Visar alla blogginlägg från: januari 2011

Nu är det bevisat!

Skolbibliotekarier gör skillnad – i alla fall om man ska tro en artikel publicerad av University of Denver under senhösten 2010. En studie av grundskoleelever i Colorado, USA, visar att elever på skolor med minst en heltidsbibliotekarie fick genomgående högre resultat när det gäller läsning: läsförmåga, läsförståelse, ordförråd, lässtrategier, att föra anteckningar mm. Testen, som förkortas CSAP (står för Colorado Student Assessment Program), undersöker även elevernas färdigheter inom skrivande, matematik och NO.

”… the evidence indicates that library staff can have a positive impact on all students. In addition, the fact that proportional differences associated with unsatisfactory scores are so dramatic suggests that a well-staffed library can be especially important for the neediest students. These results indicate that school library staffing can play an important role in narrowing the achievement gap.”

Läs hela artikeln här.

Detta var den tredje studien av sambandet mellan skolbibliotekspersonal och elevresultat i Colorado, och alla tre studier visar samma sak.

Mellan 2000 och 2009 har studier från 17 olika amerikanska delstater visat på liknande samband mellan bättre elevresultat och skolbibliotek bemannade av kompetent personal.

I Idaho fann man t.ex. högre elevresultat på skolor vars rektorer satsade medvetet på att utveckla elevernas informations- och kommunikationskompetens.

På dessa skolor såg man dessutom till att:

– eleverna hade god tillgång till sitt skolbibliotek
– skolbibliotekarien och pedagogerna samarbetade när det gällde att lära ut IKT
– skolbibliotekarien satt med i viktiga grupper och konferenser i kollegiet
– skolledning och skolbibliotekarie hade regelbundna möten
– pedagogerna erbjöds intern fortbildning hos skolbibliotekarien
– och att man tog upp bibliotekariens pedagogiska roll vid anställningsintervjuer med nya lärare.

(Källa: Fast Facts – Recent Statistics from the Library Research Service
Colorado State Library • Colorado Department of Education
Library & Information Science Program • Morgridge College of Education • University of Denver, 2010)

I och med den nya skollagen blir det obligatoriskt för varje skola att ordna tillgång till skolbibliotek för sina elever. Just nu är det många rektorer som brottas med hur de ska lösa detta lagkrav, vilket framkommer bl.a. när Skolverket runtom i landet informerar om den nya skollagen.

Tyvärr finns det också de som undrar ”Räcker det inte med Google?”. I Sverige är vi i skriande behov av forskning som i likhet med ovannämnda amerikanska studier visar på sambandet mellan en professionell skolbiblioteksverksamhet och förbättrad måluppfyllelse. Då skulle vi svart på vitt kunna bevisa att även svenska skolbibliotek gör nytta!

/Monika Staub Halling

Skolbiblioteket på Adolf Fredriks musikklasser

är till för våra knappt 1100 elever i år 4-9 och deras lärare. Skolan är känd för sin körprofil, och det sjungs en hel del i korridorerna. Hit söker sig elever från hela Stockholm med omnejd, vissa pendlar riktigt långt varje dag.

På Adolf Fredriks musikklasser finns 1,6 bibliotekarietjänster. Vi som arbetar här heter Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe (Lotta vikarierar för Sofia Malmberg).

Eleverna kommer till biblioteket på raster och håltimmar för att läsa, arbeta, umgås, låna böcker och andra medier.

Men en stor del av bibliotekets verksamhet går ut på att lära våra elever att söka information, granska den källkritiskt och bearbeta material de hittat. Det gör vi i halv- eller helklass, och alltid i samplanering med pedagogerna, kopplat till aktuella skolarbeten.

Våra lektioner följer en plan, som fastställer vad barnen ska få för undervisning i respektive skolår. I arbetsplanen finns även lässtimulerande aktiviteter såsom litteraturpresentationer och författarbesök inlagda, samt de lektioner som erbjuds av våra två IT-pedagoger.

Tanken med arbetsplanen är att säkerställa att alla elever ska få ett minimum av undervisning hos bibliotekarie och IT-pedagog under sina sex år på skolan, och att våra nior ska ha åtminstone grundläggande informationskompetens när de går vidare till gymnasiet.

På den här bloggen kommer vi att dela med oss av erfarenheter från den dagliga verksamheten, glädjeämnen och misslyckanden – och så ser vi bloggen som en möjlighet att diskutera tankar kring skolbibliotekets betydelse för elevers kunskapsutveckling.

Biblioteket på Hjulstaskolans högstadium

kallas för Infoteket och här jobbar jag som heter Cilla och är bibliotekarie. Jag har hjälp av Siv, en lärare med några timmars arbetstid i biblioteket, och femton elever i åttan som jobbar här på sina raster och håltimmar.

Högstadiet har drygt 300 elever – det är fyrparallelligt och vi har dessutom sex förberedelse­klasser och två grupper för elever i behov av särskilt stöd. Nästan alla elever har föräldrar som kommer från andra länder, och många elever har kommit till Sverige medan de var i skolåldern. Några har inte gått i skola i sina hemländer heller.

Det är en väldigt rolig skola att jobba på. Lärarna är engagerade och duktiga, och eleverna är trevliga och öppna. Eleverna sitter mycket i Infoteket och jobbar på sina raster och håltimmar, och tre kvällar i veckan är det läxhjälp i den här lokalen.

Jag har jobbat här i två år. Under den här tiden har jag satt igång en del saker som varit bra och som jag fortsatt med, och en del saker som varit misslyckade. Men det finns också sådant som jag inte ens försökt mig på – fastän jag borde.

Så här på bloggen kommer jag berätta om vad som händer hos mig, och hur jag tänker runt mitt arbete. Jag hoppas på kommentarer och åsikter från andra – bibliotekarier, lärare och rektorer – och att på så sätt få hjälp att utveckla mitt arbete. Och jag ser mycket fram emot att läsa det som Lotta och Monika kommer att berätta från sin skola.