Att själv ställa frågor till texten

när man läser är viktigt för förståelsen och engagemanget i texten, betonas enligt Barbro Westlund av flera olika läsforskare (s 48 i Att bedöma elevers läsförståelse). Och det är förstås en grund för ett källkritiskt tänkande – att läsa engagerat och observera luckor i texten, jämföra informationen med sådant man känner till från andra sammanhang och fråga sig om det man läser verkar rimligt.

På lågstadiet använder vi affischer och en del annat material från En Läsande Klass. Där kallas strategin att ställa frågor för Reportern:

Reportern

När jag skulle introducera strategin för tvåorna valde jag att läsa de tre första sidorna ur Stjärnsvenskas Månboken, en mycket lättläst text, det är endast några få rader per sida. I klassrummet finns ingen möjlighet att projicera upp texter så jag hade helt enkelt förstorat en kopia ur boken och eleverna satte sig nära tavlan, på golvet. När jag läst texten tänkte jag högt och ställde frågor om texten. Jag formulerade både enkla frågor ”på raderna”, frågor som krävde att man kopplade ihop information från ett par olika meningar, ”mellan raderna”, och så ett par frågor ”bortom raderna” där svaren inte fanns i texten.

Eleverna var väldigt pigga och svarade glatt på frågorna. Vi pratade om var man kunde finna svaren, och när vi kom till frågorna som inte riktigt hade något svar så var det många elever som gärna kom med hypoteser. Det blev en kort och engagerad lektion.

Nästa gång jag var i klassrummet för att jobba med temat ”rymden” så hade jag kopierat upp ett par sidor till ur rymdboken så att eleverna skulle kunna ha en kopia per två elever. Läraren Eva organiserade snabbt så att eleverna satt i par och så repeterade vi lite om vad det där att ställa frågor till texten handlade om. Sedan läste jag den korta texten högt och så uppmanade jag eleverna att läsa den igen tillsammans två och två och anteckna frågor på pappren.

Några par hade lite svårt att komma igång, men Eva och jag gick runt och puffade på lite. De här eleverna har lätt för att samarbeta med varandra och efter en stund hade alla par skrivit flera frågor på sina papper.

Vi lyfte frågorna i helklass, en del frågor var på och mellan raderna och eleverna svarade på varandras frågor. En del frågor var tydligt bortom raderna

Frågor om rymden

och eleverna ville gärna svara på de frågorna också. De använde sina erfarenheter och gjorde flera ganska kvalificerade gissningar. Jag passade på att öva uttrycken ”- Jag tror att…”, ”- Kanske är det…” så att eleverna skiljer på att veta och tro.

En fråga som många elever ställde var ”Vilket år landade astronauterna på månen” och den var klurig på flera sätt. I texten stod ”mer än trettio år”, men vi observerade inte ”mer än” förrän efter ett tag. En elev sa påpassligt att vi inte visste hur gammal boken var, så det fick vi kolla. Den hade copyright 2002. En lång stund höll vi på och försökte räkna ut 2002-30, men det blev ju inte riktigt rätt eftersom det var ”mer än trettio år” sedan. Den och några frågor till kunde vi alltså inte få några säkra svar på.

Efter lektionen samlade jag in elevernas papper med frågor så att jag kan förbereda nästa lektion där vi ska försöka hitta en del svar. Jag tänker att vi ska använda böckerna i biblioteket, och då gäller det nog att jag har förberett mig noga.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

2 kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.