Visar alla blogginlägg med kategorin:
Debatt och skolpolitik

Hurra!

Hjulsta grundskola har fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass, tillsammans med bland andra Eriksdalsskolan.

Det händer mycket på skolbiblioteken i Stockholms stad nu och nästa år hoppas jag att vi är ännu fler som finns med på listan!

Skolbiblioteken och eleverna med svenska som andraspråk

Den här texten är publicerad i Lisetten, tidning för Riksförbundet i svenska som andraspråk, i ett temanummer om Läsning och språkutveckling.

Det har länge funnits krav i styrdokumenten att det ska finnas skolbibliotek i alla skolor. I de reviderade läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan som gäller från i sommar står att rektor har ansvar för att ”skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens”. I den här artikeln föreslår Cilla Dalén hur ett skolbibliotek som stärker den språkliga förmågan hos elever med svenska som andraspråk kan tänkas vara.

Skolbiblioteken räknas till det allmänna biblioteksväsendet och lyder under Bibliotekslagen. Där står bland annat att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska genom att erbjuda dem böcker på olika språk och på lättläst svenska.

För att uppfylla lagen och skolans styrdokument krävs alltså att varje skola har ett skolbibliotek med böcker på elevernas modersmål och på svenska i olika svårighetsgrad samt en verksamhet där vi som arbetar i skolbiblioteken samarbetar med lärarna runt undervisningen.

Hittills har skolor haft möjligheten att i stället för eget skolbibliotek skriva ett samarbetsavtal med ett folkbibliotek, i de fall då de ligger omedelbart i närheten av varandra. Skolorna har betalat för tillgången till medier men måste nu även reglera hur verksamheten används i undervisningen. Jag vet inte hur detta kommer te sig i praktiken.

Medel till skolor fördelas efter behov och det är min mening att även skolbiblioteket bör få del av de extra pengar som förhoppningsvis tillkommer skolan när det finns elever med svenska som andraspråk. Framför allt nyanlända elever har behov av ett utökat bestånd av böcker, bland annat på modersmål, och det pedagogiska arbetet kräver mer tid för bibliotekarien, framför allt för att undervisningsgrupperna ofta är mindre.

Skolbiblioteken ska givetvis innehålla de böcker som behövs för undervisningen, bland annat grupp- och klassuppsättningar av titlar som lärare vill använda i undervisningen. Men här behöver skolorna samarbeta. I Stockholms stad har vi en fin resurs i Cirkulations­biblioteket, en gemensam samling med klassuppsättningar som lärarna kan låna ifrån.

Ett annat område som kräver gemensam satsning i kommuner är böcker på elevernas modersmål. Det är rimligt att på varje skola ha ett bestånd av böcker på de vanligast förekommande modersmålen, men har man språk som läses av några enstaka elever är det bättre att ha en gemensam depå i kommunen att låna ur. I Stockholm har vi Mångspråksbiblioteket som ger depositioner till skolbiblioteken så att vi kan tillhanda­hålla böcker på de allra flesta modersmål. I andra kommuner samarbetar skolbiblio­tekarierna direkt med varandra om mångspråksböcker, eller får tillgång till böcker genom folkbiblioteket.

Våra elever och lärare behöver också stöd med att hitta bra resurser förutom de medier vi tillhandahåller i biblioteket. Vi bibliotekarier ger tillgång till talböcker i Legimus till elever med lässvårigheter, informerar om de databaser och resurser som finns i skolan/kommunen och skannar av tips från kollegor runt om i landet. Sedan några år tillbaka sköter jag Studiehandledningswikin, en webbplats med länkar till lär-resurser på olika modersmål. E-böcker på olika språk tipsar Internationella biblioteket om på sin webbplats.

Bibliotekarier kan delta i undervisningen på olika sätt för att stötta utvecklingen av elevernas språkförmåga. Det är vanligt med kollegialt samarbete och även lärande mellan bibliotekarier och lärare runt läsning och boksamtal. Ibland är man två tillsammans i undervisningen, ibland delar man gruppen. I samarbete med lärarna kan vi också använda undervisningstid för bokprat, då vi presenterar böcker, eller genomför andra lässtimulerande aktiviteter. Genom skolbibliotekets närhet till elever och möjlighet att samarbeta med lärarna har vi goda möjligheter att även stötta elevernas fritidsläsning.

Det är viktigt för alla våra elever att läsa mycket även på fritiden och våra flerspråkiga elever behöver läsa både på svenska, modersmålet och andra språk de studerar i skolan. Fritidsläsningens betydelse för skolframgång poängteras i kunskapsöversikten ”Med läsning som mål” som finns tillgänglig på Kulturrådets webbplats. I sammanfattningen finns följande formulering:

”En omfattande studie som undersökt de kognitiva effekterna av lustläsning över tid pekar på att lustläsning på fritiden är av större betydelse för studieresultat än föräldrars utbildningsnivå. På liknande sätt har man kunnat peka på att läsengagemang i form av regelbunden fritidsläsning är viktigare för ungas läsförmåga än föräldrarnas yrkesmässiga status. Sammantaget finns starka argument för fri läsning som en effektiv social hävstång.”

I skolbiblioteken ska vi tillhandahålla litteratur som eleverna klarar att läsa på egen hand, utan stöd från lärare och kamrater. För våra nyanlända elever innebär det att det måste finnas många lättlästa böcker på svenska i biblioteket. Böckerna ska förstås inte bara vara begripliga utan också väcka elevernas intresse. Det finns flera bokförlag som specialiserat sig på lättläst litteratur; Elever som inte kommit så långt i sin läsutveckling på modersmålet kan behöva lättlästa böcker även på det språket. Parallellspråkiga böcker eller samma titel på flera språk öppnar för olika sätt att läsa och utveckla sitt språk.

På en del skolor finns även tillgång till e-böcker och inlästa böcker. Företaget Inläsningstjänst tillhandahåller förutom inlästa läromedel och studiestöd även en del lättläst litteratur inläst och i fulltext. Att få lyssna till en uppläst text kan vara ett stöd för eleverna som gör att de klarar lite svårare texter än annars, de får även möjlighet att lyssna till uttal av nya ord och fraser.

Biblioteket är inte bara en verksamhet och en samling medier utan även en lokal. När ett skolbibliotek är öppet och bemannat är det en form av läxhjälp. Skolbiblioteket är en bra plats för studier på egen hand och tillsammans med kamrater, och självklart hjälper vi bibliotekarier till så gott vi kan.

För att sammanfatta mina tankar anser jag att ett skolbibliotek för våra elever med svenska som andraspråk ska ha

  • bibliotekarier med tid för samarbete med lärarna och tid för att hålla biblioteket öppet under elevernas fria tid
  • ett gott bestånd av böcker på olika språkliga nivåer i svenska och som passar elever med olika intressen
  • klassuppsättningar och gruppuppsättningar av böcker som lärare vill använda i undervisningen
  • böcker på alla elevers modersmål
  • böcker på andra språk som undervisas i skolan
  • tillgång till lämpliga databaser, e-böcker, talböcker och andra former av digitala medier

Skolbibliotekarierna 2018

Skolbibliotekarierna dec 2017

I februrari 2017 startades stafettkontot Skolbibliotekarierna. Sedan dess har en skolbibliotekarie varje vecka berättat om sitt arbete genom att lägga ut bilder och skriva på Instagram. Inläggen har också gått ut på Twitter och Facebook. Det har varit väldigt roligt att följa olika verksamheter runt om i landet.

Jag och Lena Moser, på Gärdesskolorna, som administrerar kontot har bestämt att vi fortsätter åtminstone i vår också. Så härmed uppmanas alla som är intresserade av skolan och skolbibliotekets möjligheter att följa kontot och hjälpa till att sprida det!

Om du själv är skolbibliotekarie och vill skriva upp dig för att medverka kan du klicka här!

Person och funktion

Jag får ofta beröm och uppmärksamhet för mitt arbete från folk utanför vår skola. Det känns ibland bra och ibland lite obehagligt. Jag ska försöka förklara varför.

winner-1013979_1920

Jag är en engagerad och i vissa avseenden rätt skicklig skolbibliotekarie. Jag har engagerade och i många avseenden skickliga lärarkollegor på skolan.

Min roll som skolbibliotekarie gör att jag arbetar mer eller mindre med alla lärare på skolan. Vissa hjälper jag bara med små praktiska saker som att hantera läromedel eller leta reda på böcker, andra samarbetar jag med varje vecka runt elevernas läsning och läsförståelse. I de här samarbetena är vi båda viktiga; vi måste vara tydliga med varandra om vad vi vill, vi drar åt samma håll och vi lär av varandra. Jag bidrar med mina kunskaper och lärarna med sina. Jag är den som bloggar och beskriver vad vi gör utåt, inte för att det måste vara så men så är det. När jag beskriver mitt arbete på den här bloggen så blir det utifrån min utgångspunkt, vad jag gör. Det betyder inte att läraren är mindre viktig – tvärtom är den i stort sett alltid mer viktig. Men mitt bloggande handlar om mitt bibliotekariejobb.

