Visar alla blogginlägg med kategorin:
Språkutveckling

Att maila sin gamla svensklärare

Igår var jag ute med mina kompisar som jag känt sen gymnasiet och vi pratade, förstås som sig bör under en girls night out, om allt mellan himmel och jord och så började vi prata om våra gamla lärare.

Vår fantastiskt duktiga kemi- och biologilärare som lät oss ha fusklapp på provet om bilismen. En fusklapp som vi la ner hur mycket tid och möda på som helst men som naturligtvis inte behövdes när det var dags. Vi pratade om vår excentriske eldsjäl till grundare av vårt räddningstjänstgymnsium där vi lärde oss att lägga tryckförband, släcka bränder, klättra på stegar och hur viktigt det är med bra relationer i en grupp. Vi pratade om vår pedagogiske matte- och fysiklärare som hade en ojämn hornhinna och därför hade en glaslins i ena ögat som en gång under en lektion trillade ut med ett pling på golvet. Vi pratade om vår norrländska samhällskunskaps- och historielärare som alltid delade med sig på ett personligt vis om sina livsval. Skulle hon köpa Telia-aktier eller inte? Och så pratade om vår svensklärare som alltid hade fokus på både kunskap och relationer i klassrummet. Vi var lyckligt lottade som hade så många bra lärare på gymnasiet.

Både svenskläraren och Sh/hi-läraren har båda en del i varför jag valde att bli lärare i just svenska och SO. Tack för det!

Hur som helst så kände jag att jag ville berätta för svenskläraren vilken roll han spelade då och att han fortfarande fungerar som en förebild i min undervisning och mitt relationsskapande med mina elever – så jag mailade honom. Det var en underlig stund innan jag tryckte på skicka. Jag läste igenom mailet gång på gång och rättade och skrev om. Jag bearbetade mailet som om det var en text som skulle lämnas in för bedömning. Jag ville att han skulle bli imponerad. Jag ville att han skulle se att jag minsann hade lärt mig massvis av honom och ännu viktigare var att jag ville att han skulle se på mitt språk att jag var en kompetent svensklärare med koll på skrivreglerna.

Ja märkligt var det. Kanske är det så att man alltid är elev till sina lärare precis som man alltid är barn till sina föräldrar…

Jag hoppas jag får svar!

/Jannike

Elever programmerar- meet the future #2

Jodå, elverna programmerar :)

Monster, monster, massor med monster, perfekt vid Halloween!
Vad sägs om dessa som eleverna ”programmerat” fram :)

image1

Med en 40 min lektion/ vecka  går det inte så fort fram när det gäller programmerandet. Men det går framåt, mot ”the future”.

I vår årskurs, årskurs 6, har vi tillgång till 2 klassuppsättningar ipads. Dessa har vi gjort ett bokningssystem till genom en kalender i outlook som delats med alla som undervisar våra elever. På det sättet så vet man säkert att man har tillgång till dem när man planerat det, kanon!

Vi började ju med lektion 1 i september som var en unplugged lektion, en introduktion till datavetenskap där eleverna fick testa att använda datorns språk i ettor och nollor för att skriva sina namn och hemliga små meddelanden.
Efter det har vi jobbat med lektion 2 ett antal veckor som heter labyrinten. Där använde vi Blocky, ett visuellt programmeringsspråk där man drar ut block och sätter ihop för att skriva kod. Målet var att få en Angry Bird genom en labyrint för att träffa en Grön Gris på olika sätt.
Eleverna har arbetat med grym entusiasm och har jublat när de kommit på att det är en programmeringslektion som är på G under dagen. Det är roligt i skolan! Det är roligt att jobba med matematik och med problemlösningsförmågan som det så mycket handlar om.

Så var vi framme vid lektion 3 som också var en unplugged lektion. Uträkningstänkande handlade den om.
Elevernas uppgift var först att analysera och sortera monster efter olika detaljer som de bestod av.
Sedan skulle de skapa en algoritm för ett annat lag som skulle bygga ett visst monster utifrån deras algoritm.
Och vilka monster det blev ;)

Nu började det likna något. Nu fick de ju faktiskt skriva en typ av kod som någon annan skulle följa, inte en dator, utan en verklig person den här gången. Blev inte monstret som man tänkt sig så var man tvungen att analysrea sin algoritm, hade man skrivit fel någonstans? Gör om, gör rätt!
Det var jätte roligt, och olika algoritmer spreds runt i klassrummet och det bildades massor av olika typer av monster ända fram till lunch.

Nu ser vi fram emot lektion 4 som också är en unplugged lektion: kalkyleriningsprogrammering! Det ni!

Jag och mina elever intresserade av ett samarbete med någon klass, någonstans i Sverige som också har börjat programmera. Kanske våra elever kan programmera små utmaningar åt varandra? Vem vet. Galet roligt vore det ivarjefall! :D Vi brukar tala om det förstorade personalrummet, men tänk som elev, världen som klassrum, hur många klasskamrater som helst…! WOW!
Spännande och se vad vi gör vid nästa blogginlägg :D

Och skulle du nu sitta där och vilja börja programmera med dina elever, men känner dig osäker på hur du ska börja och argumentera för och koppla det till läroplanen. Då vill jag rekommendera Webbstjärnans kurs: Programmera scratch tillsammans med dina elever. Där får du allt så du kommer igång.

#jagärlärareochjagälskarmittjobb

// Helena

Office365 rockar!

Idag var det office365-premiär i mitt klassrum. Mina nior fick bygga sin egen lathund kring klassens språkutvecklingsbehov som jag skrev om igår i inlägget Feedforward. Detta skedde i Word Online där jag delade ett dokument med alla mina elever och som alla sedan kunde vara med att redigera i. Jag hade gjort ett dokument med färdiga rubriker under vilka eleverna i par sedan fick skriva in det som de hade kommit fram till.

Min tanke med det delade dokumentet var att alla skulle kunna se i realtid vad de andra skrev under varje rubrik samt att jag inte skulle behöva klippa och klistra ifrån mail som annars hade varit den alternativa inlämningsmetoden. Jag hade delat dokumentet innan lektionen och det enda som behövdes var att eleverna gick in på sin mail och öppnade upp det och började skriva. Supersmidigt och inte ett enda problem stötte vi på när det gällde delandet och öppnandet. Klart över förväntan!

De tog uppgiften på största allvar och började skriva under sin tilldelade rubrik och eftersom de visste att inte bara jag utan även kompisarna skulle ta del av det så ansträngde de sig för att få till formuleringar som alla skulle kunna förstå. Dessutom är ju tanken, vilket jag också skrev om igår, att vi ska publicera dokumentet på deras årskursblogg så att fler elever kan vara hjälpta av det. Riktiga mottagare ger riktiga ansträngningar.

Denna tjänst är tillgänglig för alla elever i Stockholms stad och de ger dem möjlighet både att dela och redigera gemensamma dokument men även att komma åt officepaketet och alla sina delade dokument hemifrån med hjälp av sina elevkonton. En liknande variant som man kan göra om man inte har tillgång till Office365 är att man ser till att alla elever har en gmail-adress och sedan delar ett dokument med klassen i google docs.

Som avslutning var jag ju tvungen att kolla av läget hur de tyckte att lektionen hade varit så de fick skriva exit notes. De fick besvara frågorna: På vilket sätt hjälpte denna uppgift er? Hur fungerade metoden med delat dokument?

delat dokumentEleverna fick svara på frågorna på varsin post-it som jag sedan foograferade med hjälp av appen Post-it plus som är gratis i app store. När man har fotat dem hamnar de på en digital anslagstavla och man kan flytta runt och sortera dem som man vill. Dessutom kan man slänga papperslapparna efter avslutad fotografering. Väldigt behändigt.

Några av de reaktioner som jag fick av eleverna var att de tyckte att det var lärorikt att skriva dokumentet själva, att arbetsmetoden var effektiv och att de gillade samarbetet i uppgiften. Bra betyg tycker jag.

/Jannike