Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bild

Momo och källkritiken

Jag har hört elever ur årskurs tre prata om Momo, och när jag läste Jack Werners text förstod jag vad det handlade om. Jag frågade lärarna om jag fick ha en lektion med vardera gruppen om detta och nu är de genomförda.

Jag ville med min lektion få eleverna att tänka på att allt som finns på Internet är skapat av människor och så ville jag få dem att inte vara så rädda. Så här gjorde jag:

Vi samlades i en ring på mattan nedanför tavlan där man kan projicera bilder. På mattan la jag en smartphone, en Ipad och en dator. Eleverna fick berätta vad de såg. Jag tog ett foto med Ipaden, vi tittade tillsammans på det och så frågade jag eleverna om vi kunde se fotot i datorn som var uppkopplad mot projektorn? Några elever i varje grupp visste genast att det inte gick. Vi pratade om hur man skulle kunna göra för att få bilden från Ipaden in i datorn och efter några andra tekniska förslag så gick vi in på Internet. Vi pratade om orden net och web och jag förklarade att en massa datorer, servrar och annat sitter ihop i ett enda stort nät. Det blev väldigt summariskt, vi får ta ett noggrannare samtal om det vid senare tillfälle.

Jag visade att jag till exempel kan lägga bilden på Instagram. Jag projicerade upp en gammal bild från bibliotekets Instagram-konto med hjälp av datorn. Jag pratade om att det var en bild jag tagit med Ipaden och att jag hade bestämt mig för att visa den för alla som vill se genom att lägga den på Instagram.

Vi pratade om att ALLT som finns på Internet är gjort av människor. Det är människor som fotat, gjort filmer och skrivit texter. Och så pratade vi om att de människor oftast är snälla, några är dumma, men även de som är snälla brukar råka göra dumma grejer ibland.

Jag frågade barnen om troll finns på riktigt och fick ett rungande -Nej! till svar. Så sa jag att om jag målar en jättefin bild av ett troll, fotar den och lägger bilden på Internet…. finns trollet på riktigt då? -Nej!!!

Jag plockade fram en liten grodprins av skinn och visade eleverna. De fick titta på den och känna på den. Så visade jag tre bilder som jag tagit på morgonen, titta gärna på dem här. Vi såg den första och den andra bilden och konstaterade att de inte var ett dugg läskiga. Men den tredje bilden kändes lite tveksam. Den såg lite konstigare ut. Jag gjorde lite läskig låtsasmusik med rösten och då blev den faktiskt liiiite läskig.

Sedan återkom jag till trollen, som man trodde på i Sverige för längesedan, och berättade att i Japan trodde de på någon lite läskig varelse som kallades “ubume”. En duktig person gjorde en docka som föreställde en ubume, kanske skulle de ha den i en film eller något. Det var för några år sedan, någon fotade dockan och la upp bilderna på Internet.

NU hade vi alltså kommit till själva Momo. Jag ville inte visa en bild på projektorn, det kunde vara för skrämmande, utan jag hade tagit en skärmdump av slutet på den film som finns i Jack Werners blogginlägg och kopierat upp och skrivit ut den på ett papper. Jag hade alltså en halvtafflig svartvit utskrift av den docka som Momo-huvudet är taget ifrån. Någon eller ett par elever tyckte själva bilden var läskig ändå, jag dolde huvudet lite när jag höll upp den men jag tror alla elever till slut vågade titta.

Momo

Vi pratade om dockan, vad den kunde vara gjord av, att den verkar stå i en monter någonstans och att den inte är på riktigt alls. Många gånger sa vi det.

Vi pratade också om att ibland tycker man att det är roligt att bli rädd. Men om man inte tycker det så ska man inte kolla på sådant som man tycker är läskigt.

Sedan fortsatte samtalet ett tag till, om rädslor och ganska mycket om andra människor som varit rädda för Momo, clowner eller Anna-Belle.

Jag tror att lektionerna var ganska lyckade och jag hoppas att eleverna fått något sätt att tänka som kan hjälpa dem att värja sig mot otäckheter på Internet.

Tack Svenska barnboksakademin

och alla de konstnärer som ställt upp med illustrationer till 17 skäl för barnboken!

Här finns de fina affischerna att skriva ut.

Här finns texten översatt till olika språk.

Idag bestämde vi på vår skola att vi ska suga lite på karamellen. Vi tar ett skäl i veckan, alla klasser får en affisch och de anslås även i matsal eller liknande. På så sätt aktualiseras detta en gång i veckan fram till sportlovet eller så.

Anden Döden och Tulpanen

Ibland är det inte alls min förtjänst att det blir bra.

Till exempel idag, då jag läste boken Anden, Döden och Tulpanen av Wolf Erlbruch för två grupper med tvåor.

Det fanns ord som borde förklarats, och jag kunde ha förberett läsningen bättre. Men jag bara läste boken och eleverna var helt trollbundna. Och inte hann vi prata särskilt mycket om den efteråt heller.

Men tagna – det blev vi allihop.

Det är häftigt att märka att berättelsen och bilderna är så starka och fina att de bär alldeles själva.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Anden döden

Världens ALMA

För andra året i rad har vi på Hjulsta grundskola genomfört ett arbete runt Astrid Lindgren Memorial Award tillsammans på hela skolan. Vi har använt fina böcker av ALMA-pristagare för att läsa och diskutera litteratur och eleverna har inspirerats av bilder och berättelser att skapa egna verk. I år har några klasser också läst om Sydafrika och PRAESA – den läsfrämjande organisationen som är årets pristagare. Mycket av arbetet är dokumenterat på Världens ALMA.

I förra veckan hade vi vår avslutningsfest med utställningar och prisutdelningar i vår egen tävling Hjulstas ALMA.

Nästa vecka kommer en del av elevernas arbeten ställas ut i Kungsträdgården under KUL1415-dagarna. Jag kommer vara där onsdag och torsdag – kom gärna och hälsa på!

Kungsan

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Har ni läst Skurken i datorn

av Margaret Mahy?

Den har en helt underbar intrig: kaffeapparaten på skolan har gått sönder – det måste bums köpas en ny – det blir inga pengar kvar att köpa böcker för till skolbiblioteket – de käcka lärarna kommer på att eleverna kan ju skriva böckerna själva.

Det låter ju knasigt, men att få ha böcker i skolbiblioteket som eleverna har gjort är jätteroligt. Och nu i år kommer vi få många fina böcker tack vara KUL1415! Alla skolklasser får ju trycka upp en egen bok, gratis för skolan.

Jag tror att det kommer bli minst fem böcker på vår skola, och den första är redan klar. Det är våra femmor som gjort en mycket fin bok med berättelser om Stockholm på medeltiden. Alla elever har skrivit varsin novell, de har illustrerat med foton som de tagit i Gamla stan och på Medeltidsmuseet och så har ett par elever tecknat två barn som guidar oss genom hela boken. Jag berättade i början av deras arbete om hur författaren Annelie Drewsen var med och inspirerade eleverna.

Men det viktigaste är förstås inte att vi får ha boken i skolbiblioteket, utan att eleverna har fått extra motivation och engagemang i arbetet och att de nu är mycket stolta över sitt jobb. Så härligt! Alla inblandade lärare, med Roberta Johansson i spetsen, ska förstås också vara mycket nöjda. Grattis femmorna!


Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Femmorna ska göra en bok

om Stockholms medeltid. Det sker inom KUL1415 och därför kommer det sluta med en riktig tryckt bok i många exemplar, och läraren Roberta Johansson får också möjlighet att samarbeta med författaren Annelie Drewsen. Härligt!

Klassen ska skriva en gemensam faktatext och individuella fiktiva berättelser utifrån ett studiebesök de gjort i Gamla Stan. Boken kommer också innehålla elevernas fotografier från Gamla Stan – de ska skapa sina texter med inspiration från de miljöer eller detaljer de fotograferat.

Idag hade klassen besök av Annelie. Hon var också med när klassen var i Gamla Stan i förra veckan och nu fick de höra lite mer om henne och hennes böcker.

Men huvudsyftet med besöket var att Annelie skulle hjälpa eleverna med inspiration och tips inför deras skrivande.

