Visar alla blogginlägg med kategorin:
Historia

Nästa Nobelpristagare i litteratur

Arbetet med Nobel i Rinkeby Tensta fortsätter på vår skola. Niorna har varit på Nobelmuseet och det berättar Annelie Drewsen om på sin webbplats.

Jag var inte med men när jag läser om elevernas intresse för Toni Morrison tror jag att de också skulle uppskatta Jacqueline Woodson, 2018 års ALMA-pristagare. Även hon skriver med erfarenhet från den svarta befolkningen i USA. Jag får tipsa lärarna om böcker i Cirkulationsbiblioteket.

På torsdag klockan 13 tillkännages årets två pristagare. Jag kommer att sitta med datorn beredd för att beställa böcker. Det är mycket spännande!

757px-Toni_Morrison_2008-2Bild av Angela Radulescu – Toni_Morrison_2008.jpg, CC BY-SA 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=5526016

Nobel i Rinkeby Tensta

Hurra – vilken grej!

Våra nior ska få arbeta med Gunilla Lundgren och Annelie Drewsen i det fantastiska projektet Nobel i Rinkeby, som nu blir Nobel i Rinkeby Tensta. Knutbyskolans mellanstadieelever ska också vara med.

Nobel 1

Projektet har ett genomarbetat upplägg som Gunilla Lundgren använt i många år, och nu är alltså även Annelie Drewsen med. Eleverna kommer få göra studiebesök, höra föreläsningar, skriva och teckna och i slutet blir det en fint häfte (mer en bok tycker jag) och så får de möta en Nobelpristagare på Rinkeby bibliotek. Så häftigt!

Eftersom Enbacksskolans lärare och skolledning är snabba i tanken och nyfikna på allt som kan berika eleverna och undervisningen så blev det ett snabbt JA TACK! när vi blev erbjudna att vara med. Vi räknar med en spännande höst och jag ska försöka berätta här på bloggen om vad som händer. Min roll är någon sorts kontaktlänk och kanske samordnare på skolan (jag är egentligen inte säker på att det behövs, lärarna skulle fixat det själva – men säg inget, det är så himla kul att få vara med).

Idag var upptakten för eleverna. Gunilla och Annelie presenterade sig, Gunilla berättade om Alfred Nobels liv och så fick eleverna teckna skisser till bilder som kan vara med i häftet-boken. Nästa vecka kommer de tillbaka och arbetar med grupper av elever som ska utveckla bilderna och skriva texter till. Den närmaste tiden hoppas vi också få besöka Nobelmuseet.

Nobel 2

Ja – ser fram emot att få inblick i vad detta berömda projekt innebär i praktiken. Guldhöst!

Nobel 3

 

Treornas fackboksprojekt

är nu avslutat och utvärderat av oss vuxna. Vi var i det stora hela mycket nöjda och rekommenderar att projektet görs om nästa år. Detta har varit ett Skapande skola-projekt så författarbesöken har betalats därifrån.

Förra läsåret gjorde lärarna i årskurs tre ett mindre arbete med sina elever då de arbetade med Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter och de fick ett besök av Bengt-Erik Engholm som skrivit många fina och spännande faktaböcker för barn. Förra läsårets projekt bedömdes som lyckat och i år beslöt vi att göra något större.

Så här planerade vi tillsammans i augusti, och ungefär så har även genomförandet blivit. Det som inte stod i planeringen var att IT-pedagogen kom in och fick en viktig roll. Hon använde lektionstid till att låta eleverna skriva i datorer och göra bilder. Det var även IT-pedagogen som skannade in bilderna och tillsammans med mig såg till att elevernas material blev riktiga böcker. Hennes arbete tillsammans med eleverna började före jul, men blev inte klart förrän härom veckan då vi hade en festlig bokrelease med inbjudna gäster.

Böcker

Salta pinnar

Här är några svårigheter och överväganden som vi hanterat under vägen:

  • Våra treor hade inte tidigare arbetat med att skriva i datorer. Det innebar att sådant som att logga in, hantera word och spara på rätt ställe tog väldigt mycket tid.
  • Vi bestämde att eleverna skulle skriva faktaböcker om forntiden, ett område som de ändå skulle arbeta med i skolan. Vi funderade på om det skulle vara bättre om de fick välja ämnen helt fritt, men eftersom arbetet tog lång tid är vi nöjda med att innehållet var något som de ändå behövde lära sig.
  • Eleverna gjorde en faktabok tillsammans i sin undervisningsgrupp, de arbetade två och två med ett ämne som jag innan kollat att det gick att få tag i bra lättläst information om.
  • Bengt-Erik berättade så fint om hur hans egen nyfikenhet styr skrivprocessen – han tänker efter vad han vill veta och så försöker han ta reda på det. Detta lät vi eleverna göra, men det var inte alltid så lätt att hitta svaret på deras frågor. Kanske gjorde det inte så mycket, de funderade och läste och skrev – det är vi nöjda med.
  • Vi var flera inblandade vuxna – det var bra för våra olika kompetenser och vår tid behövdes, men det är alltid lite svårt att hålla ett gemensamt fokus genom hela processen. Överlag tycker jag att vi samarbetade bra.

BengtErik

Här är några aspekter som varit väldigt positiva:

  • Bengt-Erik Engholms författarbesök var toppen. Han är väldigt bra med eleverna och delade frikostigt med sig av sina kunskaper och erfarenheter på ett sätt som eleverna uppskattade (och vi vuxna förstås). Att ha fått möta en fackboksförfattare och få kunskaper om processen bakom en faktabok är strålande bra för elevernas källkritiska förmåga. Dessutom är det alltid fint att få kontakter med folk utanför skolan, Bengt-Erik är nu någon som våra elever känner.
  • Övningarna från Adrienne Gears bok var mycket bra, tyckte lärarna.
  • Att det blev fina färdiga böcker! Elevernas ork svajande på slutet, men när de fick se sina alster var de mycket stolta. Nu borde man sätta igång ett nytt skrivprojekt, tyckte IT-pedagogen Ulla, för nu har de sett resultatet.
  • Jag uppskattade verkligen att få ett sammanhang runt informationssökningen och bibliotekskunskapen.
  • Böckerna är nu inlagda i bibliotekskatalogen och det var så fint att se hur treorna kastade sig över sökdatorn, sökte på ämnesord och jublade av lycka när deras bok kom fram. Jag kunde dessutom berätta för dem att en relativt nyanländ äldre elev redan läst i böckerna och lärt sig många nya ord.

Referenslitt

Så – detta projekt har tagit rätt mycket tid, men det har det varit värt!

Tack för hjälpen!

Stora häftiga projekt är kul, men en massa små vardagliga saker är nog viktigare.

Till dessa hör att lärarna och jag kommunicerar om vad som är aktuellt. Ett snabbt mejl där Sv/SvA-läraren Cissi hör av sig och berättar att de pratat om Monica Zak och att eleverna gillade Alex Dogboy, resulterade i en liten exponering.

Monica Zak

Och eftersom SO-lärarna berättat att Andra världskriget är aktuellt i niorna just nu så finns böcker om detta framställda på en snurra.

Stor betydelse har det också när lärarna kommer in i biblioteket en liten stund på lunchrasten, pratar med elever, bekräftar och uppmuntrar läsande och pluggande. Finfina lärare har vi!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Har ni läst Skurken i datorn

av Margaret Mahy?

Den har en helt underbar intrig: kaffeapparaten på skolan har gått sönder – det måste bums köpas en ny – det blir inga pengar kvar att köpa böcker för till skolbiblioteket – de käcka lärarna kommer på att eleverna kan ju skriva böckerna själva.

Det låter ju knasigt, men att få ha böcker i skolbiblioteket som eleverna har gjort är jätteroligt. Och nu i år kommer vi få många fina böcker tack vara KUL1415! Alla skolklasser får ju trycka upp en egen bok, gratis för skolan.

Jag tror att det kommer bli minst fem böcker på vår skola, och den första är redan klar. Det är våra femmor som gjort en mycket fin bok med berättelser om Stockholm på medeltiden. Alla elever har skrivit varsin novell, de har illustrerat med foton som de tagit i Gamla stan och på Medeltidsmuseet och så har ett par elever tecknat två barn som guidar oss genom hela boken. Jag berättade i början av deras arbete om hur författaren Annelie Drewsen var med och inspirerade eleverna.

Men det viktigaste är förstås inte att vi får ha boken i skolbiblioteket, utan att eleverna har fått extra motivation och engagemang i arbetet och att de nu är mycket stolta över sitt jobb. Så härligt! Alla inblandade lärare, med Roberta Johansson i spetsen, ska förstås också vara mycket nöjda. Grattis femmorna!


Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Femmorna ska göra en bok

om Stockholms medeltid. Det sker inom KUL1415 och därför kommer det sluta med en riktig tryckt bok i många exemplar, och läraren Roberta Johansson får också möjlighet att samarbeta med författaren Annelie Drewsen. Härligt!

Klassen ska skriva en gemensam faktatext och individuella fiktiva berättelser utifrån ett studiebesök de gjort i Gamla Stan. Boken kommer också innehålla elevernas fotografier från Gamla Stan – de ska skapa sina texter med inspiration från de miljöer eller detaljer de fotograferat.

Idag hade klassen besök av Annelie. Hon var också med när klassen var i Gamla Stan i förra veckan och nu fick de höra lite mer om henne och hennes böcker.

Men huvudsyftet med besöket var att Annelie skulle hjälpa eleverna med inspiration och tips inför deras skrivande.

Eleverna ska skriva en skönlitterär text som tilldrar sig på medeltiden, med anknytning till de medeltida miljöer eller detaljer de fotograferat i Gamla Stan. Annelie lät eleverna titta på en bild som hon tagit, och eleverna fick säga olika ord som beskrev vad de såg på bilden. Sedan funderade de på vilka av dessa ord som skulle kunna bli en bra berättelse. De skrev tillsammans

Himlen var vit som aska. Ett svagt ljus syntes bakom gallret. Där inne satt…

Annelie 2och det blev förstås en perfekt början för eleverna att fortsätta på. Annelie lät eleverna skriva individuellt en stund, medan hon gick runt läste, frågade och tipsade.

Efter den skrivövningen gav hon eleverna ett Recept på en spännande berättelse. Och eleverna fick också titta på Elin Lucassis dramaturgival.

Annelie kommer träffa klassen fler gånger och stötta och inspirera dem i skrivprocessen. Arbetet med boken kommer pågå fram till jul, och förutom klassens lärare Roberta som undervisar i SO så är även SvA/Sv-läraren Kristina Eriksson inblandad genom att undervisa om berättande text enligt genrepedagogik och läraren Tina Widell som kommer sköta allt som har med bild att göra.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Annelie 1

Finns det nån info?

Innan man sätter igång ett arbetsområde där eleverna ska leta efter information måste man kolla om det finns någon!

Våra sexor ska nu arbeta med stormaktstiden och parvis fördjupa sig i någon aspekt av den. Jag har suttit LÄNGE och kollat bland NE:s enkla texter, i Länkskafferiet och nu senast på Populär Historias webbplats. NE har någon information om det mesta som lärarna plockat fram som möjliga ämnesområden, men det är ofta rätt lite att läsa och blir nog inte så spännande. Länkskafferiet funkar inte så bra för informationssökning av det här slaget, jag hittar inte särskilt mycket intressant. Populär Historia har många spännande artiklar på sin webbplats. Jag vet inte om eleverna kommer att tycka att de är för svåra att läsa – men vi får väl jobba med texterna tillsammans.

När jag försökte leta på Populär Historias webbplats så hände något som jag råkar ut för lite då och då. Jag hittade ingenting eller alldeles för mycket. Men gick jag till avancerad sökning i google och gjorde en domänsökning med fraser så gick det mycket bra. Det finns en hel del relevant där men lite klurigt att hitta alltså. Jag måste visa eleverna hur man söker på det sättet.

Tror att upplägget på informationssökningen får bli: först söka information i läroboken och NE, sedan Populär Historia och så möjligtvis på webben i stort.

 Jag kommer att medverka någon lektion i veckan, och däremellan har lärarna och eleverna lektioner då de kan bearbeta det material som vi hittar när jag är med. Så småningom vill vi att eleverna ska göra en presentation som kan ligga på vår hemsidan. Alltså måste vi även gå igenom upphovsrätt och Creative Commons så småningom. Men det väntar vi lite med.

Spännande!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Är konstnären född år 1790 eller 1798?

I ett större arbete om konstnärer, har jag haft förmånen att samtala med 60 elever om vem som kan tänkas ha kunskap om konst.
Eleverna som går i år 5, skulle i ett individuellt arbete välja ut en känd konstnär och söka fakta om denna. Lärarna i de två klasserna, hade en önskan att eleverna också skulle få lära sig att söka fakta med källkritiska glasögon, samt lära sig att hänvisa till sina källor. Lärarna var tydliga med att klipp och klistra -metoden inte var att fundera på.
Eleverna skulle samla fakta (kanske för första gången) och presentera sin konstnär med egna ord.

Innan eleverna kom till bibliotekets infotek, bad jag dem fundera på vad de kände till om sin konstnär och vilken fakta de saknade. Tanken var att det skulle bli lättare för dem att hitta sina fakta, om de visste vad de sökte.

Väl i infoteket, samtalade vi om var man kan få tag i kunskapen. NE var en given källa för de flesta, och många tyckte att museer också borde vara en bra faktakälla. Listan på tänkbara källor blev lång.
När det var dags att söka på egen hand, började de flesta eleverna med att söka i digitala källor. Kravet var att de skulle söka i minst två källor, och ta reda på vem som skrivit texten. Är det en expert eller är det Olle på gymnasiet som har lagt ut sitt skolarbete? Detta var inte självklart nödvändigt för alla att veta, men eleverna stretade på.
Att leta i flera källor utgjorde ett visst motstånd för några i början. En elev ansåg att artikeln ur Wikipedia var tillräcklig, tills han senare upptäckte de fina bilderna i en konstnärsbiografi.

Under andra lektionspasset, utbrast en elev förvånat;”Min konstnär är född 1790 på den här webbsidan, och här är han född 1798. Vilket är rätt?”
Bingo! tänkte jag, och vi fick ett givande samtal om vikten av fler källor. Sedan kunde vi lämna den diskussionen bakom oss, och gå vidare mot andra besvärliga ting som hur man hänvisar till sina bildkällor.

Nyligen fick jag veta att eleverna skrivit fina och bra presentationer med källförteckning.  Naturligtvis finns det mycket kvar att träna och samtala om när det gäller källor, källkritik och upphovsrätt. Dessa elever har bara börjat. Men i kommande uppgifter blir det nog inte lika främmande för dem att fundera på vem som är avsändare till en text eller upphovsman till en bild.

Lärarna och jag hade gemensamma mål med uppgiften, och det var tydligt att eleverna var medvetna om detta.  De visste vad som skulle levereras och hur, även om det var väldigt svårt ibland.
Målen de skulle uppnå, lågbåde i det färdiga resultatet och i själva arbetsprocessen.

Lotta Metcalfe, Adolf Fredrik Musikklasser

Det finns mer än google i datorerna!

I en niondeklass på skolan ska eleverna skriva porträtt av svenska författare. Det är ett bra tillfälle att använda några av de databaser som kommunen betalar för att vi ska ha tillgång till på skolorna. Nationalencyklopedin använder vi mycket på skolan, men nu ska jag visa eleverna Alex författarlexikon och Mediearkivet. Båda databaserna hittar man i skolan i mappen Webbprenumerationer, och om man jobbar hemma så finns de tillgängliga via Skolwebben.

Jag och läraren har bestämt en tid om några veckor när vi ska dela klassen i två delar vid två tillfällen. När de träffar mig ska vi kolla av att de hittat, skrivit ut och börjat läsa artiklar ur Alex och Mediearkivet, och dessutom något efter eget val. När de träffar läraren ska de prata om vilka texter de tänker läsa eller har börjat läsa av respektive författare. Men kommande vecka ska jag alltså introducera databaserna.

Jag bestämmer mig för att visa hur man kan söka material om Karin Boye.

Alex författarlexikon är lätt som en plätt. Skriv in författarens efternamn och så kommer det fram en artikel om författaren. Det finns en behändig verkförteckning och en liten minimal faktaruta. Alex ger oss också länkar till Karin Boye-sällskapet och till vilka böcker som finns på Stockholms stadsbibliotek (man kan begränsa den sökningen till Tensta bibliotek).

Mediearkivet är en artikeldatabas med fulltextartiklar ur mängder av svenska tidningar och tidskrifter. Artiklarna är inte indexerade med ämnesord, utan sökningen görs (precis som i google) i hela texterna.

När jag testar med Karin Boye så märker jag att det kan vara en poäng att gå till Utökad sökning och välja Exakta frasen, men framför allt att jag måste sortera träffarna efter Mest relevant och inte efter Senaste först. När jag gjort det hittar jag allt möjligt spännande om Karin Boye – mycket från år 2000 då det var hundra år sedan hon föddes. Här får man förstås vara uppmärksam på vad det är för sorts artiklar – vad vill artikelförfattaren säga och hur välunderbyggt är det?

Apropå Mediearkivet för er som jobbar med yngre barn: gå till Visa källor, klicka på Välj ingen, skrolla ner och kryssa i Kamratposten så kan ni söka bland alla deras fina artiklar.

Cilla Hjulstaskolan