Visar alla blogginlägg från: november 2013

Lägstanivå i skolbiblioteket?

Edward Jensinger bloggade igår om vad han anser vara en lägsta nivå på lärares yrkeskompetens. Han menar att det är bra med stjärnor som driver, hittar på nyheter och är föregångare men att det är mycket viktigt att alla håller en hyfsad lägstanivå.

Det fick mig att ställa frågan vad som är en lägstanivå för oss som jobbar i skolbiblioteken? Vilka krav bör en rektor kunna ställa på oss? Frågorna ställde jag på twitter och jag fick en del svar.

Många talade förstås om litteraturkunskaper, förmågan att inspirera till läsning, hjälpa eleverna vid bokval och att leda boksamtal.

Edward skrev att allt fler rektorer förstår vikten av skolbibliotekarier i och med att skolan digitaliseras. Utan att bibliotekarier jobbar med elevernas informationskompetens är ”digitalisering en riskfaktor”. Även andra talade om undervisning i informationssökning och källkritik.

Flera påpekade också att bibliotekariekompetensen behövs för att organisera och tillhandahålla olika digitala resurser. Att organisera miljöer där lärresurser skapade lokalt är åtkomliga tillsammans med databaser och information av annat slag som skolan vill att eleverna ska använda.

Även frågan om skolbibliotekariernas betydelse för elever med särskilda behov kom upp i samtalet på twitter. Ett välutvecklat samarbete mellan specialpedagoger och skolbibliotekarier nämndes som en framgångsfaktor.

Edward Jensinger, som mycket framgångsrikt stöttat utvecklingen av biblioteket på Pauliskolan i Malmö, säger att han också förväntar sig pedagogisk kompetens och social kompetens av sina bibliotekarier.

Anledningen till att jag ställde frågan, om vad som är en lägstanivå på en skolbibliotekarie, var bland annat att jag många gånger upplevt att rektorer och lärare haft väldigt låga förväntningar på bibliotekarierna. Och jag tror att dessa låga förväntningar är en del av förklaringen till att rektorer väljer att inte prioritera skolbiblioteksverksamheten. Man förstår inte vilka krav man ska ställa vid en rekrytering, inte hur man ska främja en utveckling av verksamheten och man har förmodligen en väldigt begränsad bild av vad som kan hända i ett skolbibliotek överhuvudtaget.

Vill du läsa mer?

Edward Jensingers gamla blogg kan man läsa mer om hans syn på skolbiblioteken. Klicka på de olika inläggen i vänsterkanten.

Pedagog Malmö har också många fina blogginlägg om skolbiblioteksverksamheten.

Rebecca Borg och Eric Haraldsson i Växjö har denna webbplats som ger en mycket god bild av vad biblioteksverksamhet i grundskolan kan vara.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Twitterkontot Vår skola @var_skola

är ett stafettkonto. Olika personer som jobbar i skolan twittrar en vecka i taget och beskriver sitt jobb. Här kan du läsa mer.

Denna vecka är det min tur och jag tänker att det kommer bli en vecka där frågan ”Vad gör de i biblioteket?” kommer besvaras mycket mer noggrant än vad det blir här på bloggen.

Den som inte har ett eget twitterkonto kan kika här och kolla vad som händer under veckan.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Bibliotekarier, lärare och läsförståelse

Idag var jag med på Nationellt centrum för svenska som andraspråks nätverksträff för bibliotekarier och lärare om läsförståelse. Det var en repris av en träff i våras, och även denna gång hade jag en liten punkt. Min powerpoint finns här.

Här är en sammanställning av tweets från dagen.

I min presentation nämnde jag lite kort PLT och det skapade en viss nyfikenhet så en av gruppdiskussionerna efteråt kom att handla om det. Medan vi samtalade om PLT kom andra bra saker fram – förstås!

Lärare på SFI talade om att de i vissa lägen kan få lite extraresurser till elever som inte riktigt lyckas i undervisningen. Kanske skulle de kunna få testa någon variant på Personlig LäsTränare? Vi diskuterade om man kan ha en mindre grupp med elever som tillsammans med lärare/bibliotekarie har någon sorts gruppcoachning? Eleverna kan läsa helt olika böcker men berätta om dem i gruppen, utbyta läserfarenheter och peppa varandra?

En bibliotekarie (jag och namn…) berättade om hur hon brukar introducera några olika boktitlar, eleverna läser gruppvis samma bok och sedan berättar de för medlemmar ur andra grupper om den bok de läst. Elever som till viss del väljer vilken bok de läser, kan diskutera läsningen med kompisar och stöd av bibliotekarie/lärare, förbereda redovisning tillsammans i gruppen, berätta om boken för elever som inte läst den och få boktips av andra elever. Lite av hem- och expertgrupper alltså. Det låter väl jättebra!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

 

Gammalt boktipssamarbete på webben

är Skolbiblistans boktipswiki.

Där har vi skolbibliotekarier i flera år gjort listor av de tips vi fått av varann via Skolbiblistan.

På skolbiblistan ställer någon en fråga, ganska ofta kommer frågan ursprungligen från en lärare, och bums svarar ett antal kunniga och tjänstvilliga skolbibliotekarier runt om i landet. Det kan förstås gälla allt möjligt, men ofta är det just boktips och då hamnar svaren så småningom i boktipswikin.

Kanske kan en mejlinglista låta lite gammaldags i dessa twitter/facebook/google/alltsomjaginteensvetvaddetär – tider?

Den funkar faktiskt utmärkt! Och sådant som är bra ska man fortsätta med.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Studiehandledare, modersmålslärare och andra språkkunniga i #digiskol

Hoppas att ni vill hjälpa oss att bygga studiehandledning.wikispaces.com !

Jag och Rebecca Borg från Växjö har satt igång wikin – men vi är helt beroende av er som kan fler språk.

Vi vill samla länkar till ställen på nätet där våra elever på sina modersmål kan få lära sig om sådant som de ska studera på svenska i skolan. Här har jag skrivit mer om wikin.

Det står på förstasidan hur man gör för att lägga in länkar i wikin. Men det går också bra att mejla på adressen som står där, eller kontakta mig på twitter @cilladalen. Vi fyller också gärna på med fler språk – säg bara till!

Tack på förhand!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Ett coachande förhållningssätt

var titeln på den fortbildning som jag fick del av i måndags och tisdags. Alla skolor inom Handledning för lärande var samlade i Stockholm; lärarna hade ämnesfortbildningar och vi andra fick en introduktion i coachning.

Coachning – vad har det med bibliotekariejobbet att göra?

Ja, det är ju mitt i prick för PLT-projektet!

Men man har ju också ofta samtal med elever om lite allt möjligt – om pluggande, läxor, livet… och då är en del av tankarna bakom coachning användbara.

Det jag tar med mig från utbildningen är framför allt:

Förhållningssättet att alla människor är kompetenta att ta ansvar för sig själva.

Att vi kan ha olika saker som gör oss motiverade – vi går igång på olika grejer.

Gott lyssnande i detta sammanhang innebär att utesluta egna värderingar och bedömningar, inte tänka ut svar, iaktta kroppspråk och även fundera över vad som INTE sägs.

Man ska försöka ställa kraftfulla frågor – sådana som väcker nya tankar och för framåt. De ska vara öppna och inte ledande. Man ska vara nyfiken!

Och viktigt – lyssna mer och prata mindre själv!

Läs mer på Tränarbloggen.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola