Visar alla blogginlägg från: augusti 2013

Att undervisa i läsförståelse

av Barbro Westlund får avsluta min läsning om läsning – åtminstone för ett tag. Jag känner mig rätt påläst om läsutveckling, läsförståelse, lässtrategier och hur lärare kan arbeta i klassrummen. Och otålig, nu vill jag pröva nya sätt att arbeta med elevernas fritidsläsning eller tillsammans med lärarna i klassrummen.

Barbro Westlund använder sig en hel del av Tankens mosaik som jag läste tidigare under sommaren, och även av Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, men hon skriver om dagens svenska skola. Ska man läsa EN bok om hur man som lärare kan arbeta med elevernas läsförståelse i alla ämnen så är det nog den här.

Westlund går igenom tre undervisningsmodeller för läsförståelse. Den första, som också utgör grunden för de två andra, är Reciprocal Teaching (RT). Forskare har undersökt hur erfarna läsare gör när de läser med god förståelse och behållning, och ur detta kokat ihop fyra lässtrategier. Josefin Nilsson har gjort en väldigt fin genomgång av att undervisa med hjälp av lässtrategier – ber er läsa den i stället för att försöka förklara själv.

De två andra undervisningsmodellerna är Transactional Strategies Instruction (TSI) och Concept-Oriented Reading Instruction (CORI). Jag fick inte någon tydligt uppfattning om TSI, kanske att det är lässtrategierna från RT kombinerat med att jobba med mer Chambersliknande frågeställningar?

CORI sägs vara mycket framgångsrik och det anses bero på att lärare som jobbat enligt den modellen tagit stor hänsyn till motivationens betydelse för läsförståelsen. Det modellen är lite extra spännande att läsa om för mig som bibliotekarie. Inom B&I-forskning läser vi ju om hur fel det kan bli vid olika skolarbeten när elever släpps fria att söka information, för att utan tillräckligt stöd från lärare eller bibliotekarier försöka få ihop en egen text. I boken beskrivs CORI ungefär så här:

  1. lärare plockar ut några centrala begrepp inom ett ämnesområde
  2. de stimulerar elevernas nyfikenhet – gärna genom någon utflykt utanför skolan
  3. eleverna formulerar med lärarens stöd frågor utifrån det de varit med om samt de centrala begreppen
  4. eleverna får söka svar på sina frågor och under denna del av arbetet stöttar läraren genom att tala med eleverna om vilka lässtrategier de använder
  5. eleverna gör slutligen  någon grafisk framställning av det de lärt sig samt redovisar för sina kamrater.

Jag tänker att det är tre delar i detta som bör vara bra grund för att elevernas lärande i samband med ett sådant informationssökningsarbete kan bli bra. Det är att man poängterar att eleverna ska vara genuint nyfikna samtidigt som läraren genom att lyfta fram centrala begrepp ser till att eleverna verkligen jobbar med det ämnesinnehåll som läraren planerat. Det är också att läraren koncentrerar sig på elevernas läsning och läsförståelse medan de söker information – det är väl bristen på förståelse som är grunden till allt klippåklister. Och slutligen att eleverna ska organisera det de lärt sig grafiskt. Jag tror att det är Pauline Gibbons som skriver om att detta att byta format på informationen är bra. Ska man göra en tankekarta eller en tabell av information man fått i en text så måste man nog förstå det man håller på med.

Boken rekommenderas alltså, och delta gärna i samtalet på bokcirklar.se!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Cirkulationsbiblioteket

känner alla lärare som undervisar i svenska/svenska som andraspråk i Stockholm stads skolor till. Förhoppningsvis alla engelskalärare också, eftersom man kan låna klassuppsättningar av skönlitterära böcker därifrån på båda språken. De flesta känner också till att bibliotekarierna på Cirken är vänliga och ger goda råd per telefon. Men alla känner inte till Cirkbloggen med massor med boktips, så den visade jag i tisdags under min genomgång av resurser på webben.

Vi tittade också på Spindeln, en metasöktjänst för skolan. När man söker information i Spindeln, så söker den i sin tur i Länkskafferiet, UR och ett internationellt arkiv. När jag skrev om Samsök i SLI så sa jag att det kan vara svårt med metasöktjänster eftersom de olika databaserna som metasöktjänsten använder kanske inte fungerar likadant. Detta bör inte gälla Spindeln, sökningarna ska funka likadant i de olika databaserna eftersom man använder samma metadata. Sökningarna i Spindeln liknar de då man söker filmer i nya SLI. Det kommer upp små blå boxar som visar de avgränsningar man har gjort – enkelt och lätt överblickbart tycker jag. Jag rekommenderade mina kollegor att pröva, kanske är det också lite individuellt vilka söktjänster man föredrar?

vår hemsida la jag också några länkar till nyhetsbrev som jag tycker är intressanta, en del framför allt för oss i Stockholms stad.

När jag hade min information för personalen visade jag snabbt även de andra länkarna på hemsidan, och pratade bland annat om vilket fint stöd man får från Webbstjärnan om man vill testa att låta eleverna publicera sig på webben. Jag berättade även en del om hur Wikipedia fungerar, och gav ett förslag:

När klassen har studerat ett ämnesområde kan eleverna få i uppdrag att kolla några artiklar med anknytning till ämnesområdet i Wikipedia. Är artiklarna bra skrivna, finns alla elevernas kunskaper med i artiklarna och finns det bra källangivelse till det som står där? Om inte – ring Cilla och så kan vi tillsammans någon lektion använda elevernas kunskaper till att förbättra artiklarna. Jag berättade även om möjligheten att jobba i Simple Wikipedia på engelskalektionerna. Där skulle vi kunna skriva mycket mer om sådant som har med Sverige att göra till exempel.

Nu får det vara nog skrivet om min lilla föreläsning. På tisdag kommer äntligen eleverna och då blir det full rulle med att göra lånekort och låna ut läromedel!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Under min genomgång

av webbresurser tittade vi förstås även på Nationalencyklopedin. NE:s enkla texter är den allra bästa informationskällan för elever i grundskolan enligt min mening. Det känner lärarna på skolan till, men den versionen av NE som vi har i Stockholms skolor har några fler möjligheter som inte är så lätta att hitta.

Här uppe till höger finns en dropplist vid Mina tjänster. I dropplisten hittar man bland annat E-språk, med texter, filmer och låtar med övningar till undervisningen i skolspråken. Lättarbetat och småtrevligt. Där finns också NE:s Temapaket och Läropaket med förslag på hur man jobba med stöd av NE inom olika ämnesområden. Pedagogiska reportage är intressanta artiklar om olika ämnesområden, skrivna ganska lättläst, säkert användbart i undervisningen. Läxhjälpen, Spel och lite annat tycker nog en del elever är kul att jobba med själva. En del saker man håller på med i skolan handlar ju mest om innötning, och om det kan bli roligare med lite övningar i datorn så är det väl bra.

Fortsättning följer…

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

En och en halv timme IT-resurser

stod mina arbetskamrater ut med första dagen efter lovet – och hade dessutom godheten att se rätt nöjda ut när jag hade pratat klart.

Med utgångspunkt från de personallänkar jag lagt upp på vår hemsida berättade jag för mina kollegor om några av de resurser som jag tycker är viktiga att de känner till, och som nästan allihop är intressanta för alla lärare och annan personal på alla stadier i vår grundskola. I några inlägg ska jag berätta lite här på bloggen också; kanske någon mer kan ha glädje av informationen. Flera av resurserna är sådana som Stockholms stad betalar för att vi ska få tillgång till, och eftersom de inte finns fritt tillgängliga på webben länkar jag inte till dem härifrån bloggen.

Medioteket har en ny version av SLI, filmdatabasen, som är mycket intressant. På startsidan för den gamla vanliga SLI står hur man kan göra för att  skaffa sig en inloggning till den nya. Det är en betaversion och man får gärna vara med och tycka till om den.

Väl inloggad möts man av denna bild:

Om man väljer Samsök i dropplisten uppe till vänster kan man söka samtidigt i SLI, Nationalencyklopedin, Wikipedia och skolans bibliotekskatalog. Det där tror jag kan vara intressant framför allt för eleverna, de kan ju också skaffa en inloggning hit. Metasöktjänster är ofta lite luriga beroende på att de olika underordnade söktjänsterna inte fungerar likadant, så om man som lärare är angelägen att få koll på det totala utbudet i respektive databas är det nog än så länge bäst att söka på varje ställe för sig.

Uppe till höger står det bland annat Produktsök; det är sökfunktionen för SLI:s medier. Där kan man skriva till exempel skriva ett sökord i rutan högst upp och sedan avgränsa sin sökning genom att göra olika val i högerkanten. De valda filtren syns till höger och det är lätt att klicka bort något av dem om man vill testa på något annat sätt att söka. Det är väldigt tydligt och fint gjort, lätt att förstå vad man håller på med.

Till vänster om Produktsök står det Information och där hittar man en ingång till andra databaser som vi kan använda i Stockholm. Vill särskilt puffa för Mediearkivet där man kan söka i såna användbara tryckta tidningar som Kamratposten och 8 sidor och därmed få tillgång till fin information även för yngre barn. Worldbook online har bland annat enkla faktatexter på engelska, Alex är ett lättanvänt författarlexikon och Landguiden känner alla geografilärare till. Stockholmskällan tillgängliggör historiskt källmaterial om Stockholm – förstås användbart inom historieundervisningen men bland lektionsmaterialet de tillhandahåller hittar man även andra skolämnen. Dessutom kan pedagoger från Stockholmskällan hålla fortbildning för lärarna på skolan eller introducera Stockholmskällan direkt i klasserna. Gratis!

Fortsättning följer…

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Jag undrar en sak

och det är vad det är som gör att vissa sajter blir blockerade från vårt nätverk i Stockholms stad.

Jag har en gång fått svaret att det är någon USA-baserad leverantör som sköter det där. Hmm.

Jag blev idag lite förvånad när jag fick tips på något konstverk, via twitter, som visade sig vara blockerat för att det ansågs vara pornografi. Och i våras var det här gymnasiearbetet om feminism blockerat i flera månader. Jag lärde mig då att jag måste be behörig beställare anmäla saken och att det ändå tar lång tid att få det åtgärdat.

Jag dristade mig nyss till att testa att göra en bildsökning i google på ordet ”porr” och det gick obehagligt bra. Däremot kom jag inte vidare via den enda länken jag tordes klicka på.

Kritiken mot olika former av filtrering brukar vara att den ändå inte fungerar utan invaggar användarna i falsk trygghet, samt att en del sidor på webben som man vill kunna ta del av blir felaktigt avstängda. Och det stämmer alltså precis.

Våra barn och ungdomar har ju också utanför skoltid åtkomst till det mesta, så det viktigaste är förstås att de lär sig att hantera internet på ett sätt som gör att de inte utsätts för sådant som de vill slippa.

Så jag undrar: varför har vi det där filtret och jag hoppas att vi inte betalar något för det?

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Tankens mosaik

av Ellin Oliver Keene och Susan Zimmermann stod inte på min ursprungliga sommarläsningslista. Men efter att Katarina Lycken Rüter talat om den så entusiastiskt så bestämde jag mig för att hinna med den också.

Ellin Oliver Keene, i USA, har arbetat med utveckling av undervisning i läsförståelse i flera år. I boken finns många exempel från olika klassrum, vi får höra talas om duktiga lärare och om hur Ellen och lärarna genom gemensamma ansträngningar lyft pedagogiken ännu mer.

I boken går författarna igenom olika lässtrategier, olika sätt som forskare sett att erfarna läsare använder för att skapa mening ur texter de läser. Strategierna åskådliggörs i boken  för oss vuxna läsare genom att Ellin gör sina egna läsningar av olika texter och berättar hur hon tänker. I klassrumsarbetet som beskrivs introduceras lässtrategierna genom att läraren läser en text och förebildar genom att ”tänka högt”. Det är spännande att läsa texterna och få ta del av Ellins reflektioner när hon brottas med att förstå dem. Genom att författarna valt en del ganska svårbegripliga texter är det lätt att förstå hur jobbigt det kan vara för eleverna ibland.

Det är också roligt att läsa om organiseringen av klassrumsarbetet i de amerikanska klasser som Ellin besöker. Läraren förebildar genom att hålla minilektioner, eleverna studerar texter ensamma medan lärarna går runt och stöttar dem, eleverna jobbar i olika gruppkonstellationer för att tränga djupare in i texterna och hela tiden verkar lärarna reflektera över vilken arbetsmetod som är bäst just då för just de eleverna.

Det finns i boken även rätt konkreta hjälpmedel för lärare som vill arbeta med att följa och stötta elevernas läsutveckling. Det är till exempel genomgångar av olika sorts problem som elever kan ha med läsförståelsen och förslag till hur man kan jobba med dessa. Där finns också en modell för hur man kan utvärdera undervisningen i läsförståelse genom intervjuer med eleverna före och efter ett specifikt arbete.

Katarina har fler boktips om läsning på sin nya blogg.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola