Visar alla blogginlägg från: oktober 2017

Finbesök i bibblan

I fredags hade vi Stefan Löfven och Alice Bah Kuhnke på besök i skolbiblioteket. Besöket var ordnat av Läsdelegationen och delegationens ordförande Katti Hoflin var också med. Och en massa andra…pressekreterare, stabspersoner, Lilla Aktuellt…SÄPO – stort ståhej alltså.

Ministrar 2

Men huvudpersoner var faktiskt sex elever ur 3A och sex ur 6A. Min lärarkollega Ulla Sporrner och jag hade varsin grupp med gäster och elever och så läste vi och pratade om Wolf Erlbruchs bok Fru Meier – koltrasten.

Ministrar 3

Ministrar 4

Och efter boksamtalet var ministrarna nyfikna och pratglada med eleverna. De kollade i böcker och boktipsade varandra. Riktigt trevligt!

Ministrar 1

Innan ministrarna gick fick de blommor och varsitt exemplar av boken, som eleverna hade signerat.

Ministrar 5

Tack Läsdelegationen för mötet mellan våra elever och ministrarna – tror att det var berikande för båda parter!

Lilla Aktuellt kommer sända ett inslag från besöket måndagen den 30/10.

Person och funktion

Jag får ofta beröm och uppmärksamhet för mitt arbete från folk utanför vår skola. Det känns ibland bra och ibland lite obehagligt. Jag ska försöka förklara varför.

winner-1013979_1920

Jag är en engagerad och i vissa avseenden rätt skicklig skolbibliotekarie. Jag har engagerade och i många avseenden skickliga lärarkollegor på skolan.

Min roll som skolbibliotekarie gör att jag arbetar mer eller mindre med alla lärare på skolan. Vissa hjälper jag bara med små praktiska saker som att hantera läromedel eller leta reda på böcker, andra samarbetar jag med varje vecka runt elevernas läsning och läsförståelse. I de här samarbetena är vi båda viktiga; vi måste vara tydliga med varandra om vad vi vill, vi drar åt samma håll och vi lär av varandra. Jag bidrar med mina kunskaper och lärarna med sina. Jag är den som bloggar och beskriver vad vi gör utåt, inte för att det måste vara så men så är det. När jag beskriver mitt arbete på den här bloggen så blir det utifrån min utgångspunkt, vad jag gör. Det betyder inte att läraren är mindre viktig – tvärtom är den i stort sett alltid mer viktig. Men mitt bloggande handlar om mitt bibliotekariejobb.

Detta, i kombination med att mängden bibliotekarier med rimliga arbetsförhållanden på svenska grundskolor är rätt få, gör att jag i förhållande till lärarna får en helt oproportionerlig uppmärksamhet.

Jag har också, så som min tjänst ser ut, möjlighet att driva en del saker. Min skolledning lyssnar på mig, och eftersom jag inte är schemalagd för egen undervisning med elevgrupper kan jag vara flexibel med min tid. Detta är förutsättning för till exempel vårt stora ALMA-arbete som pågått i fyra vårterminer. Jag driver, samordnar och inspirerar men det är lärarna som gör det stora jobbet.

Jag tycker alltså att det delvis känns väldigt fel när jag får beröm för det jag gör, jag är kanske inte den som gjort det mesta eller bästa jobbet i just det som berömmet gäller.

Men samtidigt – det hade inte blivit gjort om inte jag, eller någon annan på min tjänst, hade varit där. Vi bibliotekarier är viktiga. Om man som skola behöver satsa på läsning, läsförståelse och litteratur så behövs någon som samordnar och driver detta. I annat fall kommer det bli mindre uppmärksamhet och fokus på läsningen. I vissa klassrum kommer lärarna ändå vara entusiastiska läsfrämjare, men i andra klassrum riskerar läsarbetet att lite oftare komma i skymundan – lärare har mycket som de ansvarar för. Och kraften av att skolan har gemensamma satsningar är stor.

Så – det jag vill ha sagt är att:

– Ja, jag gör ofta ett bra jobb. Precis som alla på min skola, vi jobbar stenhårt och entusiastiskt! Men jag är inte en unik person, utan en bibliotekarie som får hyfsat goda förutsättningar att sköta mitt arbete.

PS – detta hade lika gärna kunnat gälla informationssökning och källkritik, men just nu känns det inte som om det är min starka sida så därför exemplifierar jag med läsning.

Välkomna till mitt skolbibliotek

I vintras skapade vi ett stafettkonto på Instagram för oss som arbetar i skolbibliotek.

Skolbibliotekarierna reklam

I morgon börjar min vecka att rapportera på kontot. Det går att följa på Instagram, Twitter och Facebook…om tekniken är med mig.

Välkomna att hänga med mig i mitt arbete under veckan!

Förskoleklasserna i skolbiblioteket

Vi har så olika förutsättningar i skolbiblioteken. Jag kan exemplifiera med förskoleklasserna.

Ibland möter jag frågor som ”Nu ska förskoleklasserna komma på biblioteksvisning, vad ska jag göra då?” från kollegor som har ansvar för skolbiblioteksverksamhet, men helt klart har mycket mindre tid än jag. De ska då ha sitt enda eller ett av få biblioteksbesök av förskoleklasserna.

På min skola har vi två förskoleklasser och för dem har jag avsatt 40 minuter vardera i veckan, med reservation för att det ibland ställs in när jag har ovanligt mycket annat för mig. Förra året var klasserna stora och då valde pedagogerna att komma i halvklass varannan vecka. I år kommer hela gänget, de är sådär 16 elever i varje klass.

De första besöken handlar mycket om var man ska ställa skorna, att få upp de gamla böckerna ur väskan och ner de nya, inte glömma jackan och så vidare. Vanor som ska befästas. Våra förskollärare jobbar också mycket medvetet med att forma barnen till elever. Sitt still under samlingen, titta på Cilla när hon pratar, inte peta på kompisarna etcetera. Jag läser oftast en bok högt och det gillar barnen. Sedan får de låna en eller två bilderböcker och ta med hem.

Bilderbokstrågen

Eleverna lär sig var böckerna står, hur man ställer tillbaka bilderböcker på rätt ställe och ord som författare och bilderbokskonstnär/illustratör. Lite allteftersom, medan vi läser och samtalar om böckernas innehåll.

Det behövs inget extra skojsigt alls, eleverna tycker om att komma till biblioteket och de gillar att lyssna till böcker och samtala om dem. Förskollärarna vet vilka elever som är på gång med avkodningen och ser till att de också lånar böcker på rätt nivå för att kunna träna.

Så bygger vi sakta på deras kunskaper om böcker och bibliotek, vi introducerar lite i taget. Nu i veckan pratade vi om vilka språk vi kan. Jag visade var böcker på deras modersmål och på engelska står i biblioteket och de fick möjlighet att låna även av de böckerna.

Tavlan, flera språk

Att besöka skolbiblioteket så ofta är bra på många sätt. Vi visar att läsning är en naturlig och stor del av skolarbetet, både för föräldrar och elever. Eleverna vänjer sig vid att regelbundet ta hem böcker, läsa dem och sedan lämna tillbaka dem – att ta ansvar helt enkelt. Förskollärarna får ibland upp ögonen för böcker som de inte tidigare känt till, när jag läser och samtalar om dem märker vi ofta att boken har ett innehåll som är angeläget för eleverna. Då väljer de ibland att fortsätta arbeta med just den boken efter biblioteksbesöket.

Läsfrämjande uppdrag

För att försöka nå en större/annan läsekrets än ni som läser den här bloggen så har jag skrivit ett debattinlägg som publicerats på nättidningen Skola och samhälle. Det handlar om att jag tycker att skolbiblioteksverksamheten bör få ett tydligt ansvar för att det bedrivs ett aktivt läsfrämjande arbete på varje skola.

Läs det gärna här!