Eleverna ska skriva en skönlitterär text som tilldrar sig på medeltiden, med anknytning till de medeltida miljöer eller detaljer de fotograferat i Gamla Stan. Annelie lät eleverna titta på en bild som hon tagit, och eleverna fick säga olika ord som beskrev vad de såg på bilden. Sedan funderade de på vilka av dessa ord som skulle kunna bli en bra berättelse. De skrev tillsammans

Himlen var vit som aska. Ett svagt ljus syntes bakom gallret. Där inne satt…

Annelie 2och det blev förstås en perfekt början för eleverna att fortsätta på. Annelie lät eleverna skriva individuellt en stund, medan hon gick runt läste, frågade och tipsade.

Efter den skrivövningen gav hon eleverna ett Recept på en spännande berättelse. Och eleverna fick också titta på Elin Lucassis dramaturgival.

Annelie kommer träffa klassen fler gånger och stötta och inspirera dem i skrivprocessen. Arbetet med boken kommer pågå fram till jul, och förutom klassens lärare Roberta som undervisar i SO så är även SvA/Sv-läraren Kristina Eriksson inblandad genom att undervisa om berättande text enligt genrepedagogik och läraren Tina Widell som kommer sköta allt som har med bild att göra.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Annelie 1

Är konstnären född år 1790 eller 1798?

I ett större arbete om konstnärer, har jag haft förmånen att samtala med 60 elever om vem som kan tänkas ha kunskap om konst.
Eleverna som går i år 5, skulle i ett individuellt arbete välja ut en känd konstnär och söka fakta om denna. Lärarna i de två klasserna, hade en önskan att eleverna också skulle få lära sig att söka fakta med källkritiska glasögon, samt lära sig att hänvisa till sina källor. Lärarna var tydliga med att klipp och klistra -metoden inte var att fundera på.
Eleverna skulle samla fakta (kanske för första gången) och presentera sin konstnär med egna ord.

Innan eleverna kom till bibliotekets infotek, bad jag dem fundera på vad de kände till om sin konstnär och vilken fakta de saknade. Tanken var att det skulle bli lättare för dem att hitta sina fakta, om de visste vad de sökte.

Väl i infoteket, samtalade vi om var man kan få tag i kunskapen. NE var en given källa för de flesta, och många tyckte att museer också borde vara en bra faktakälla. Listan på tänkbara källor blev lång.
När det var dags att söka på egen hand, började de flesta eleverna med att söka i digitala källor. Kravet var att de skulle söka i minst två källor, och ta reda på vem som skrivit texten. Är det en expert eller är det Olle på gymnasiet som har lagt ut sitt skolarbete? Detta var inte självklart nödvändigt för alla att veta, men eleverna stretade på.
Att leta i flera källor utgjorde ett visst motstånd för några i början. En elev ansåg att artikeln ur Wikipedia var tillräcklig, tills han senare upptäckte de fina bilderna i en konstnärsbiografi.

Under andra lektionspasset, utbrast en elev förvånat;”Min konstnär är född 1790 på den här webbsidan, och här är han född 1798. Vilket är rätt?”
Bingo! tänkte jag, och vi fick ett givande samtal om vikten av fler källor. Sedan kunde vi lämna den diskussionen bakom oss, och gå vidare mot andra besvärliga ting som hur man hänvisar till sina bildkällor.

Nyligen fick jag veta att eleverna skrivit fina och bra presentationer med källförteckning.  Naturligtvis finns det mycket kvar att träna och samtala om när det gäller källor, källkritik och upphovsrätt. Dessa elever har bara börjat. Men i kommande uppgifter blir det nog inte lika främmande för dem att fundera på vem som är avsändare till en text eller upphovsman till en bild.

Lärarna och jag hade gemensamma mål med uppgiften, och det var tydligt att eleverna var medvetna om detta.  De visste vad som skulle levereras och hur, även om det var väldigt svårt ibland.
Målen de skulle uppnå, lågbåde i det färdiga resultatet och i själva arbetsprocessen.

Lotta Metcalfe, Adolf Fredrik Musikklasser