Detta, i kombination med att mängden bibliotekarier med rimliga arbetsförhållanden på svenska grundskolor är rätt få, gör att jag i förhållande till lärarna får en helt oproportionerlig uppmärksamhet.

Jag har också, så som min tjänst ser ut, möjlighet att driva en del saker. Min skolledning lyssnar på mig, och eftersom jag inte är schemalagd för egen undervisning med elevgrupper kan jag vara flexibel med min tid. Detta är förutsättning för till exempel vårt stora ALMA-arbete som pågått i fyra vårterminer. Jag driver, samordnar och inspirerar men det är lärarna som gör det stora jobbet.

Jag tycker alltså att det delvis känns väldigt fel när jag får beröm för det jag gör, jag är kanske inte den som gjort det mesta eller bästa jobbet i just det som berömmet gäller.

Men samtidigt – det hade inte blivit gjort om inte jag, eller någon annan på min tjänst, hade varit där. Vi bibliotekarier är viktiga. Om man som skola behöver satsa på läsning, läsförståelse och litteratur så behövs någon som samordnar och driver detta. I annat fall kommer det bli mindre uppmärksamhet och fokus på läsningen. I vissa klassrum kommer lärarna ändå vara entusiastiska läsfrämjare, men i andra klassrum riskerar läsarbetet att lite oftare komma i skymundan – lärare har mycket som de ansvarar för. Och kraften av att skolan har gemensamma satsningar är stor.

Så – det jag vill ha sagt är att:

– Ja, jag gör ofta ett bra jobb. Precis som alla på min skola, vi jobbar stenhårt och entusiastiskt! Men jag är inte en unik person, utan en bibliotekarie som får hyfsat goda förutsättningar att sköta mitt arbete.

PS – detta hade lika gärna kunnat gälla informationssökning och källkritik, men just nu känns det inte som om det är min starka sida så därför exemplifierar jag med läsning.

Läsfrämjande uppdrag

För att försöka nå en större/annan läsekrets än ni som läser den här bloggen så har jag skrivit ett debattinlägg som publicerats på nättidningen Skola och samhälle. Det handlar om att jag tycker att skolbiblioteksverksamheten bör få ett tydligt ansvar för att det bedrivs ett aktivt läsfrämjande arbete på varje skola.

Läs det gärna här!

Hett tips till rektorer i Stockholm…

… skynda er att rekrytera bra bibliotekarier till era skolbibliotek!

Och se till att på bästa sätt stötta nyanställda (och för all del oss gamla med) så att de får förutsättningar att göra ett bra jobb.

Jag tror definitivt att rektorer i Stockholmsregionen kommer att få svårt att rekrytera bibliotekarier inom den närmaste tiden. Stockholms stad har en ny Skolbiblioteksplan på gång och i de ändringar som genomförs i läroplanerna framöver betonas skolbibliotekens roll bland annat i samband med skolans digitalisering.

I Stockholm finns ingen utbildning till bibliotekarie, den närmaste ligger i Uppsala. Distansutbildningar finns men det är alltså inte så att studenter reser hit för att plugga och blir kvar när de söker jobb.

Alla som utbildar sig till bibliotekarier är nog inte heller intresserade av att arbeta i skolbibliotek. På skolorna är vi oftast ensamma i vår yrkesroll och en viss grad av kaxighet krävs för att hitta bra sätt att samverka med övrig personal. Samtidigt måste man vara beredd att anpassa sig till skolans verksamhet och att lära sig mycket av lärare och annan personal på skolan.

Så jag tror att ni bör snabba på, kära rektorer, för att kunna rekrytera de bibliotekarier som har bäst förutsättningar att lyckas i era skolbibliotek. Och så måste ni ta hand om dem ni anställer.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Det är stort intresse

för hur skolan kan möta nyanlända, och därför blev jag ombedd att skriva detta ”debattinlägg” till Biblioteksbladet.

På eget bevåg deltog jag också i Skola365 och beskrev min bild av varför vi behöver mycket pengar på vår skola.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Skolbiblioteken i Stockholm

är en rätt pinsam historia i det stora hela, tycker jag. Vi har en fin central instans, Medioteket, som ordnar bra kurser och har en förnämlig depå, Cirkulationsbiblioteket, med klassuppsättningar som lärare kan låna ifrån. Och jag är mycket lycklig över Mångspråksbiblioteket som ger oss i skolbiblioteken möjlighet att ha depositioner på elevernas modersmål.

Men ute på själva skolorna är det obehagligt olika.

