Visar alla blogginlägg med kategorin:
Lgr11/Lgrs11

#Flippedmind

Att flippa innebär mer än att bara låta eleverna titta på en film hemma. Att flippa innebär att frigöra lektionstid. Istället för att ha långa genomgångar med läraren i fokus, som den traditionella undervisningen ofta erbjuder, så skapas genom flippen istället lektioner som ger eleverna tid att utveckla och visa förmågor. Detta sker naturligtvis inte av sig själv. Därför måste lektionen som kommer efter flippen vara väl planerad så att eleverna får chansen att verkligen öva på de tänkta förmågorna som står uttryckta i Lgr11.

En flipp är en möjlighet att skapa förförståelse inför ett nytt moment i undervisningen, en sammanställning av fakta , repetition eller underlag för diskussion från vilken undervisningen sen tar avstamp. Istället för en gemensam genomgång av fakta i klassrummet, som lätt drar ut på tiden, där läraren berättar och eleverna är åhörare så får eleverna tillgång till samma information via en kort filmsnutt som eleverna kan titta på hur många gånger som helst, var och när som helst, tillsammans med vem som helst, bara de har tillgång till internet.

Det är förstås inte oproblematiskt att införa den här arbetsmetoden. Det finns alltid hinder som måste tas hänsyn till och som måste överbryggas. Vad händer om någon elev inte har tillgång till internet hemma? Eller om alla lärare börjar flippa och vill att eleverna ska titta på just deras filmer och komma förberedda till just deras lektioner? Även om den enskilda flippen i sig varken är särskilt tidskrävande eller kräver så mycket efterarbete hemma så är det ju trots allt så att vi tar elevernas fritid i anspråk för förberedelse till skolarbete.

Så var det med den  läxfria skolan.

Men det finns alternativ. Du som flippande lärare har förmodligen tillgång till både internet, datorer och läsplattor och kan på så vis tillhandahålla det som behövs för att eleverna ska kunna ta del av flippen i skolan. Låt dem se den som avslutning på den lektion som föregår flippen eller låt dem komma under skoldagen för att se den. Kanske har ni läxläsningstimmar, varför inte på en längre rast eller i samband med skoldagens slut.

Det flippade eller omvända arbetssättet handlar inte bara om att arbeta i ett omvänt klassrum utan det  även handlar om att flippa och vända tanken när vi planerar vår undervisning. Flytta tid i skolan från en sak till en annan. Flippad tid. Flippad tanke.

Efter många timmars läsande, en del klurande och många flippade tankar har vi utarbetat en arbetsgång för en/den lektion som följer vår flipp.

Vi tänker oss att:

  1. Eleverna tittar på flippen, som vi har lagt ut på vår årskursblogg. De ska ha tillgång till en matris kopplad till filmen under tittandet. Utifrån matrisen kan eleverna sen svara på de eventuella frågor som läraren ställt till flippen. De ska även anteckna frågor och funderingar som uppstår under tittandets gång.
  2. Eleven tar med sina egna frågor/ev svar på redan givna frågor till lektionstillfället. I klassrummet delas klassen in i olika grupper där de samlas runt en dialogduk (inspiration från Dylan Williams samt ett skolbesök på Guru Nanak Sikh Academy i London i samband med BETT 2013) med matrisen tillgänglig som underlag för diskussion. De får samtala i smågrupper kring frågor/svar och funderingar som de hade med sig från flippen. Eleverna responderar med hjälp av iPads tillbaka in i vår årskursbloggblogg från webbstjärnan (via tillägget contact form 7), vilket når oss lärare via mail.
    image
    Bilder från elevbänkar vid skolbesök på Guruh Nanak Sikh Academy i London 2013
  3. Läraren sammanställer de mail som kommit in från bloggen och visar klassen via projektor. Läraren går igenom i helklass vad som sagts, vilka frågor och funderingar som kommit upp och grupperna får nu besvara varandras frågor, funderingar och åsikter.
  4. Efter en kort gruppdiskussion samlar läraren klassen igen för att i helklass vägleda eleverna att koppla gruppernas tankar till matrisen. Läraren frågar slumpvis valda elever vad de har kommit fram till. (Använd gärna glasspinnar, namnlappar eller ett digitalt verktyg som tex Teachers Pick (iPad) för att välja ut elever som ska svara.) På vilken nivå ligger resonemangen? Vad behövs för att nå en högre nivå? Studera matrisen tillsammans med eleverna.
  5. Som avslutning görs en utvärdering i Socrative, Kahoot! eller liknande.

Vi är redo att köra igång i veckan med våra nya elever och kommer att utvärdera här på UrFlippat framåt nästa vecka.

// Jannike och Helena

Elever programmerar – meet the future

Vi pratar om det, att barn och unga behöver få kunskaper i att programmera. Att barn ska
få tillgång  till och kunskaper om det språk som bygger upp de verktyg som vi
använder på webben. Jag tror att kunskaper om hur koden är uppbygd och hur
webbplatser, webben är uppbygd är viktig kunskap. Det är viktigt att
förstå de verktyg som vi använder för att vi ska kunna bli mer medvetna  och
inte uppleva det som vi tar del av som magi, eller något som sker utanför vår
kontroll, som vi inte förstår eller kan påverka. (Kristina Alexandersson,
webbstjärnan)

I våras lanserade webbstjärnan.se en webbkurs för lärare i enkel programmering, ”programmera Scratch tillsammans med dina elever”. Där går de igenom Scratch som är enkel blockprogrammering för nybörjare. Vi båda två gick kursen och fick blodad tand och började fundera på hur vi skulle få in det här i vår undervisning. Gärna nu och på en gång.

Genom kursen på webbstjärnan fick vi tips om en annan sida där eleverna kan lära sig att koda, code.org,  där man som lärare också kan hålla koll på elevernas framsteg. Där använder man sig också av blockprogrammering som kan liknas vid att lägga pussel av kommandon. Eleverna får förståelse för hur de måste göra för att datorn ska förstå. Dvs, lägga allt i rätt ordning och inte glömma ett steg på vägen.

Code.org tillhandahåller färdiga lektionspaket med instruktionsfilmer samt lektionsplaneringar och kopierringsunderlag. Allt för att alla lärare oavsett datavana ska kunna udnervisa sina elever i kodning. Lektionspaketet innehåller både lektioner som kräver dator eller iPad men även så kallade ”unplugged”-lektioner där man pratar programmering och gör övningar med papper och penna för att förstå de olika kommandon som man ger sin dator under programmeringens gång.

Här är är försättsbladet till vår planering i området kodning med kopplingar till Lgr11 både i matematik och svenska. Elever programmerar
Lektionerna hittar du sen på code.org.

Den här veckan drog vi igång vår första lektion som var unplugged då eleverna fick lära sig om hur datorn  fungerar och tar emot kommandon, vad en programmerare gör samt att de fick skriva hemliga meddelanden i binär kod. Vi återkommer med uppdateringar vart efter arbetet fortskrider. Häng på vetja!

Lycka till!

/Jannike och Helena