Att undervisa i läsförståelse

av Barbro Westlund får avsluta min läsning om läsning – åtminstone för ett tag. Jag känner mig rätt påläst om läsutveckling, läsförståelse, lässtrategier och hur lärare kan arbeta i klassrummen. Och otålig, nu vill jag pröva nya sätt att arbeta med elevernas fritidsläsning eller tillsammans med lärarna i klassrummen.

Barbro Westlund använder sig en hel del av Tankens mosaik som jag läste tidigare under sommaren, och även av Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, men hon skriver om dagens svenska skola. Ska man läsa EN bok om hur man som lärare kan arbeta med elevernas läsförståelse i alla ämnen så är det nog den här.

Westlund går igenom tre undervisningsmodeller för läsförståelse. Den första, som också utgör grunden för de två andra, är Reciprocal Teaching (RT). Forskare har undersökt hur erfarna läsare gör när de läser med god förståelse och behållning, och ur detta kokat ihop fyra lässtrategier. Josefin Nilsson har gjort en väldigt fin genomgång av att undervisa med hjälp av lässtrategier – ber er läsa den i stället för att försöka förklara själv.

De två andra undervisningsmodellerna är Transactional Strategies Instruction (TSI) och Concept-Oriented Reading Instruction (CORI). Jag fick inte någon tydligt uppfattning om TSI, kanske att det är lässtrategierna från RT kombinerat med att jobba med mer Chambersliknande frågeställningar?

CORI sägs vara mycket framgångsrik och det anses bero på att lärare som jobbat enligt den modellen tagit stor hänsyn till motivationens betydelse för läsförståelsen. Det modellen är lite extra spännande att läsa om för mig som bibliotekarie. Inom B&I-forskning läser vi ju om hur fel det kan bli vid olika skolarbeten när elever släpps fria att söka information, för att utan tillräckligt stöd från lärare eller bibliotekarier försöka få ihop en egen text. I boken beskrivs CORI ungefär så här:

  1. lärare plockar ut några centrala begrepp inom ett ämnesområde
  2. de stimulerar elevernas nyfikenhet – gärna genom någon utflykt utanför skolan
  3. eleverna formulerar med lärarens stöd frågor utifrån det de varit med om samt de centrala begreppen
  4. eleverna får söka svar på sina frågor och under denna del av arbetet stöttar läraren genom att tala med eleverna om vilka lässtrategier de använder
  5. eleverna gör slutligen  någon grafisk framställning av det de lärt sig samt redovisar för sina kamrater.

Jag tänker att det är tre delar i detta som bör vara bra grund för att elevernas lärande i samband med ett sådant informationssökningsarbete kan bli bra. Det är att man poängterar att eleverna ska vara genuint nyfikna samtidigt som läraren genom att lyfta fram centrala begrepp ser till att eleverna verkligen jobbar med det ämnesinnehåll som läraren planerat. Det är också att läraren koncentrerar sig på elevernas läsning och läsförståelse medan de söker information – det är väl bristen på förståelse som är grunden till allt klippåklister. Och slutligen att eleverna ska organisera det de lärt sig grafiskt. Jag tror att det är Pauline Gibbons som skriver om att detta att byta format på informationen är bra. Ska man göra en tankekarta eller en tabell av information man fått i en text så måste man nog förstå det man håller på med.

Boken rekommenderas alltså, och delta gärna i samtalet på bokcirklar.se!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

5 kommentarer

  1. ElisBeth Söder, 24 augusti 2013

    Tack Cilla. Gedigen inventering so underättar för oss andra att hänga på.

  2. Pingback Att undervisa i läsförståelse |...

  3. Toura Hägnesten, 27 augusti 2013

    Roligt att du har läst Westlund och skriver om hennes bok.
    Vill bara lyfta två andra texter, nämligen:
    Monica Reichenbergs bok ”Läsförståelse genom strukturerade textsamtal : för elever som behöver särskilt stöd” samt Michael Tengbergs avhandling ”Samtalets möjligheter”.
    Reichenberg beskriver hur RT, reciprocal teaching, är framgångsrikt även med elever med utvecklingsstörning. Tengbergs boksamtal är mer inriktade på senare skolår.
    Båda värda att läsa!

  4. Cilla Dalén, 29 augusti 2013

    Tack för tipsen!

  5. Pingback Ett läsande klassrum på högstadiet och gymnasiet | Svindlande höjder - Lärande med Stockholms gymnasiebibliotek

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.