Visar alla blogginlägg från: juli 2018

Läsdelegationens betänkande

Läsdelegationen 1

För ett par veckor presenterade Läsdelegationen sitt betänkande. Jag var väldigt nyfiken, samtidigt som jag tyckte att det var roligt att följa kansliets arbete under gång så för min del hade de gärna fått fortsätta ett tag till. De har varit duktiga på att rapportera sitt arbete, framför allt på Facebook. Läsdelegationens kansli har lyssnat till många människors tankar om läsning, även barn och ungdomar, och det är fint.

När jag läste igenom betänkandet så var det ett par saker som jag var särskilt nöjd med. För det första att de menar att detta med barns och ungdomars läsning är så väsentligt att vi inte kan hålla på och göra en massa korta projekt hela tiden. Läsdelegationen påpekar att lässtimulerande arbete måste vara långsiktigt och pågå hela tiden. Vi måste också göra ordentliga utvärderingar för att finna de bästa metoderna. Det andra som gladde mig är att de lyfter fram vikten av bemannade skolbibliotek på många ställen.

Så här sammanfattar de sina förslag:

  • Skolbiblioteksverksamheten ska stärkas. Bland annat genom att bemanning av skolbibliotek ska utredas och att skolbiblioteksverksamhet ska definieras på förordningsnivå.
  • Ett nationellt läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier ska genomföras.
  • Läsning och litteratur ska bli en självklar del av förskolans och fritidshemmets pedagogiska verksamhet. Bland annat genom att läsning av litteratur ska skrivas in i läroplanerna, och att medarbetare i verksamheterna ska ges kompetensutveckling och stöd i arbetet i hur de kan arbeta med litteraturen.
  • Ett Läsråd ska inrättas som ska arbeta för att samla och samordna aktörer och insatser inom kultur, skola, civilsamhälle, folkbildning och näringsliv kring barns och ungas läsning.

Jag har redan sett några irriterade kommentarer om att de säger att bemanningen av skolbibliotek ska utredas. Men jag uppfattar betänkandet som att delegationen väldigt tydligt påpekar att det är viktigt med bemanningen, utredandet gäller hur vi ska få till den där bemanningen. Det behövs tydligare styrning genom förordningar, allmänna råd och granskning från Skolinspektionen.

Betänkandet är på 290 sidor, väldigt tydligt och pedagogiskt disponerat så läs gärna hela. Men om orken inte finns så här mitt i sommaren kommer här lästips för er som mest är intresserade av skolbiblioteksfrågan:

  1. Börja med sammanfattningen s 13-20.
  2. Läs bilaga 3 som innehåller barns och ungdomars tankar om läsning s 285-290.
  3. Läs kapitel 5 som handlar just om skolbibliotek s 91-109 och särskilt förslagen med förklaringar s 106-109.

Här är några funderingar runt vår praktik från mig efter läsningen:

I kapitlet Små barns språkutveckling står på s 52f om vikten av att involvera hela familjerna i literacy-aktiviteter. Jag funderar över hur vi gör med familjerna i skolan? Vilka bra exempel finns det på att få med föräldrar och andra runt omkring våra elever för att främja deras läsning och språkutveckling?

I kapitlet Läsning i skolan betonas på s 66 att olika elever behöver olika insatser för att utveckla sin läsning. Hur kan vi tänka så att alla elever utvecklas? Samarbete lärare-bibliotekarie rund undervisning är viktigt, men ibland kanske vi i stället ska tänka att vi kompletterar varandra så att vi med olika insatser når alla elever?

I samma kapitel står på s 76f om läsmotivation. Mycket viktigt och inte alls självklart vad  som är rätt. Här behöver vi noggrant fundera och utvärdera vad vi gör, tror jag. Och diskutera med varandra förstås.

I kapitlet Läsning på fritidshem står det på s 121 om samverkan mellan fritidshem och folkbibliotek och skolbibliotek. Hur kan fritidshemmen hjälpa till att slussa ut eleverna till folkbiblioteket så att de använder det på rätt sätt? Hur kan vi på biblioteken i skolan samarbeta på bästa sätt med fritidshemmen?

I kapitlet Läsning på lov finns en del viktigheter att beakta när vi ska planera hur vi kan stimulera eleverna att läsa på lov. För mig blir hela kapitlet viktigt, men kanske framför allt s 130-131.

I kapitlet Läsande förebilder betonas att de eleverna känner är viktigast, även om kändisar som läser också är bra. Föräldrar och syskon förstås, men även äldre skolkamrater. På s 158f står om Book buddies med mera. Jag vet att till exempel Alléskolan har ett etablerat arbete runt detta som verkar väldigt bra.

Slutligen hoppas jag att det där Läsrådet kommer till stånd och att det i så fall kommer bedriva ett synligt arbete som ger oss alla stimulans och nya kunskaper.