Visar alla blogginlägg från: augusti 2015

Se texten

I mitt förra inlägg berättade jag om Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter. Delvis berör den samma saker som boken Se texten!: multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete av Kristina Danielsson och Staffan Selander. I Se texten görs en noggrannare genomgång av multimodala aspekter av faktatexter och den är ett intressant komplement till Att läsa faktatexter. Här nedan är en recension som tidigare publicerats i tidningen Lisetten (organ för Riksförbundet lärare i Svenska som andraspråk).

Se texten! - multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete

I ”Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete” presenterar författarna en modell för textanalys som är applicerbar på läromedel, webbplatser och andra multimodala texter. De föreslår också didaktiska metoder för att stödja elevernas lärande via sådana texter samt ger förslag på hur man kan arbeta med och bedöma elevtexter med multimodala inslag.

Kristina Danielsson, professor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet och professor i svenska vid Linnéuniversitetet, och Staffan Selander, professor i didaktik och verksam vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, använder termen multimodal för att diskutera det faktum att till exempel ett läromedel inte bara kommunicerar via sin verbaltext. En tryckt bok använder även den grafiska layouten och ofta bilder av olika slag för att avsiktligt eller oavsiktligt förmedla kunskaper och värderingar; en webbplats har ännu fler möjliga uttryckssätt. Det är inte självklart att de olika multimodala uttryckssätten underlättar förståelsen. Ibland kan de vara oskickligt utförda vilket ställer till problem framför allt för den som inte är så kunnig i ämnet eller inte kan språket så bra. Men även välarbetade multimodala texter kan kräva explicit undervisning för att eleverna ska förstå på vilket sätt de bäst kan handskas med de olika uttrycksformerna.

I andra halvan av boken ger Danielsson och Selander ett antal exempel där de närläser ett olika multimodala texter. De analyserar böcker och digitala material och diskuterar didaktiska överväganden.

Författarna nämner att deras modell för textarbete kompletterar annan undervisning, till exempel genrepedagogik och olika modeller för att arbeta med läsförståelse, som mest fokuserar det skrivna ordet. Jag tror att den tillför viktiga kunskaper för alla som undervisar med hjälp av facktexter, men den ger också kunskap som är användbar när man ska välja läromedel eller köpa in facklitteratur.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Att läsa faktatexter

är en bok av Adrienne Gear, nyligen utkommen på svenska.

att läsa faktatexter

Gear är verksam som lärare och läsmentor i Canada och förordet i den svenska utgåvan är skrivet av Barbro Westlund. Gear utgår i sin bok från den forskning som pekar ut skickliga läsares användning av olika strategier, känd bland annat från reciprok läsundervisning. I denna bok väljer Gear att formulera och belysa fem strategier som hon anser är särskilt användbara när man ska undervisa yngre elever i läsning av faktatexter. De är ganska lika de som används i reciprok läsundervisning och En läsande klass, och de grundas alltså i samma forskning.

Gear föreslår dessa fem strategier:

  • Att zooma in
  • Att ställa frågor och att göra inferenser
  • Att avgöra vad som är viktigt
  • Att göra kopplingar
  • Att transformera (eller syntetisera)

I Att läsa faktatexter får läsaren många konkreta förslag på hur undervisningen kan läggas upp så att eleverna utvecklar dessa strategier, och liksom i reciprok läsundervisning betonas vikten av att eleverna reflekterar på en metanivå över sin läsning och görs medvetna om de olika strategierna och hur de hjälper eleverna att skapa mening ur faktatexter.

Det aktuella begreppet MIK (medie- och informationskunnighet) innefattar bland annat de kunskaper som krävs för att finna, analysera och kritiskt värdera information men i de sammanhangen tycker jag att läsförståelsen ofta kommer i skymundan. Från biblioteks- och informationsvetenskapen känner vi till olika förmågor eleverna måste behärska (till exempel förfina sökningar på internet, handskas med uppslagsverk, använda index i facklitteratur och förstå skillnader mellan fulltextsökningar och ämnesordssökningar i databaser). Men att förstå texter är förstås grundläggande!

Jag tycker att den här boken gav mig insikter och kunskaper som kommer att vara värdefulla när jag ska samarbeta med lärare om olika former av informationssökningsuppgifter för eleverna. Vi behöver arbeta med läsförståelsen integrerat med olika förmågor inom MIK, och kunskaper från biblioteks- och informationsvetenskapen behöver vävas ihop med de som presenteras inom det läspedagogiska området.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola