Visar alla blogginlägg med kategorin:
Debatt och skolpolitik

Läsdelegationens betänkande

Läsdelegationen 1

För ett par veckor presenterade Läsdelegationen sitt betänkande. Jag var väldigt nyfiken, samtidigt som jag tyckte att det var roligt att följa kansliets arbete under gång så för min del hade de gärna fått fortsätta ett tag till. De har varit duktiga på att rapportera sitt arbete, framför allt på Facebook. Läsdelegationens kansli har lyssnat till många människors tankar om läsning, även barn och ungdomar, och det är fint.

När jag läste igenom betänkandet så var det ett par saker som jag var särskilt nöjd med. För det första att de menar att detta med barns och ungdomars läsning är så väsentligt att vi inte kan hålla på och göra en massa korta projekt hela tiden. Läsdelegationen påpekar att lässtimulerande arbete måste vara långsiktigt och pågå hela tiden. Vi måste också göra ordentliga utvärderingar för att finna de bästa metoderna. Det andra som gladde mig är att de lyfter fram vikten av bemannade skolbibliotek på många ställen.

Så här sammanfattar de sina förslag:

  • Skolbiblioteksverksamheten ska stärkas. Bland annat genom att bemanning av skolbibliotek ska utredas och att skolbiblioteksverksamhet ska definieras på förordningsnivå.
  • Ett nationellt läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier ska genomföras.
  • Läsning och litteratur ska bli en självklar del av förskolans och fritidshemmets pedagogiska verksamhet. Bland annat genom att läsning av litteratur ska skrivas in i läroplanerna, och att medarbetare i verksamheterna ska ges kompetensutveckling och stöd i arbetet i hur de kan arbeta med litteraturen.
  • Ett Läsråd ska inrättas som ska arbeta för att samla och samordna aktörer och insatser inom kultur, skola, civilsamhälle, folkbildning och näringsliv kring barns och ungas läsning.

Jag har redan sett några irriterade kommentarer om att de säger att bemanningen av skolbibliotek ska utredas. Men jag uppfattar betänkandet som att delegationen väldigt tydligt påpekar att det är viktigt med bemanningen, utredandet gäller hur vi ska få till den där bemanningen. Det behövs tydligare styrning genom förordningar, allmänna råd och granskning från Skolinspektionen.

Betänkandet är på 290 sidor, väldigt tydligt och pedagogiskt disponerat så läs gärna hela. Men om orken inte finns så här mitt i sommaren kommer här lästips för er som mest är intresserade av skolbiblioteksfrågan:

  1. Börja med sammanfattningen s 13-20.
  2. Läs bilaga 3 som innehåller barns och ungdomars tankar om läsning s 285-290.
  3. Läs kapitel 5 som handlar just om skolbibliotek s 91-109 och särskilt förslagen med förklaringar s 106-109.

Här är några funderingar runt vår praktik från mig efter läsningen:

I kapitlet Små barns språkutveckling står på s 52f om vikten av att involvera hela familjerna i literacy-aktiviteter. Jag funderar över hur vi gör med familjerna i skolan? Vilka bra exempel finns det på att få med föräldrar och andra runt omkring våra elever för att främja deras läsning och språkutveckling?

I kapitlet Läsning i skolan betonas på s 66 att olika elever behöver olika insatser för att utveckla sin läsning. Hur kan vi tänka så att alla elever utvecklas? Samarbete lärare-bibliotekarie rund undervisning är viktigt, men ibland kanske vi i stället ska tänka att vi kompletterar varandra så att vi med olika insatser når alla elever?

I samma kapitel står på s 76f om läsmotivation. Mycket viktigt och inte alls självklart vad  som är rätt. Här behöver vi noggrant fundera och utvärdera vad vi gör, tror jag. Och diskutera med varandra förstås.

I kapitlet Läsning på fritidshem står det på s 121 om samverkan mellan fritidshem och folkbibliotek och skolbibliotek. Hur kan fritidshemmen hjälpa till att slussa ut eleverna till folkbiblioteket så att de använder det på rätt sätt? Hur kan vi på biblioteken i skolan samarbeta på bästa sätt med fritidshemmen?

I kapitlet Läsning på lov finns en del viktigheter att beakta när vi ska planera hur vi kan stimulera eleverna att läsa på lov. För mig blir hela kapitlet viktigt, men kanske framför allt s 130-131.

I kapitlet Läsande förebilder betonas att de eleverna känner är viktigast, även om kändisar som läser också är bra. Föräldrar och syskon förstås, men även äldre skolkamrater. På s 158f står om Book buddies med mera. Jag vet att till exempel Alléskolan har ett etablerat arbete runt detta som verkar väldigt bra.

Slutligen hoppas jag att det där Läsrådet kommer till stånd och att det i så fall kommer bedriva ett synligt arbete som ger oss alla stimulans och nya kunskaper.

Kompetenta och stolta elever

har vi många! Tänk om det märktes lite mer, inte bara betygssnitt (och förklaringar till dem ger jag mig inte in på här).

Förutom god undervisning så händer det så mycket fint på skolan, sånt som jag inte riktigt har koll på och därför inte kan berätta om. Vinster i sporttävlingar, utveckling av kompisskap och självkännedom genom fritidsaktiviteter, samarbeten med externa parter av olika slag… Men jag vill berätta om sådant jag sett de senaste veckorna och som gjort mig så glad:

Vi hade avslutning av vårt ALMA-arbete med utställning och prisutdelning. Många föräldrar, elever och gäster utifrån kunde se resultat av det oerhört fina litteraturarbete som bedrivs på vår skola. Eleverna har läst avancerad litteratur, samtalat, tolkat och själva skapat. Läs gärna mer på Världens ALMA för att se exempel på hur lärare och elever arbetat tillsammans.

Vimmel

Årets ALMA-pristagare Jacqueline Woodson hälsade på oss, och eleverna gjorde många strålande insatser i samband med besöket. Två elever i årskurs 7 hälsade Jacqueline Woodson välkommen på engelska och spanska

Hemsidan

och elever i årskurs sju lyssnade till hennes berättande och redogjorde för sina egna tankar – på engelska förstås. Vi hade sedan en föreställning med de yngre eleverna där en elev i årskurs sex simultantolkade mellan svenska och engelska och många elever uppträdde. Titta gärna på början av det här reportaget från Tyskland, så förstår ni varför jag är så glad.

I förra veckan åkte jag med två elever ur årskurs sex in till Svenska Dagbladets redaktion, de skulle för SvD Juniors räkning intervjua författaren Christina Wahldén. De vuxna de mötte var så imponerad av eleverna, de ställde kloka och smarta frågor. Och tjejerna själva var glada och säkra på att de gjorde ett bra jobb – finfint när våra elever får synas utanför skolan. Intervjun kommer att publiceras i tidningen någon gång i sommar.

Journalister

Om våra elever bara får möjligheter och vägar ut i samhället så har de så mycket att ge – styrkan har de själva, de behöver bara hjälp med att få se alternativ och skapa kontakter.

Hurra!

Hjulsta grundskola har fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass, tillsammans med bland andra Eriksdalsskolan.

Det händer mycket på skolbiblioteken i Stockholms stad nu och nästa år hoppas jag att vi är ännu fler som finns med på listan!

Skolbiblioteken och eleverna med svenska som andraspråk

Den här texten är publicerad i Lisetten, tidning för Riksförbundet i svenska som andraspråk, i ett temanummer om Läsning och språkutveckling.

Det har länge funnits krav i styrdokumenten att det ska finnas skolbibliotek i alla skolor. I de reviderade läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan som gäller från i sommar står att rektor har ansvar för att ”skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens”. I den här artikeln föreslår Cilla Dalén hur ett skolbibliotek som stärker den språkliga förmågan hos elever med svenska som andraspråk kan tänkas vara.

Skolbiblioteken räknas till det allmänna biblioteksväsendet och lyder under Bibliotekslagen. Där står bland annat att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska genom att erbjuda dem böcker på olika språk och på lättläst svenska.

För att uppfylla lagen och skolans styrdokument krävs alltså att varje skola har ett skolbibliotek med böcker på elevernas modersmål och på svenska i olika svårighetsgrad samt en verksamhet där vi som arbetar i skolbiblioteken samarbetar med lärarna runt undervisningen.

Hittills har skolor haft möjligheten att i stället för eget skolbibliotek skriva ett samarbetsavtal med ett folkbibliotek, i de fall då de ligger omedelbart i närheten av varandra. Skolorna har betalat för tillgången till medier men måste nu även reglera hur verksamheten används i undervisningen. Jag vet inte hur detta kommer te sig i praktiken.

Medel till skolor fördelas efter behov och det är min mening att även skolbiblioteket bör få del av de extra pengar som förhoppningsvis tillkommer skolan när det finns elever med svenska som andraspråk. Framför allt nyanlända elever har behov av ett utökat bestånd av böcker, bland annat på modersmål, och det pedagogiska arbetet kräver mer tid för bibliotekarien, framför allt för att undervisningsgrupperna ofta är mindre.

Skolbiblioteken ska givetvis innehålla de böcker som behövs för undervisningen, bland annat grupp- och klassuppsättningar av titlar som lärare vill använda i undervisningen. Men här behöver skolorna samarbeta. I Stockholms stad har vi en fin resurs i Cirkulations­biblioteket, en gemensam samling med klassuppsättningar som lärarna kan låna ifrån.

Ett annat område som kräver gemensam satsning i kommuner är böcker på elevernas modersmål. Det är rimligt att på varje skola ha ett bestånd av böcker på de vanligast förekommande modersmålen, men har man språk som läses av några enstaka elever är det bättre att ha en gemensam depå i kommunen att låna ur. I Stockholm har vi Mångspråksbiblioteket som ger depositioner till skolbiblioteken så att vi kan tillhanda­hålla böcker på de allra flesta modersmål. I andra kommuner samarbetar skolbiblio­tekarierna direkt med varandra om mångspråksböcker, eller får tillgång till böcker genom folkbiblioteket.

Våra elever och lärare behöver också stöd med att hitta bra resurser förutom de medier vi tillhandahåller i biblioteket. Vi bibliotekarier ger tillgång till talböcker i Legimus till elever med lässvårigheter, informerar om de databaser och resurser som finns i skolan/kommunen och skannar av tips från kollegor runt om i landet. Sedan några år tillbaka sköter jag Studiehandledningswikin, en webbplats med länkar till lär-resurser på olika modersmål. E-böcker på olika språk tipsar Internationella biblioteket om på sin webbplats.

Bibliotekarier kan delta i undervisningen på olika sätt för att stötta utvecklingen av elevernas språkförmåga. Det är vanligt med kollegialt samarbete och även lärande mellan bibliotekarier och lärare runt läsning och boksamtal. Ibland är man två tillsammans i undervisningen, ibland delar man gruppen. I samarbete med lärarna kan vi också använda undervisningstid för bokprat, då vi presenterar böcker, eller genomför andra lässtimulerande aktiviteter. Genom skolbibliotekets närhet till elever och möjlighet att samarbeta med lärarna har vi goda möjligheter att även stötta elevernas fritidsläsning.

Det är viktigt för alla våra elever att läsa mycket även på fritiden och våra flerspråkiga elever behöver läsa både på svenska, modersmålet och andra språk de studerar i skolan. Fritidsläsningens betydelse för skolframgång poängteras i kunskapsöversikten ”Med läsning som mål” som finns tillgänglig på Kulturrådets webbplats. I sammanfattningen finns följande formulering:

”En omfattande studie som undersökt de kognitiva effekterna av lustläsning över tid pekar på att lustläsning på fritiden är av större betydelse för studieresultat än föräldrars utbildningsnivå. På liknande sätt har man kunnat peka på att läsengagemang i form av regelbunden fritidsläsning är viktigare för ungas läsförmåga än föräldrarnas yrkesmässiga status. Sammantaget finns starka argument för fri läsning som en effektiv social hävstång.”

I skolbiblioteken ska vi tillhandahålla litteratur som eleverna klarar att läsa på egen hand, utan stöd från lärare och kamrater. För våra nyanlända elever innebär det att det måste finnas många lättlästa böcker på svenska i biblioteket. Böckerna ska förstås inte bara vara begripliga utan också väcka elevernas intresse. Det finns flera bokförlag som specialiserat sig på lättläst litteratur; Elever som inte kommit så långt i sin läsutveckling på modersmålet kan behöva lättlästa böcker även på det språket. Parallellspråkiga böcker eller samma titel på flera språk öppnar för olika sätt att läsa och utveckla sitt språk.

På en del skolor finns även tillgång till e-böcker och inlästa böcker. Företaget Inläsningstjänst tillhandahåller förutom inlästa läromedel och studiestöd även en del lättläst litteratur inläst och i fulltext. Att få lyssna till en uppläst text kan vara ett stöd för eleverna som gör att de klarar lite svårare texter än annars, de får även möjlighet att lyssna till uttal av nya ord och fraser.

Biblioteket är inte bara en verksamhet och en samling medier utan även en lokal. När ett skolbibliotek är öppet och bemannat är det en form av läxhjälp. Skolbiblioteket är en bra plats för studier på egen hand och tillsammans med kamrater, och självklart hjälper vi bibliotekarier till så gott vi kan.

För att sammanfatta mina tankar anser jag att ett skolbibliotek för våra elever med svenska som andraspråk ska ha

  • bibliotekarier med tid för samarbete med lärarna och tid för att hålla biblioteket öppet under elevernas fria tid
  • ett gott bestånd av böcker på olika språkliga nivåer i svenska och som passar elever med olika intressen
  • klassuppsättningar och gruppuppsättningar av böcker som lärare vill använda i undervisningen
  • böcker på alla elevers modersmål
  • böcker på andra språk som undervisas i skolan
  • tillgång till lämpliga databaser, e-böcker, talböcker och andra former av digitala medier

Skolbibliotekarierna 2018

Skolbibliotekarierna dec 2017

I februrari 2017 startades stafettkontot Skolbibliotekarierna. Sedan dess har en skolbibliotekarie varje vecka berättat om sitt arbete genom att lägga ut bilder och skriva på Instagram. Inläggen har också gått ut på Twitter och Facebook. Det har varit väldigt roligt att följa olika verksamheter runt om i landet.

Jag och Lena Moser, på Gärdesskolorna, som administrerar kontot har bestämt att vi fortsätter åtminstone i vår också. Så härmed uppmanas alla som är intresserade av skolan och skolbibliotekets möjligheter att följa kontot och hjälpa till att sprida det!

Om du själv är skolbibliotekarie och vill skriva upp dig för att medverka kan du klicka här!

Person och funktion

Jag får ofta beröm och uppmärksamhet för mitt arbete från folk utanför vår skola. Det känns ibland bra och ibland lite obehagligt. Jag ska försöka förklara varför.

winner-1013979_1920

Jag är en engagerad och i vissa avseenden rätt skicklig skolbibliotekarie. Jag har engagerade och i många avseenden skickliga lärarkollegor på skolan.

Min roll som skolbibliotekarie gör att jag arbetar mer eller mindre med alla lärare på skolan. Vissa hjälper jag bara med små praktiska saker som att hantera läromedel eller leta reda på böcker, andra samarbetar jag med varje vecka runt elevernas läsning och läsförståelse. I de här samarbetena är vi båda viktiga; vi måste vara tydliga med varandra om vad vi vill, vi drar åt samma håll och vi lär av varandra. Jag bidrar med mina kunskaper och lärarna med sina. Jag är den som bloggar och beskriver vad vi gör utåt, inte för att det måste vara så men så är det. När jag beskriver mitt arbete på den här bloggen så blir det utifrån min utgångspunkt, vad jag gör. Det betyder inte att läraren är mindre viktig – tvärtom är den i stort sett alltid mer viktig. Men mitt bloggande handlar om mitt bibliotekariejobb.

Detta, i kombination med att mängden bibliotekarier med rimliga arbetsförhållanden på svenska grundskolor är rätt få, gör att jag i förhållande till lärarna får en helt oproportionerlig uppmärksamhet.

Jag har också, så som min tjänst ser ut, möjlighet att driva en del saker. Min skolledning lyssnar på mig, och eftersom jag inte är schemalagd för egen undervisning med elevgrupper kan jag vara flexibel med min tid. Detta är förutsättning för till exempel vårt stora ALMA-arbete som pågått i fyra vårterminer. Jag driver, samordnar och inspirerar men det är lärarna som gör det stora jobbet.

Jag tycker alltså att det delvis känns väldigt fel när jag får beröm för det jag gör, jag är kanske inte den som gjort det mesta eller bästa jobbet i just det som berömmet gäller.

Men samtidigt – det hade inte blivit gjort om inte jag, eller någon annan på min tjänst, hade varit där. Vi bibliotekarier är viktiga. Om man som skola behöver satsa på läsning, läsförståelse och litteratur så behövs någon som samordnar och driver detta. I annat fall kommer det bli mindre uppmärksamhet och fokus på läsningen. I vissa klassrum kommer lärarna ändå vara entusiastiska läsfrämjare, men i andra klassrum riskerar läsarbetet att lite oftare komma i skymundan – lärare har mycket som de ansvarar för. Och kraften av att skolan har gemensamma satsningar är stor.

