Visar alla blogginlägg med kategorin:
Elever i behov av särskilt stöd

Första veckan på Enbacksskolan

Nu har jag börjat på mitt nya jobb och här är lite av vad jag varit med om min första vecka:

Måndag: En ganska kort samling för all personal (som kom ifrån, några var förstås på fritids). Jag mötte en glad personalgrupp och en skolledning som är positiv och välkomnar sin personal. Eftersom biblioteksverksamheten på skolan varit mindre tidigare berättade jag kort om vad jag gjort på Hjulsta grundskola, och bad om hjälp av lärarna att fundera över vad av detta som kan passa även på Enbacksskolan. 

Informationsstund för oss som var nyanställda innehöll förstås en del praktiskt men rektor Raija talade också en lång stund om vikten av samarbete och ett gott bemötande gentemot varandra. 

Senare under dagen råkade jag hamna i samma soffgrupp som personalen från förskoleklass. De har tidigare använt biblioteket lite sporadiskt, nu bestämde vi att försöka få till en bibliotekstid varje vecka då jag håller i lektion med högläsning och lån.

Tisdag: Jag hade ett eget möte med rektor, vi bestämde att jag efter att ha talat med lärare och fritidspersonal ska göra en arbetsplan för denna termin i samråd med Erik, IT-pedagog och min kollega i Mediateket. Terminen kommer bli speciell på flera sätt, inte bara för att jag är ny och ska sätta igång en del saker från scratch, utan också för att själva bibliotekslokalen kommer att vara stängd för reparationer under ett par månader. Men en plan ska vi ha, som kan utvärderas och byggas ut till nästa termin.

Jag träffade lärarna som undervisar på mellanstadiet, de uttryckte ett sug efter bokprat så att eleverna skulle få lättare att välja böcker. En lärare var intresserad av att göra något runt wikimini. En klass ville gärna ha hjälp av mig eller Erik för läsgrupper nästa termin, och så talade vi om besök på Tensta bibliotek.

Onsdag: Jag träffade lågstadiets lärare och pratade om tider för biblioteksbesök varje vecka (och så inställt ibland när jag ska göra annat). Det blir högläsning, lite boksamtal, bokprat med mera. 

Jag fick också kontakt med specialpedagogerna som tidigare försökt få iväg föräldrar och elever till folkbiblioteket för att ordna Legimus. Det har varit svårt, och nu bestämde vi att rivstarta nästa vecka när alla elever har vårdnadshavare på besök för välkomstsamtal. Snabbt och effektivt verkar saker ordna sig på min nya skola!

På eftermiddagen var det brandskyddsutbildning. Jag har jobbat i staden sådär 35 år, i förskolor och skolor, och detta var första gången jag deltog i något sådant. Undrar varför?

Brandutbildning

Torsdag: Bibliotekspyssel men jag var också med på delar av lärarnas program. Tillgänglig lärmiljö var temat. Först berättade Lina från We Unite design om hur miljön omkring oss ska vara för att vi ska må bra. Växter, ljus, färgkombinationer, ljud… och med fokus på vad vi själva kan åstadkomma tillsammans med eleverna. Lina har arbetat tillsammans med eleverna i Mediateket för att ta fram en miljö som är trevlig att vara i, och sedan har hennes företag med hjälp av framför allt återanvänt material verkställt elevernas design. Nästa vecka ska jag ta lite bilder från denna lokal – den är stooor!

Sedan var det information från Skoldatateket, första delen i en liten miniutbildning om tillgänglighet. De har samlat en hel del resurser på sin webbplats, bra att få viss koll på dem!

Under dagen fick jag också planerade tider så jag kan träffa alla högstadiets grupper en kort stund för att presentera mig. Det känns viktigt att få möta alla elever så snart som möjligt så de vet vem jag är.

Fredag: Studiedag för all personal på konferensanläggning visade sig vara en salig blandning av körsång, Läslyft, storytelling och slappande med trevliga kollegor. Skön stämning är det i personalgruppen; det är både avslappnat lekande och ett engagerat driv för att utveckla verksamheten. Och jag tror att det också finns en trygg prestigelöshet som ger god förutsättning för båda delarna.

Jag läste om

Astrid Falks ambitiösa arbete med Inläsningstjänst på Bandhagens skola och har nu gjort ett mindre jobb i samma stil. Jag har sammanställt små affischer med olika böcker som finns i fulltext med ljud i Inläsningstjänst och som kan passa våra elever.

ILT 1

De här affischerna sitter mellan klassrumsdörrarna till två av våra förberedelseklasser på högstadiet. Andra klasser har fått reklam för andra böcker, jag kollar vad jag tror passar eleverna.

Till saken hör att Inläsningstjänst har en väldigt usel sökfunktion, jag och Lena Moser på Gärdesskolan försöker få företaget att förstå att de måste förbättra den. Så, dessa affischer behövs för att eleverna ska kunna hitta böcker att läsa. Förhoppningsvis funkar de även lässtimulerande.

Information för nyanställda

Emellanåt försöker jag informera nyanställda lärare på skolan om resurser jag tycker de bör känna till. Kommer de från någon annan skola i staden är det inte så mycket, men har de jobbat någon annanstans eller kanske är helt nyexade så kan det vara bra. I morgon ska jag träffa ett gäng och då ge dem dessa tips, subjektivt och något slumpmässigt utvalda…

Analogt material

Lära, prisbelönt personaltidning för utbildningsförvaltningen i Stockholm.

Skolporten, tidskrift där aktuell forskning presenteras.

Skolbiblioteket, bibliotekskatalog på webben välj rätt skola i överkanten.

Personalbibliotek, ett utanför f-6 personalrum och ett i 7-9 personalrum. Böckerna finns i skolbibliotekets katalog. Följ anvisningar på skyltar när du lånar.

Cirkulationsbiblioteket, klassuppsättningar av skönlitteratur för alla årskurser. Många tips och info om böcker på Cirkbloggen.

Webbplatser och appar

Pedagog Stockholm, massor med information från Stockholms stad.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk, kunskapsresurs för alla som arbetar med flerspråkiga elever.

SLI, filmer och databaser, elever och personal kan skapa konton. Staden betalar.

Inläsningstjänst – resurs för elever med inlästa läromedel, studiestöd för nyanlända, viss lättläst litteratur på svenska och engelska. Ulla hjälper till att skapa konto. Staden betalar.

Legimus, inlästa böcker för elever med funktionsnedsättning som innebär svårigheter att läsa. Cilla hjälper till att skapa konto.

Nationalencyklopedin, ligger öppet i skolans nätverk, skapa personlig inloggning för att använda utanför skolan eller i app. Uppslagsverk och ordböcker. Staden betalar.

Länkar för elever finns i Skolplattformen under rubriken Bibliotek.

Nyhetsbrev

Pedagog Stockholm

Skolverket

Medioteket

Utbildningsradion

Fortbildning

Medioteket ordnar kurser och inspirationsträffar som ofta är gratis och ligger på eftermiddagar.

Ett boktips

Inom Skolverkets satsning Handledning för lärande fick lärare i 4-9 en gedigen fortbildning om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt från Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Kurslitteratur var Lyft språket lyft tänkandet. Låna den gärna och läs.

Talböcker på engelska

Nästan alla skönlitterära böcker på svenska i våra skolbibliotek finns i Legimus så våra elever som är i behov av talböcker kan lyssna på dem.

Men det är värre med böckerna på engelska. När jag gick igenom vårt bestånd av engelska titlar för att kolla vilka som fanns inlästa var det väldigt få. Därför har jag nu först kollat vad som finns inläst och sedan köpt in just de titlarna.

Det vi behövde mest var förhållandevis lättlästa engelska ungdomsböcker, så med hjälp av en bibliotekarie på MTM gjorde jag en sökning i deras katalog där jag skrev Barrington Stoke på Valfria sökord och så avgränsade jag i tid till de senaste åren.

Så – nu har vi en hel hög med bra ungdomsböcker på engelska som alla kan läsa!

Legimus 2

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Planering och små lappar

Påsklov i skolbiblioteket innebär i år för mig lugn och ro till planering, äntligen tid att lägga in bokreaböckerna i bibliotekskatalogen och så att klistra små lappar på böcker.

legimus

Eftersom vårt skolbibliotek har nedladdningstillstånd från Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) så får alla elever med någon form av läshinder tillgång till inlästa böcker. De kan själva använda appen eller webbsidan Legimus och hämta hem de böcker de vill läsa.

Nu håller jag på att märka upp de böcker på engelska som finns i Legimus. Det borde jag ha gjort för längesedan, men bättre sent än aldrig. De svenska böckerna bryr jag mig inte om, nästan alla finns i Legimus så det är lätt ändå för eleverna att hitta.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Det här med att läsa mycket

är det bra? Och kanske till och med viktigt? Även om man bara forsar igenom böcker och inte tänker så djupt på det man läst?

De senaste åren har vi talat mycket om läsförståelsen, och det är förstås helt riktigt. Vi ska läsa tillsammans och samtala om böcker och läsning för att eleverna ska bli goda läsare.

Men jag uppfattar det som om det nästan ansetts fult att locka till bokslukande och läsning, om man inte bearbetar texterna tillsammans.

Den senaste veckan har jag varit med i två mycket intressanta diskussioner i sociala medier. En på Twitter och en i Forum för specialpedagoger på Facebook. I båda diskussionerna var jag den som frågade och lyssnade och lärde mig.

Jag har nyligen förstått att våra elever inte bara har problem med läsförståelse, utan att många långt upp i åldrarna även har svårt att avkoda långa ord. Jag har inga riktiga siffror på detta, men kloka människor har påtalat det. Och då börjar jag förstås undra om det där med att läsa mycket kanske är viktigare än jag trott?

Här kommer en liten sammanfattning av vad jag tycker att jag lärt mig, men det är inte säkert att det är rätt – kommentera gärna och hjälp mig att förstå bättre:

Det är viktigt att läsa mycket – också! De första skolåren hävdar flera lärare att det inte räcker med tiden i skolan, man måste ge eleverna läsläxor och försöka få föräldrarna att hjälpa till. Läraren ska följa upp läsläxorna i skolan. Man kan växla mellan att fokusera läsförståelse och läsflyt när man jobbar med nybörjare.

Efter att eleverna knäckt koden gör den fortsatta läsningen bland annat att de får ordbilder i huvudet, vilket snabbar på läsningen. Läsflyt och läsförståelse hänger också ihop. Med ett snabbare flyt är det lättare att förstå, och förstår man är det lättare att läsa snabbt.

Läsflytet behöver utvecklas och underhållas hela tiden. När elever blivit lite äldre och vill läsa längre texter kan de elever som fortfarande har svårt att avkoda tillräckligt bra ha glädje av inlästa böcker. För att träna avkodningen bör de då även följa med i den tryckta texten. Specialpedagogerna har även tillgång till olika träningsmetoder som vissa elever kan behöva för att få fart på sin läsning.

Jag försökte i mitt frågande fokusera det som gäller elever utan dyslexi, även om jag förstår att det är svårt att dra skarpa gränser. Jag tror (och nu är det verkligen TROR) att jag kan sammanfatta specialpedagogernas diskussion med att alla elever kan bli duktigare av träning, men att för vissa är den mödan så stor i förhållande till de framsteg man gör att man kanske inte ska lägga så mycket tid på det. Och alla som har svårt med avkodningen i högre åldrar behöver kompensatoriska hjälpmedel för studierna, det går inte att lära sig ämneskunskaper och lästräna samtidigt.

En möjlig fråga som jag inte ställt är hur stor betydelse det har för avkodningen att man inte varit så länge i Sverige. Det borde ju kunna göra skillnad om man läst med andra bokstäver sina första skolår? På twitter fick jag i alla fall specifika råd på hur man kan jobba med läsflytet för nyanlända.

MEN ALLA BEHÖVER LÄSA MYCKET!

Så, vad vi fokuserar och lägger tid på i skolbiblioteken är ju olika beroende på behoven på skolan och hur mycket tid vi har. Men kanske är det så, att i takt med att lärarna tar ett fast grepp om undervisningen i läsförståelse och samtalen om den gemensamt lästa litteraturen, så måste vi bibliotekarier jobba mer med läslust och kravlöst slukande för att få eleverna att läsa tillräckligt mycket på sin fritid?

Tack alla kloka specialpedagoger i forumet på Facebook, och Marie Trapp @MarieTrapp1 och Sara Persson @frksarapersson på Twitter.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Konsten att låna en bok

Igår när en av våra särskilda undervisningsgrupper på högstadiet skulle komma till biblioteket på bokprat testade jag att lägga upp det lite annorlunda än vanligt. I den här gruppen är det flera elever som kan vara lite motvilliga och som har svårt att hitta en bok som de vill läsa.

Tjej vid hylla

Innan eleverna kom la jag fram ett helt bord fullt med ungdomsböcker från Nypon förlag. Och så valde jag två helt andra böcker att använda själv.

Eleverna fick som vanligt sätta sig i en halvcirkel och så återknöt jag till lässtrategin ”Att förutspå” som jag varit med att introducera för ett år sedan i klassen. Och jag sa att den är jättebra när man ska välja en bok. Jag förebildade genom att tänka högt runt de båda böcker jag tagit med mig: jag kollade om jag kände igen författarnamnet, tittade på framsidan, läste på baksidan och bläddrade lite i böckerna. Och så gjorde jag en kort reflektion över om jag trodde att boken skulle passa mig just nu.

Sedan instruerade jag eleverna att välja varsin bok från bordet att undersöka. Jag sa att de inte skulle välja en bok att låna utan bara att kolla på, läraren och elevassistenterna valde också böcker. Efter ett par minuters tänkande började jag med att låta de vuxna tänka högt om sina böcker. Jag hjälpte dem lite på traven (även om de kanske inte egentligen behövt det) och sedan var några elever riktigt otåliga att det skulle bli deras tur.

Alla elever berättade om sina böcker, utifrån sina förmågor. En elev var lite motvillig men det gjorde vi inte så stor sak av. Vid lektionens slut lånade eleverna glatt böcker, både utav de två jag visat upp och utav de som de själva och kompisarna presenterat.

Det var en mycket lyckad lektion – den tar jag med mig till andra klasser!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Lägstanivå i skolbiblioteket?

Edward Jensinger bloggade igår om vad han anser vara en lägsta nivå på lärares yrkeskompetens. Han menar att det är bra med stjärnor som driver, hittar på nyheter och är föregångare men att det är mycket viktigt att alla håller en hyfsad lägstanivå.

Det fick mig att ställa frågan vad som är en lägstanivå för oss som jobbar i skolbiblioteken? Vilka krav bör en rektor kunna ställa på oss? Frågorna ställde jag på twitter och jag fick en del svar.

Många talade förstås om litteraturkunskaper, förmågan att inspirera till läsning, hjälpa eleverna vid bokval och att leda boksamtal.

Edward skrev att allt fler rektorer förstår vikten av skolbibliotekarier i och med att skolan digitaliseras. Utan att bibliotekarier jobbar med elevernas informationskompetens är ”digitalisering en riskfaktor”. Även andra talade om undervisning i informationssökning och källkritik.

Flera påpekade också att bibliotekariekompetensen behövs för att organisera och tillhandahålla olika digitala resurser. Att organisera miljöer där lärresurser skapade lokalt är åtkomliga tillsammans med databaser och information av annat slag som skolan vill att eleverna ska använda.

Även frågan om skolbibliotekariernas betydelse för elever med särskilda behov kom upp i samtalet på twitter. Ett välutvecklat samarbete mellan specialpedagoger och skolbibliotekarier nämndes som en framgångsfaktor.

Edward Jensinger, som mycket framgångsrikt stöttat utvecklingen av biblioteket på Pauliskolan i Malmö, säger att han också förväntar sig pedagogisk kompetens och social kompetens av sina bibliotekarier.

Anledningen till att jag ställde frågan, om vad som är en lägstanivå på en skolbibliotekarie, var bland annat att jag många gånger upplevt att rektorer och lärare haft väldigt låga förväntningar på bibliotekarierna. Och jag tror att dessa låga förväntningar är en del av förklaringen till att rektorer väljer att inte prioritera skolbiblioteksverksamheten. Man förstår inte vilka krav man ska ställa vid en rekrytering, inte hur man ska främja en utveckling av verksamheten och man har förmodligen en väldigt begränsad bild av vad som kan hända i ett skolbibliotek överhuvudtaget.

Vill du läsa mer?

Edward Jensingers gamla blogg kan man läsa mer om hans syn på skolbiblioteken. Klicka på de olika inläggen i vänsterkanten.

Pedagog Malmö har också många fina blogginlägg om skolbiblioteksverksamheten.

Rebecca Borg och Eric Haraldsson i Växjö har denna webbplats som ger en mycket god bild av vad biblioteksverksamhet i grundskolan kan vara.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Annat småpyssel i skolbiblioteket

kan vara att ladda ner talböcker från Myndigheten för tillgängliga medier.

Alla människor med någon form av funktionsnedsättning som innebär ett läshinder får gratis tillgång till inlästa böcker. På skolor som har ett bibliotek med fungerande låneverksamhet och med bibliotekarier som har koll på upphovsrätten så kan man få tillstånd att själva ladda ner talböcker.

MTM funkar väldigt bra. Nästan all skönlitteratur vi har i skolbiblioteket finns inläst och klart, och även en del av den engelska litteraturen faktiskt.

Eleverna kan leta bland de vanliga böckerna i hyllorna, välja en som de vill läsa och så be mig fixa den som talbok. Jag brukar be eleverna komma tillbaka efter ett par timmar. Det tar en liten stund med själva nedladdningen och sedan ska man föra över boken på lämpligt medium och joxa lite med katalogposter och streckkoder för att allt ska gå schysst till gentemot upphovsrättsinnehavare.

De skönlitterära böckerna brukar jag ladda över på billiga MP3-spelare som eleverna får låna. En del av våra elever har tjusiga smartphones, men de brukar ändå vilja använda skolans MP3-spelare. I en klass där eleverna har varsin dator har jag i stället lagt böckerna på USB-stickor och så har de laddat över böckerna i sitt fulla daisy-format till datorerna.

De läromedel som används på skolan finns aldrig i MTM:s katalog. De måste skolan köpa in från Inläsningstjänst (som är ett kommersiellt företag). Vi brukar köpa CD-skivor med ljudböcker i daisy-format som eleverna får låna.

Vi har också möjlighet att ge eleverna inloggningar så att de själva kan ladda ner sina talböcker från MTM. Men jag har inte gjort det än, har inte haft någon elev som varit intresserad.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Skoldatateket informerade

om alternativa verktyg igår. Jag var där tillsammans med några arbetskamrater, som liksom jag finns som resurser för lärare och elever. Vi fick lära oss mycket på 1 ½ timme – både om hur några datorprogram och apparater fungerar och också litegrand om hur man kan jobba med dem pedagogiskt.

Vi tittade bland annat på ordbehandlingsprogram som verkar mycket bättre än Word, och talsyntes. Programmen är nog bra för alla våra elever, inte bara för dem med läs- och skrivsvårigheter. Våra ungdomar behöver allihop jobba med det svenska språket lite extra, och för elever som kanske inte lärt sig läsa på något annat språk heller så måste programmen vara en stor hjälp.

Jag tänker att jag till hösten ska visa några av programmen för klasserna, och då får medföljande lärare också informationen.

Cilla Dalén Hjulstaskolan