Dog verkligen Mozart i en båtolycka, och kan en människa växa några centimeter i rymden?

 

CC BY-NC-ND BOB_1972MGB, Flickr.com

 

  Som ett led i arbetet med att lära eleverna urskilja budskap, avsändare och syfte i olika mediermed ett källkritiskt förhållningssätt…och föra enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet…
integrerades undervisningen i årskurs 6 med IKT och bibliotek på följande sätt under januari och februari.

Innan 120 elever i fyra klasser skulle påbörja ett större individuellt arbete, fick de först fyra intensiva lektionspass i källkritik av bibliotekarie och IT-pedagog.
Första och tredje lektionspasset genomfördes i elevernas klassrum, där jag och IT-pedagog Martin Misgeld, bl.a. diskuterade följande med eleverna:
Vad är Internet för något? Vad är Google för något? Vilka typer av källor finns det? Vem står bakom hemsidan? Kan man tro på allt man ser?

Efter en hårdsmält inledning med prat om källor och det stora nätverket Internet, kom vi senare in på frågan ”Kan man tro på allt man ser?” Martin visade en film från YouTube där några poppar popcorn med strålningen från mobiltelefoner. Sant? Hursomhelst var det mycket uppskattat, och eleverna blev överlyckliga när de fick se ytterligare en filmsnutt med flygande UFO över Haiti.
Dessa underhållande inslag resulterade i ett givande samtal om varför det troligen inte är sant.

I diskussionen om avsändare, genomskådade eleverna snabbt en fejksida om Mozart, som kommer på tredje plats i träfflistan på Google. http://web.comhem.se/mozart/
Med viss kunskap om Mozart och hans tid, var det inte så svårt att bedöma sanningshalten. Värre blir det dock när man man inte kan något om ett ämne.
”Kan man växa några centimeter i rymden?” frågade Martin eleverna. Nej, de trodde ingen på, men det blev mer sant och trovärdigt när det visade sig att fakta kom från Tekniska museets hemsida.  http://www.tekniskamuseet.se/1/1687.html

För att åskådliggöra hur felaktig information och rykten kan börja cirkulera, lekte vi viskningsleken med eleverna. Vi tog också fram nyheten med bandypappan som lämnat sin son ute i kylan, och frågade; ”Vad hade journalisten glömt?” ”Kolla med andra källor” svarade eleverna duktigt.
Insikten om att det inte finns någon som kontrollerar innehållet på Internet, började sakta sjunka in hos eleverna när vi lämnade deras klassrum efter tredje lektionspasset.

Under övriga lektionspass i bibliotekets infotek, fick eleverna gruppvis eller parvis syna olika källor. En vanlig faktabok granskades, samt tre digitala källor med fakta om ett land. Landguiden Globalis och Wikipedia.
Som ett stöd till den källkritiska granskningen fick de några frågor att besvara, och försöka ta reda på vilka källor som låg bakom fakta.

Det flesta tyckte det var lätt att se vem som skrivit bokens fakta, men svårt att hitta källorna. Ibland fanns en notering om att boken var granskad av en expert.
Något svårare var det dock att hitta och bedöma hemsidorna. Många upplevde att Landguiden var lättare än Globalis, men svårt att hitta dess källor. Wikipedias artikel hänvisade till en databas med 6 år gamla uppgifter, och hur kan man se vem som har redigerat artikeln? Fliken ”Historik” var det bara en som kände till.

Syftet med lektionspassen är inte att nedvärdera eller framhäva några specifika källor, utan att få igång elevernas kritiska tankebanor.
Att få dem själva att börja fundera över hur fakta presenteras, och resonera kring sitt eget val av källor.
Vi försökte med olika medel få ut budskapet att låta uppgiften bestämma källa och inte tvärtom. Tänk gärna igenom innan du börjar söka; vem kan tänkas ha kunskap om detta ämne?

Någon vecka innan sportlovet, berättade en av klasslärarna att hon hade hört elever sitta och reflektera över varandras källor.
”Tror du att den här sidan är trovärdig?” ”Nja, är inte adressen liten skum?”

De verkar vara igång!

Lotta Metcalfe, Adolf Fredriks musikklasser

 

 

1 kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.