Därför är det glädjande att det i majoritetspartiernas förslag till budget för staden finns skrivningar om upprättande av plan för stadens skolbibliotek, och om vikten av bibliotekariekompetensen. Jag hoppas att de som ska skriva planen tar lärdomar av Linköping och Växjö, två städer där kommunen tagit ett centralt ansvar för att utveckla bra skolbiblioteksverksamhet på alla skolor. Och jag har ett förslag på vem som ska ingå i planskrivargruppen: Linda Spolén på Medioteket, med erfarenhet av god skolbiblioteksverksamhet från Ekerö kommun och med de insikter som följer av att ha arbetat centralt i vår stad med skolbiblioteksutveckling. Själv ställer jag gärna upp som samtalspartner om skolbibliotekens betydelse i våra mångkulturella förorter.

Svensk biblioteksföreningens regionförening Stockholm Uppsala Gotland ordnar i samarbete med DIK den 25 november en diskussionskväll. Jag hoppas att många politiker och skolledare från Stockholms stad tar möjligheten att lyssna till och nätverka med andra som är intresserade av skolbiblioteksfrågor. Anmäler sig gör man här senast 16 november!

Stockholms bästa skolbibliotek

Vi ses där!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Bra skolbiblioteksverksamhet kan se väldigt olika ut!

Och det har väl att göra med att det inte finns något tydligt uppdrag för vad vi ska göra. Lärarna har en massa måsten, och skolan i helhet – men vad utav detta som vi bibliotekarier ska ta del av är inte fastslaget någonstans. Vi har vår kännedom om litteratur, informationssökning och källkritik. Och vi har kunskaper om lässtimulans och kanske pedagogik och didaktik runt läsutveckling. I vår utbildning ingår också ett rejält kunskapsområde som nog fattas hos lärarna – nämligen om hur människor interagerar med olika informationssystem och vad som händer när elever blir utsläppta i olika former av uppgifter som innefattar informationssökning och källkritik.

I veckan har jag varit på konferensen Skolbibliotek 2014 anordnad av Teknologiskt institut. Det jag framför allt tar med mig från konferensen är två berättelser om väldigt god skolbiblioteksverksamhet.

Den ena framfördes av Liselott Drejstam från Hjulsbroskolan i Linköping. I Linköping genomförs ett fint arbete på kommunnivå för att utveckla skolbiblioteken, och Liselott är en av deras fokusbibliotekarier. Liselott berättade om hur hon arbetar redan med de yngsta eleverna runt informationssökning och källkritik. Mycket inspirerande, och spännande att höra att Linköping ska försöka titta på resultaten av uppgifter i Nationella prov angående källkritik, och jämföra skolor med en god skolbiblioteksverksamhet med de som ännu kommit igång med sin skolbiblioteksutveckling.

Den andra berättelsen kom från bibliotekarien Karin Nielsen Lundin och rektorn Hans Grimsell från Alléskolan i Åtvidaberg. De beskrev ett skolbibliotek i skolans centrum, där bibliotekarien har ett uppdrag att verka för skolans vision, och utifrån detta en stor frihet att utforma verksamheten så att samarbete och utveckling på skolan främjas. På Alléskolan har det inneburit att det är mycket kulturell verksamhet i skolbiblioteket och att man uppmuntrar elevernas eget skapande.

Mycket spännande båda två!

Jag tänker att bristen på tydliga direktiv från styrdokument om vad vi bibliotekarier ska göra innebär en frihet men även en osäkerhet. På min skola har våra resurser i skolbiblioteksverksamheten krympt och vi måste alltså göra omprioriteringar. Hur kan jag och kollegan Ulrika använda vår tid på bästa sätt?

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Nytänkande projekt

i all ära, men det är fantastiskt bra med återkommande traditioner som bara fungerar – utan att man behöver skriva ansökningar, formulera tjusiga mål eller utvärdera.

Läsning pågår genomförs i Stockholm varje år. Alla årskurs åtta-klasser kan få besök av en författare under höstterminen och alla femmor under vårterminen. Cirkulationsbiblioteket servar med böcker att läsa innan, och besöket subventioneras centralt så det blir en klart överkomlig kostnad för skolan.

Visst borde flera kulturupplevelser vara så lättillgängliga för skolan!

Idag har vi haft Mats Berggren på besök hos de ”vanliga” åttorna, och Annelie Drewsen har hälsat på hos en av våra förberedelseklasser. Mycket lyckade besök båda två – tack för det Annelie och Mats, men också kloka beslutsfattare som ser till att detta kan ske varje år.

Onsdag kväll

Spring AminaCilla Dalén, Hjulsta grundskola