är det måndag. Äntligen!

#jagärlärareochjagälskarmittjobb

/Jannike

Filmtajm – så flippar jag

Förra fredagen hade vi den äran att få besök av Calle Hedrén, redaktör från Pedagog Stockholm. Han var här för att filma och intervjua oss till filmen “Så flippar jag “ som kommer att  finnas tillgänglig på Pedagog Stockholm inom en snar framtid. (Och vi lovar; det är ingenting ni kommer att missa.)

Vi blev tillfrågade att vara med i filmen för att vi bloggar här på PS om våra flippade klassrum och här kan ni läsa om Calles besök hos oss och de andra medvekande i filmen.

Vi är fortfarande i startgroparna och har ingen lång erfarenhet av att flippa men vi har ett stort driv och en enorm vilja att utveckla ett arbetssätt som frigör lektionstid för att kunna arbeta med och utveckla förmågorna. Vi har som ni säkert sett tidigare läst en hel del litteratur som förberedelse, vi följer vana flippares bloggar och vi försköker skapa en undervisning som funkar för oss och våra elever. Vi är fortfarande i ett slags trial-and- error-läge där vissa saker visar sig funka fantastiskt och andra sådär. Men vi vågar och det måste väl ändå vara det viktiga.

Flippad litteratur

Med stor spänning väntar vi på att den färdiga filmen ska publiceras. Där kommer vi även gå igenom hur  och vilka appar vi använder när vi flippar. I genomgångarna av dem har vi utgått ifrån ett neutralt område för oss bägge två: Hur man gör en äppelkaka. Så är du sugen på en smarrig äppelkaka och samtidigt vill lära dig hur man använder en app till att flippa, kika på dessa filmer som kommer här på UrFlippat inom kort.

/Jannike och Helena

En app till kaffet

Idag var det äntligen dags för oss att lansera vår nyaste idé sprungen ur vår IKT-grupp efter inspiration på sociala medier: ”En app till kaffet.”

Vi har som  tradition på skolan att ha gemensamt fika för alla pedagoger på högstadiet på torsdagsförmiddagar och nu har vi valt att en gång i månaden även servera en app till kaffet.
Denna gång bjöd vi in alla pedagoger och personal på skolan att delta.en app till kaffet

Idag var det vi från IKT-gruppen som stod för app-presentationen men i fortsättningen hoppas vi att andra pedagoger på skolan ska komma och dela med sig av sina erfarenheter av bra appar i undervisningen. Vi vet att det finns många!

Dagens app var en gratis QR-läsare (i det här fallet inigma för iPhone och iPad) och hur man kan arbeta med QR-koder på ett kreativt sätt både i och utanför klassrummet.

Och hur man gör en QR-kod kan ni titta på här.

Vi hoppas att både formatet ”en app till kaffet” samt våra filmer kan inspirera andra.

#enapptillkaffet

//Jannike och Helena

 

 

#Flippedmind

Att flippa innebär mer än att bara låta eleverna titta på en film hemma. Att flippa innebär att frigöra lektionstid. Istället för att ha långa genomgångar med läraren i fokus, som den traditionella undervisningen ofta erbjuder, så skapas genom flippen istället lektioner som ger eleverna tid att utveckla och visa förmågor. Detta sker naturligtvis inte av sig själv. Därför måste lektionen som kommer efter flippen vara väl planerad så att eleverna får chansen att verkligen öva på de tänkta förmågorna som står uttryckta i Lgr11.

En flipp är en möjlighet att skapa förförståelse inför ett nytt moment i undervisningen, en sammanställning av fakta , repetition eller underlag för diskussion från vilken undervisningen sen tar avstamp. Istället för en gemensam genomgång av fakta i klassrummet, som lätt drar ut på tiden, där läraren berättar och eleverna är åhörare så får eleverna tillgång till samma information via en kort filmsnutt som eleverna kan titta på hur många gånger som helst, var och när som helst, tillsammans med vem som helst, bara de har tillgång till internet.

Det är förstås inte oproblematiskt att införa den här arbetsmetoden. Det finns alltid hinder som måste tas hänsyn till och som måste överbryggas. Vad händer om någon elev inte har tillgång till internet hemma? Eller om alla lärare börjar flippa och vill att eleverna ska titta på just deras filmer och komma förberedda till just deras lektioner? Även om den enskilda flippen i sig varken är särskilt tidskrävande eller kräver så mycket efterarbete hemma så är det ju trots allt så att vi tar elevernas fritid i anspråk för förberedelse till skolarbete.

Så var det med den  läxfria skolan.

Men det finns alternativ. Du som flippande lärare har förmodligen tillgång till både internet, datorer och läsplattor och kan på så vis tillhandahålla det som behövs för att eleverna ska kunna ta del av flippen i skolan. Låt dem se den som avslutning på den lektion som föregår flippen eller låt dem komma under skoldagen för att se den. Kanske har ni läxläsningstimmar, varför inte på en längre rast eller i samband med skoldagens slut.

Det flippade eller omvända arbetssättet handlar inte bara om att arbeta i ett omvänt klassrum utan det  även handlar om att flippa och vända tanken när vi planerar vår undervisning. Flytta tid i skolan från en sak till en annan. Flippad tid. Flippad tanke.

Efter många timmars läsande, en del klurande och många flippade tankar har vi utarbetat en arbetsgång för en/den lektion som följer vår flipp.

Vi tänker oss att:

  1. Eleverna tittar på flippen, som vi har lagt ut på vår årskursblogg. De ska ha tillgång till en matris kopplad till filmen under tittandet. Utifrån matrisen kan eleverna sen svara på de eventuella frågor som läraren ställt till flippen. De ska även anteckna frågor och funderingar som uppstår under tittandets gång.
  2. Eleven tar med sina egna frågor/ev svar på redan givna frågor till lektionstillfället. I klassrummet delas klassen in i olika grupper där de samlas runt en dialogduk (inspiration från Dylan Williams samt ett skolbesök på Guru Nanak Sikh Academy i London i samband med BETT 2013) med matrisen tillgänglig som underlag för diskussion. De får samtala i smågrupper kring frågor/svar och funderingar som de hade med sig från flippen. Eleverna responderar med hjälp av iPads tillbaka in i vår årskursbloggblogg från webbstjärnan (via tillägget contact form 7), vilket når oss lärare via mail.
    image
    Bilder från elevbänkar vid skolbesök på Guruh Nanak Sikh Academy i London 2013
  3. Läraren sammanställer de mail som kommit in från bloggen och visar klassen via projektor. Läraren går igenom i helklass vad som sagts, vilka frågor och funderingar som kommit upp och grupperna får nu besvara varandras frågor, funderingar och åsikter.
  4. Efter en kort gruppdiskussion samlar läraren klassen igen för att i helklass vägleda eleverna att koppla gruppernas tankar till matrisen. Läraren frågar slumpvis valda elever vad de har kommit fram till. (Använd gärna glasspinnar, namnlappar eller ett digitalt verktyg som tex Teachers Pick (iPad) för att välja ut elever som ska svara.) På vilken nivå ligger resonemangen? Vad behövs för att nå en högre nivå? Studera matrisen tillsammans med eleverna.
  5. Som avslutning görs en utvärdering i Socrative, Kahoot! eller liknande.

Vi är redo att köra igång i veckan med våra nya elever och kommer att utvärdera här på UrFlippat framåt nästa vecka.

// Jannike och Helena

Elever programmerar – meet the future

Vi pratar om det, att barn och unga behöver få kunskaper i att programmera. Att barn ska
få tillgång  till och kunskaper om det språk som bygger upp de verktyg som vi
använder på webben. Jag tror att kunskaper om hur koden är uppbygd och hur
webbplatser, webben är uppbygd är viktig kunskap. Det är viktigt att
förstå de verktyg som vi använder för att vi ska kunna bli mer medvetna  och
inte uppleva det som vi tar del av som magi, eller något som sker utanför vår
kontroll, som vi inte förstår eller kan påverka. (Kristina Alexandersson,
webbstjärnan)

I våras lanserade webbstjärnan.se en webbkurs för lärare i enkel programmering, ”programmera Scratch tillsammans med dina elever”. Där går de igenom Scratch som är enkel blockprogrammering för nybörjare. Vi båda två gick kursen och fick blodad tand och började fundera på hur vi skulle få in det här i vår undervisning. Gärna nu och på en gång.

Genom kursen på webbstjärnan fick vi tips om en annan sida där eleverna kan lära sig att koda, code.org,  där man som lärare också kan hålla koll på elevernas framsteg. Där använder man sig också av blockprogrammering som kan liknas vid att lägga pussel av kommandon. Eleverna får förståelse för hur de måste göra för att datorn ska förstå. Dvs, lägga allt i rätt ordning och inte glömma ett steg på vägen.

Code.org tillhandahåller färdiga lektionspaket med instruktionsfilmer samt lektionsplaneringar och kopierringsunderlag. Allt för att alla lärare oavsett datavana ska kunna udnervisa sina elever i kodning. Lektionspaketet innehåller både lektioner som kräver dator eller iPad men även så kallade ”unplugged”-lektioner där man pratar programmering och gör övningar med papper och penna för att förstå de olika kommandon som man ger sin dator under programmeringens gång.

Här är är försättsbladet till vår planering i området kodning med kopplingar till Lgr11 både i matematik och svenska. Elever programmerar
Lektionerna hittar du sen på code.org.

Den här veckan drog vi igång vår första lektion som var unplugged då eleverna fick lära sig om hur datorn  fungerar och tar emot kommandon, vad en programmerare gör samt att de fick skriva hemliga meddelanden i binär kod. Vi återkommer med uppdateringar vart efter arbetet fortskrider. Häng på vetja!

Lycka till!

/Jannike och Helena