Så – det jag vill ha sagt är att:

– Ja, jag gör ofta ett bra jobb. Precis som alla på min skola, vi jobbar stenhårt och entusiastiskt! Men jag är inte en unik person, utan en bibliotekarie som får hyfsat goda förutsättningar att sköta mitt arbete.

PS – detta hade lika gärna kunnat gälla informationssökning och källkritik, men just nu känns det inte som om det är min starka sida så därför exemplifierar jag med läsning.

Läsfrämjande uppdrag

För att försöka nå en större/annan läsekrets än ni som läser den här bloggen så har jag skrivit ett debattinlägg som publicerats på nättidningen Skola och samhälle. Det handlar om att jag tycker att skolbiblioteksverksamheten bör få ett tydligt ansvar för att det bedrivs ett aktivt läsfrämjande arbete på varje skola.

Läs det gärna här!

Hett tips till rektorer i Stockholm…

… skynda er att rekrytera bra bibliotekarier till era skolbibliotek!

Och se till att på bästa sätt stötta nyanställda (och för all del oss gamla med) så att de får förutsättningar att göra ett bra jobb.

Jag tror definitivt att rektorer i Stockholmsregionen kommer att få svårt att rekrytera bibliotekarier inom den närmaste tiden. Stockholms stad har en ny Skolbiblioteksplan på gång och i de ändringar som genomförs i läroplanerna framöver betonas skolbibliotekens roll bland annat i samband med skolans digitalisering.

I Stockholm finns ingen utbildning till bibliotekarie, den närmaste ligger i Uppsala. Distansutbildningar finns men det är alltså inte så att studenter reser hit för att plugga och blir kvar när de söker jobb.

Alla som utbildar sig till bibliotekarier är nog inte heller intresserade av att arbeta i skolbibliotek. På skolorna är vi oftast ensamma i vår yrkesroll och en viss grad av kaxighet krävs för att hitta bra sätt att samverka med övrig personal. Samtidigt måste man vara beredd att anpassa sig till skolans verksamhet och att lära sig mycket av lärare och annan personal på skolan.

Så jag tror att ni bör snabba på, kära rektorer, för att kunna rekrytera de bibliotekarier som har bäst förutsättningar att lyckas i era skolbibliotek. Och så måste ni ta hand om dem ni anställer.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Det är stort intresse

för hur skolan kan möta nyanlända, och därför blev jag ombedd att skriva detta ”debattinlägg” till Biblioteksbladet.

På eget bevåg deltog jag också i Skola365 och beskrev min bild av varför vi behöver mycket pengar på vår skola.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Skolbiblioteken i Stockholm

är en rätt pinsam historia i det stora hela, tycker jag. Vi har en fin central instans, Medioteket, som ordnar bra kurser och har en förnämlig depå, Cirkulationsbiblioteket, med klassuppsättningar som lärare kan låna ifrån. Och jag är mycket lycklig över Mångspråksbiblioteket som ger oss i skolbiblioteken möjlighet att ha depositioner på elevernas modersmål.

Men ute på själva skolorna är det obehagligt olika.

Därför är det glädjande att det i majoritetspartiernas förslag till budget för staden finns skrivningar om upprättande av plan för stadens skolbibliotek, och om vikten av bibliotekariekompetensen. Jag hoppas att de som ska skriva planen tar lärdomar av Linköping och Växjö, två städer där kommunen tagit ett centralt ansvar för att utveckla bra skolbiblioteksverksamhet på alla skolor. Och jag har ett förslag på vem som ska ingå i planskrivargruppen: Linda Spolén på Medioteket, med erfarenhet av god skolbiblioteksverksamhet från Ekerö kommun och med de insikter som följer av att ha arbetat centralt i vår stad med skolbiblioteksutveckling. Själv ställer jag gärna upp som samtalspartner om skolbibliotekens betydelse i våra mångkulturella förorter.

Svensk biblioteksföreningens regionförening Stockholm Uppsala Gotland ordnar i samarbete med DIK den 25 november en diskussionskväll. Jag hoppas att många politiker och skolledare från Stockholms stad tar möjligheten att lyssna till och nätverka med andra som är intresserade av skolbiblioteksfrågor. Anmäler sig gör man här senast 16 november!

Stockholms bästa skolbibliotek

Vi ses där!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola