Visar alla blogginlägg med kategorin:
Ämnesövergripande undervisning

Wikimini – samarbete bibliotekarie och lärare

Våra nitton elever i årskurs fyra publicerade igår fina artiklar om vetenskapsmän i Wikimini. Det var avslutningen på ett stort arbete de gjort tillsammans med Kristina Eriksson, lärare i Sv/SvA och NO, och mig.

Wikimini

Vi började med några lite allmänna lektioner om informationssökning på webben, Google med mera. De följde ungefär samma upplägg som jag använde med femmorna förra året. Anledningen till att vi la detta moment först var att lektionerna skulle filmas av Skolverket, det blir så småningom en kort film som ska ingå i detta sammanhang.

Under höstterminens första period har Kristina och klassen arbetat väldigt gediget med beskrivande text enligt genrepedagogisk metod. Det här är en viktig del av den undervisning Kristina har i Sv/SvA och denna undervisning blev en förutsättning för att eleverna skulle kunna skriva bra faktatexter.

I slutet av september bedömde Kristina att det var dags för att börja arbeta med vetenskapsmän och uppfinnare. Hon skrev förslag till olika personer som eleverna skulle kunna fördjupa sig i två och två. Innan hon fastställde listan med vetenskapsmän kollade jag att det fanns bra lättläst information att få tag i om dessa. Kristina delade upp eleverna i par och bestämde vilka som skulle skriva om respektive vetenskapsman.

Nu var det dags för mig att leda ett lektionspass igen. Jag valde att använda en av våra utvalda vetenskapsmän, Rosalind Franklin, när jag visade hur man kan söka information. Vi började med att googla och sedan titta på artikeln i Wikipedia om henne. Vi pratade om vem som har skrivit artikeln, kollade källförteckning och tittade i historiken för att se hur en artikel blir bättre genom att många hjälps åt.

Vi pratade om att Wikipedia ofta har ganska svårlästa texter, och att det är bra att Wikimini finns nu – så att alla fina arbeten som görs av barn i skolan kan läsas av andra.

I det här arbetet ville vi att eleverna skulle använda två eller tre källor, det är alldeles tillräckligt för elever i fjärde klass att försöka arbeta ihop information från ett par texter. Jag sa att vi inte ville att eleverna skulle använda Wikipedia i detta arbete, utan välja texter som är enklare att läsa.

Jag påminde eleverna om hur man kollar innehållsförteckning och sakregister i fackböcker och förklarade snabbt hur man kan slå i den barnuppslagsbok som fanns i klassrummet. Detta har vi arbetat med tillsammans när eleverna gick på lågstadiet. Om eleverna valde texter ur böckerna så kopierade vi upp dem.

Jag visade också hur man söker i NE på webben, väljer den enkla texten och sedan skriver ut den. Eftersom Rosalind Franklin var lite knepig att hitta information om visade jag sedan hur man kan förbättra en googlesökning genom att fundera över vilka ord som kan tänkas stå i en text man söker, och sedan skriva i flera sådana ord i sökrutan.

Därefter arbetade eleverna med att söka information om sina vetenskapsmän. Målet för lektionspasset var att alla grupper skulle ha två eller tre bra lättlästa texter utskrivna på papper och jag tror att alla lyckades med det.

Kristina lät sedan eleverna arbeta med texterna på olika sätt under de kommande veckorna. Hon förebildade genom att klassen tillsammans arbetade med Galileo Galilei, och sedan gjorde eleverna likadant med sina egna vetenskapsmän. De läste först texterna, gjorde sedan en mindmap och skrev slutligen en egen text, alltihop två och två.

Och igår var det alltså dags att publicera texterna. Eleverna skapade konton i Wikimini, Kristina förebildade på den interaktiva skrivtavlan så att alla kunde se, och sedan satte eleverna igång med full fart. Vi vuxna gick runt och hjälpte till där det behövdes. Det var enkelt för eleverna att publicera helt nya texter, men ganska svårt för de elever som i stället för att publicera en ny text skulle förbättra en text som redan fanns. Men de klarade det bra, tycker jag. Alla hade med källförteckning och de som hann med gjorde även länkar till andra texter i Wikimini.

Här kan ni läsa elevernas texter, kanske kommer några av dem snart även få fina illustrationer som eleverna har gjort:

Jag tror förresten att hela arbetet blev ganska likt någonting jag skrev för ett par år sedan.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Femmorna ska göra en bok

om Stockholms medeltid. Det sker inom KUL1415 och därför kommer det sluta med en riktig tryckt bok i många exemplar, och läraren Roberta Johansson får också möjlighet att samarbeta med författaren Annelie Drewsen. Härligt!

Klassen ska skriva en gemensam faktatext och individuella fiktiva berättelser utifrån ett studiebesök de gjort i Gamla Stan. Boken kommer också innehålla elevernas fotografier från Gamla Stan – de ska skapa sina texter med inspiration från de miljöer eller detaljer de fotograferat.

Idag hade klassen besök av Annelie. Hon var också med när klassen var i Gamla Stan i förra veckan och nu fick de höra lite mer om henne och hennes böcker.

Men huvudsyftet med besöket var att Annelie skulle hjälpa eleverna med inspiration och tips inför deras skrivande.

Eleverna ska skriva en skönlitterär text som tilldrar sig på medeltiden, med anknytning till de medeltida miljöer eller detaljer de fotograferat i Gamla Stan. Annelie lät eleverna titta på en bild som hon tagit, och eleverna fick säga olika ord som beskrev vad de såg på bilden. Sedan funderade de på vilka av dessa ord som skulle kunna bli en bra berättelse. De skrev tillsammans

Himlen var vit som aska. Ett svagt ljus syntes bakom gallret. Där inne satt…

Annelie 2och det blev förstås en perfekt början för eleverna att fortsätta på. Annelie lät eleverna skriva individuellt en stund, medan hon gick runt läste, frågade och tipsade.

Efter den skrivövningen gav hon eleverna ett Recept på en spännande berättelse. Och eleverna fick också titta på Elin Lucassis dramaturgival.

Annelie kommer träffa klassen fler gånger och stötta och inspirera dem i skrivprocessen. Arbetet med boken kommer pågå fram till jul, och förutom klassens lärare Roberta som undervisar i SO så är även SvA/Sv-läraren Kristina Eriksson inblandad genom att undervisa om berättande text enligt genrepedagogik och läraren Tina Widell som kommer sköta allt som har med bild att göra.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Annelie 1

Vårterminen rullar igång

och roliga arbeten med den.

Det verkar som om försöket med Personlig LäsTränare har fallit ganska väl ut på mitt högstadium. Jag fortsätter därför förstås med detta. I Tränarbloggen på läsmuskler.se berättar jag lite om hur första veckan har varit. Det är många runtomkring i skol- och biblioteksvärlden som varit nyfikna på vad det handlar om och jag kommer medverka mycket kort på ReadMeet den 11 februari och berätta om detta.

Under vårterminen drar jag tillsammans med kollegan Ulrika Lindmarker, litteraturpedagog i f-6 på vår skola, och Katarina Lycken Rüter, förstelärare på Östra Reals gymnasium, också igång något helt nytt som vi tror kan bli jätteroligt! Vi ska försöka samarbeta runt ett stort projekt om ALMA-priset. Ni vet Astrid Lindgren Memorial Award, på svenska kallat Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Många lärare på Hjulsta grundskola kommer medverka tillsammans med sina elever, Katarina med gymnasiegrupper från Östra Real och så Ulrika och jag genom vårt arbete i skolbiblioteken.

Projektet, liksom dess webbplats, går under namnet Världens ALMA. Det finns så mycket fin litteratur som man kan arbeta med i anknytning till ALMA-priset. Hela Astrid Lindgrens eget författarskap förstås och så alla pristagarna med deras bilderböcker och romaner för alla åldrar. Där finns såväl författare som bilderbokskonstnärer, och dessutom har ju ett par av prisen gått till läsfrämjande organisationer som arbetar för barn i olika delar av världen. Ett fantastiskt material alltså, även för andra ämnen än Svenska/Svenska som andraspråk, som vi förhoppningsvis kommer att hjälpa till att sprida även utanför våra skolor.

Vi vill också på bloggen försöka spegla de pedagogiska metoder som vi använder när vi jobbar med ALMA-priset. Det händer så fantastiskt mycket spännande nu runt om i Sveriges skolor, med lärare som prövar nya arbetsmetoder och delar med sig till varandra – allt för att utveckla undervisningen så att läsförståelsen och språkutvecklingen hos våra elever tar stora kliv framåt. Här vill vi vara med!

Välkomna att följa oss på Världens ALMA!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa

har jag hållit på med i ett par veckor. Jag har twittrat käcka citat, diskuterat lite med en kollega på bokcirklar och jag kommer absolut fortsätta att reflektera över den här texten.

Lousie M. Rosenblatt skrev sin bok i mitten på 1930-talet och den är endast delvis uppdaterad sedan dess. Vad jag förstår har boken haft stort inflytande på litteraturvetenskap och pedagogik. Rosenblatt har en stark övertygelse om att litteraturläsning i skolan inte bara har ett egenvärde utan också kan bidra till elevernas utveckling till inkännande och demokratiska människor. Det är litteraturens möjlighet att få läsarna att tränga in i andra människors liv och erfarenheter som hon fördjupar sig i.

I boken talar författaren om två olika sorters läsning: den efferenta  läsningen (ungefär läsning för information, utan känslomässigt engagemang) och den estetiska läsningen (där känslorna är starkt involverade). Men hon ser det inte som två helt skilda läsarter utan ett kontinuum där all läsning innehåller något av båda sorterna. Rosenblatt diskuterar hur läraren kan arbeta för att aktivera eleverna känslomässigt vid litteraturläsning, eftersom man enligt henne måste börja där för att sedan gå vidare till diskussioner om tolkningar och närmare studier av den litterära texten.

Rosenblatt skriver även en hel del om litteraturläsningens betydelse i andra ämnen än modersmålet. ”Litteraturen erbjuder ett genomlevande och inte bara vetande om” skriver hon, och det vet vi ju hur skönlitteratur kan fördjupa förståelsen för andra människor och miljöer.

I boken står en hel del åsikter som kan påverka valet av litteratur – sådan vi läser gemensamt i klasserna och sådan vi i skolbiblioteket rekommenderar eleverna. Jag tolkar det som att Rosenblatt tycker:

  • Texterna får inte vara så svåra att eleverna inte kan engagera sig känslomässigt.
  • Man måste inte hinna med att läsa diverse ”omistliga” klassiker. Det viktigaste är att eleverna lär sig uppskatta läsning – då kommer de att fortsätta läsa efter skolan.
  • Bra böcker bekräftar inte fördomar om andra människor, och bra böcker ger läsarna erfarenheter av att det finns många olika sätt att handskas med livet.

Jag rekommenderar boken och skulle tycka det var hemskt roligt om fler berättar om sina tankar på bokcirklar.se.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola