Visar alla blogginlägg från: juni 2013

Ordens värld

Ordens värld Svenska ord – struktur och inlärning av Ingegerd Enström är den första fackboken i mitt sommarpensum. Jag har nu läst den och trots att den var mastig för sina cirka 150 sidor så är jag mycket glad att jag tog mig an den.

I Ordens värld beskrivs det svenska språkets ordförråd ur ett andraspråksperspektiv. Hur ska en person med ett annat modersmål kunna tillägna sig svenska på bästa sätt?

Det är ju mycket aktuellt det här med läsförståelse, och Enström slår fast att ”god läsförståelse hänger mycket nära samman med ett stort ordförråd”. Hon berättar att man för att kunna läsa och förstå en dagstidning anses behöva ett ordförråd på cirka 40 000 ord.

40 000 ord för att läsa tidningen! Det går förstås inte att lära ut alla dem på lektionerna i skolan, utan eleverna måste lära sig orden i andra sammanhang, framför allt när de läser. Och då blir skolans uppgift att hjälpa eleverna till olika strategier för att ta sig an obekanta ord.

Boken ger en mängd teoretiska kunskaper om svenska språket, med facktermer som jag ibland hört nämnas men inte vetat vad de betyder. Poängen med metaspråket är förstås att kunna påvisa regler och system som underlättar språkinlärningen. Jag som växt upp i en svensktalande familj med en massa böcker har inte behövt de här kunskaperna. Men våra elever i skolan behöver dem.

En del regler är enkla och fastnar direkt: när man har ett sammansatt ord så är den sista delen av ordet viktigast. En husbåt är en båt, men ett båthus är ett hus. Det visste jag, men nu kan jag också förklara principen för mina elever.

Andra delar i boken beskriver fenomen som är väldigt krångliga: hur man ska kunna veta vad olika prefix betyder och hur de används verkar nästan omöjligt att få grepp om.

Nu är jag ju inte lärare i svenska som andraspråk, så jag har inte ambitionen att verkligen behärska allt som står i boken. Men eftersom jag ofta hjälper eleverna när de arbetar med texter på olika sätt, så känns det väldigt bra att ibland kunna förklara på ett sätt som gör att de kanske får grepp om någon mer strategi för ordförståelse.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Sommarläsning

Under semestern brukar jag läsa en massa ungdomsböcker. Det gör jag säkert i år också, men har även för avsikt att läsa de här böckerna. Om någon mer vill läsa någon av dessa så kan vi ju diskutera på bokcirklar.se. Det är roligare att läsa tillsammans!

Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund har jag läst förut. Men jag tror att jag behöver aktualisera den – nya möjligheter på jobbet gör att jag kommer läsa den på ett annat sätt.

Ordens värld av Ingegerd Enström tror jag ger mig bättre förutsättningar att hjälpa eleverna. När det är svårt att läsa svensk text så förklarar jag så gott jag kan för eleverna, men jag hoppas att boken lär mig att även lära ut strategier för hur eleverna ska kunna handskas med obekanta ord.

Muntlig och skriftlig kultur av Walter J Ong verkar spännande och intressant, men vet inte om den kommer att ha någon direkt inverkan på mitt jobb.

Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa av Lousie M Rosenblatt har jag läst en del ur förut, men nu vill jag ta mig an den lite mer ambitiöst. Det är en sådan där bok som det ofta refereras till och jag hoppas att den blir givande att läsa.

Det mångspråkiga biblioteket en nödvändig utopi är en antologi som jag haft liggande ett tag men inte prioriterat. Tror det mest är folkbiblioteksfrågor den tar upp, men jag kan ju inte veta i hur hög grad den är relevant för mig om jag inte kollar lite noggrannare.

Eftersom jag bloggat om detta nu så får jag skämmas om jag inte orkar igenom böckerna. Bra!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Sjutton ungdomar, Yosuf och jag

åkte till Internationella biblioteket efter skolan idag.

I vanliga fall har vi en del böcker på elevernas modersmål i vårt skolbibliotek, men nu över sommaren skickar jag tillbaka dem vi haft på deposition. Därför kändes det trevligt att kunna åka med våra nyaste elever in till Internationella biblioteket vid Odenplan, så de fick lära sig hitta dit och fick möjlighet att låna böcker. Böckerna kan de sedan lämna tillbaka på Tensta bibliotek.

Jättebra att ha med sig en av våra somaliska modersmålslärare, Yosuf. De flesta eleverna talar somaliska och det underlättar otroligt när någon kan tolka. Det blev en trevlig liten utflykt och många lånade böcker.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Nätverksträff om läsförståelse

för bibliotekarier och lärare anordnades igår av Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Jag var med och höll en liten presentation med inspirerande exempel hittade på webben. Om ni vill kika på den så hittar ni den här, och det intressanta är i så fall att klicka och följa länkarna i presentationen.

Jag har förstås tidigare läst en del om läsförståelse, boksamtal, lässtrategier och språkutvecklande arbetssätt men blev väldigt glad över den föreläsning som Maria Bjerregaard, från Nationellt centrum för svenska som andraspråk, inledde dagen med.

En del av det som Maria tog upp och som väckte nya tankar hos mig var:

  • Vi har olika syn på skola och lärande i olika kulturer. Det kan till exempel innebära att i vi i Sverige betonar vikten av att uttrycka sig med egna ord för att visa att man har fått en förståelse, medan man i något av elevernas hemländer premierar exakt återgivning av lärobokstexten.
  • Att olika aktiviteter vi gör när vi läser tillsammans i skolan har två syften: dels att förstå den aktuella texten men också att hjälpa eleverna att utveckla strategier som underlättar läsningen av andra texter i framtiden.
  • När man har en vilja att läsa och förstå en text så används fler strategier – förståelsen blir bättre.
  • Läsning på modersmålet tränar många delar av det som behövs för läsning på svenska. Man kan jobba med boksamtal, lässtrategier etcetera på modersmålet och det spiller över på läsningen av svensk text.
  • Förförståelse kan kompensera för litet ordförråd och bristande avkodningsförmåga.
  • Läsa på raderna, läsa mellan raderna och läsa bortom raderna (på metanivå). Detta gör vi när vi samtalar om texter, men det är viktigt att vara explicit eftersom en del elever annars kan tro att man inte får lägga till egna tolkningar till exempel.
  • När man läser tillsammans ska man under tiden utbyta tankar och reflektera, men man bör samtidigt se upp så inte texten fragmentiseras.

I höst kommer det ordnas en till nätverksträff och då med betoning på själva texten – vad är det i en text som kan vara svårt att förstå?

Här är det samlade twitterflödet från dagen.

Passar också här på att uppmana alla som är intresserade av skolbibliotekets roll för språkutvecklingen att gå med i Facebookgruppen Språklyftet skolbibliotek.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola