Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
reportage

Motiverande samtal

Igår fick jag ett mail vidarebefordrat till mig från en bekant som arbetar som journalist på tv om att en kollega behövde en skolklass att filma i för ett reportage. Det skulle handla om elevers motivation för skolarbetet eller snarare bristen på den ju högre upp i åldrarna de kommer. Dessutom skulle den valda klassen få besök av coachen Alexander Holmberg som skulle prata om just motivation med dem. Det lät kul tyckte jag och jag tänkte att min nia var perfekt för ändamålet så jag messade journalisten som höll i det hela och sa att jag hade både klass och lektionstid som skulle fungera bra. Perfekt tyckte alla inblandade tills jag insåg att det hela inte var helt okejat med föräldrarna… Jaix!

Det här var dock terminens lyckträff! Eftersom jag ville försäkra mig om att alla eleverna fick medverka så började jag ringa till föräldrarna klassen. En efter en fick jag prata med dem och passade samtidigt som jag informerade om reportaget att berätta just hur bra vart och ett av deras barn är. Fantastiskt trevliga samtal som jag önskar att jag tog mig tid att göra oftare. Det är få saker som slår så högt som att ringa med glada nyheter till elevernas föräldrar. De blir glada och man själv blir glad, eleverna blir glada och i förlängningen så stärks både relationen mellan mig och eleven och hemmet och skolan. Man visar att man spelar i samma lag mot samma mål.

Tänk vad en tillfällighet kan leda till. Eleverna fick lysssna på en inpirerande och utmanande coach, de fick lite tid i rampljuset och jag fick den stora äran att prata med deras föräldrar. Win win!

Om ni är intresserade av att se hur bra vi gör oss i tv så är det dags imorgon klockan 22:00 på TV4.

/Jannike

Feedforward

Mina nior, som ju är nya för mig från och med detta läsår, började terminen med att skriva reportage på svenskan. Det skedde med blandad entusiasm och effektivitet och lektionerna men slutresultaten är trots det fantastiska. De har hittat alla möjliga uppslag till spännande reportage och har intervjuat allt från danslärare och föräldrar till kompisar och vd:n för Sveriges Radio. Resultatet blev en klassuppsättning med härliga texter som gav mig en inblick i både deras skrivande och faktiskt i många av deras liv då de delade med sig av både intressen och stora omvälvande händelser i familjens historia. Det är verkligen en ynnest att vara svensklärare vid dessa tillfällen då allt blir så öppenhjärtigt och nära.

När jag rättade slutprodukterna så var det den sista bedömingen efter en rad av kamratbedömningar och feed forward från mig men trots allt förjobb så smög det sig in en hel del knasigheter i elevernas texter. Jag ställde då diagnos på klassen och bestämde mig för att ge dem ett språkpiller. Eller ge och ge… De ska få ingridienserna och sen röra ihop dem själva till en mixtur som förhoppningsvis ska få klassens språk att friskna till.

Varje elev fick en kommentar på sitt reportage där jag skrev vad de hade gjort bra samt vilka utvecklingsområden eleven har. Utifrån det så sammanställde jag det som klassen rent generellt har haft problem med under skrivandet och därefter sammanställde jag en lista med olika saker min kära nia behöver öva. Det är allt från klassikern de och dem till var och vart och prepositioner och styckeindelning. Saker som helt enkelt måste sitta! Men hur ska de då fastna? Jag har förstås kommit på en briljant idé.

De kommer att få rubrikerna av mig och så ska de få skriva en lathund till sig själva och klassen som vi kommer att publicera på deras årskursblogg så de kan titta på den när de vill under kommande skrivprojekt.  Jag kunde förstås ha gjort lathunden själv och publicerat men i så fall missat ett gyllene tillfälle för eleverna att skapa ett eget dokument som de själva äger. Ett dokument fullt med smarta tips från dem till dem. Förhoppningsvis ger skapandet av denna lathund eleverna en känsla av att äga innehållet bättre än om jag hade skrivit det.

Tanken är att vi ska skriva det här i ett delat dokument via office 365 som alla elever och lärare i Stockholms stad har tillgång till. De ser då vad alla skriver under varje rubrik och kan redigera i realtid. Dessutom blir allt sammanställt i ett nafs. Perfekt och tidseffektivt. Önska mig lycka till.

/Jannike