Visar alla blogginlägg från: oktober 2015

Inspirationsdag i Eskilstuna

I måndags medverkade jag på en inspirationsdag som Eskilstunas Lässatsning ordnade för lärare och bibliotekarier som arbetar med årskurs f-3. Jag hade blivit inbjuden att tala om “forskande” och faktaboksläsning, och här är en del av det jag tog upp:

Med utgångpunkt i mitt nuvarande pedagogiska credo:

  • Det vi vill att eleverna ska kunna – det måste vi undervisa om!
  • Vilka små delmoment ingår i detta?
  • Vi vuxna måste förebilda (modella, modellera) och tänka högt!
  • Eleverna måste få vara aktiva!
  • Eleverna behöver använda sitt språk!
  • Vi måste ge eleverna rätt stöttning – med självständighet som mål!

tittade vi på exempel ur Textflytt och sökslump, kapitlet Skolnära skildringar. Där finns flera beskrivningar av elever i olika åldrar som inte klarar av de uppgifter som ibland kallas att “forska”, det vill säga att söka information ur olika källor och utifrån den informationen göra någon form av redovisning. Observationerna som beskrivs i Textflytt och sökslump har några år på nacken, men jag tror att det som beskrivs där nog emellanåt förekommer fortfarande.

I Textflytt och sökslump står om yngre elever som ska plocka ut information ur facktexter, men saknar strategier för att läsa och förstå samt för att sammanfatta och bearbeta vad de läst. Eleverna memorerar fragment ur texterna och skriver oreflekterat ner det som de kommer ihåg. Även äldre elever ses agera på ungefär samma sätt.

Jag tror att en orsak till att lärarna organiserat klassrumsarbetet på detta sätt är att de inte reflekterat över vilka förmågor eleverna måste behärska för att klara av sådana uppgifter. Ett sätt att upptäcka de här delförmågorna är kanske att planera hur man kan förebilda processen? Förmodligen inser man då hur komplex den är.

Ett gott exempel på hur man kan undervisa om en del av processen,att utvinna och sammanställa information ur texter, kommer från Eva Bjuvén, lågstadielärare på min skola.

Om man läser forskning om informationskompetens inom biblioteks- och informationsvetenskap så får man en också en viss uppfattning om vilka delförmågor som elever brukar ha problem med.

Delkompetenser

Inom B&I presenteras också olika förslag till hur skolarbeten som inbegriper informationssökning kan organiseras för att det ska bli mer lärande och mindre klippåklistrande. En sammanfattning av detta finns i kapitlet Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek i forskningsantologin Medie- & informationskunnighet. En viktig del är formulerandet av frågeställningar för arbetena.

Idag används begreppet MIK (Medie- och InformationsKunnighet), som ett samlingsbegrepp för bland annat det som krävs för att klara av självständigt lärande i ett utbildningssystem där information finns både digitalt och i tryckta medier. Men när MIK-begreppet definieras glöms själva läsförståelse ofta bort, trots att den är helt central.

De lässtrategier som ingår i Reciprocal Teaching (reciprok läsundervisning) är mycket bra att använda för att tränga in i själva läsförståelsen i samband med informationssökning och källkritik. När man ska förutspå/förutsäga/aktivera förförståelse gör man lite annorlunda med faktaböcker än med skönlitterära. Att använda faktaböckers index, innehållsförteckning och andra hjälpmedel för att orientera sig i texterna hör till det som elever behöver lära sig. Jag tror också att de behöver få pröva olika modeller för att sammanfatta faktatexter. För att utvinna central information ur en text kan grafiska modeller som tabeller, flödesscheman och Venn-diagram vara ett stöd.

Under min föreläsning talade jag också om sådant jag berättat om tidigare här på bloggen, så den som är intresserad får klicka här nedan.

Om lässtrategin att ställa frågor till texten, som ett sätt att öka engagemanget och få tag i bra frågeställningar för informationssökning

Om att undervisa i hur man kan använda biblioteket och faktaböckerna för att söka svar på specifika frågor

Om att diskutera bildernas roll i faktatexter

Förutom Textflytt och sökslump tipsade jag om Se texten! och Att läsa faktatexter.

Så här summerade jag vad jag hoppades att jag fått fram under min föreläsning:

Sammanfattning Eskilstuna

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Läslovet närmar sig

och på våra fritidshem ska de förstås fira detta.

Därför har jag idag plockat ihop högar med böcker till alla fritidshem. I bokhögarna ligger det många sprillans nya böcker. Jag gjorde nämligen nyligen en beställning med många fina bilderböcker från En Bok För Alla, då räcker pengarna långt…

läslovsböcker

Skolbiblioteken i Stockholm

är en rätt pinsam historia i det stora hela, tycker jag. Vi har en fin central instans, Medioteket, som ordnar bra kurser och har en förnämlig depå, Cirkulationsbiblioteket, med klassuppsättningar som lärare kan låna ifrån. Och jag är mycket lycklig över Mångspråksbiblioteket som ger oss i skolbiblioteken möjlighet att ha depositioner på elevernas modersmål.

Men ute på själva skolorna är det obehagligt olika.

Därför är det glädjande att det i majoritetspartiernas förslag till budget för staden finns skrivningar om upprättande av plan för stadens skolbibliotek, och om vikten av bibliotekariekompetensen. Jag hoppas att de som ska skriva planen tar lärdomar av Linköping och Växjö, två städer där kommunen tagit ett centralt ansvar för att utveckla bra skolbiblioteksverksamhet på alla skolor. Och jag har ett förslag på vem som ska ingå i planskrivargruppen: Linda Spolén på Medioteket, med erfarenhet av god skolbiblioteksverksamhet från Ekerö kommun och med de insikter som följer av att ha arbetat centralt i vår stad med skolbiblioteksutveckling. Själv ställer jag gärna upp som samtalspartner om skolbibliotekens betydelse i våra mångkulturella förorter.

Svensk biblioteksföreningens regionförening Stockholm Uppsala Gotland ordnar i samarbete med DIK den 25 november en diskussionskväll. Jag hoppas att många politiker och skolledare från Stockholms stad tar möjligheten att lyssna till och nätverka med andra som är intresserade av skolbiblioteksfrågor. Anmäler sig gör man här senast 16 november!

Stockholms bästa skolbibliotek

Vi ses där!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Uppladding inför Läslovet

pågår..

Inbäddad bildlänk

Detta kommer att hända hos oss:

Alla elever i f-3 som kommer på sina vanliga besök med klasserna får låna extra många böcker över Läslovet.

Extra öppet i f-6-biblioteket efter skoltid för årskurs 4-6, utställning med nästa månads genre (jag har satt igång med genreläsning även för mellanstadiet).

Utställning av läskiga böcker och nästa månads genre även i högstadiebiblioteket.

Under själva lovet kommer fritidshemmen att ordna läshörnor, där barnen får lugn och ro att läsa. Jag kommer att plocka ihop trevliga böcker (varav en hel del nya) så att det känns spännande för barnen att läsa.

Hela tisdagen på lovet ska jag läsa högt i skolbiblioteket i f-6 för fritidsbarn. Jag erbjuder de barn som vill från årskurs f-2 att komma fem olika tider, helt efter deras egen lust. Och elever 3-6 får fem andra tider att använda som de vill. Och så avslutar jag med en tid för alla som vill bli uppskrämda.

Vi skickar också hem ett brev till alla föräldrar till barn i f-6, med en uppmaning att hjälpa barnen till läsro och att läsa högt eller berätta för dem.

Och kanske händer det mer, tror att både fritidspersonal och lärare är på gång och funderar…

När jag var på Bokmässan plockade jag på mig affischer och pins om Läslovet, och de ska förstås användas så att alla elever och all personal ska veta att det är Läslovet som börjar om en dryg vecka – inte något höstlov!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Nationellt centrum för svenska som andraspråk

har i dagarna genomfört Symposium 2015. Det hade denna gång temat resurser, och skolbiblioteket som resurs för elever med svenska som andraspråk presenterades av Eric Haraldsson och Rebecca Borg från Växjö.

Det hade varit väldigt intressant att vara där, men jag läste i alla fall Anna Kayas tweets från föreläsningen. Här har ni dem samlade.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola