Visar alla blogginlägg med kategorin:
Lgr11/Lgrs11

Skolbiblioteken och eleverna med svenska som andraspråk

Den här texten är publicerad i Lisetten, tidning för Riksförbundet i svenska som andraspråk, i ett temanummer om Läsning och språkutveckling.

Det har länge funnits krav i styrdokumenten att det ska finnas skolbibliotek i alla skolor. I de reviderade läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan som gäller från i sommar står att rektor har ansvar för att ”skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens”. I den här artikeln föreslår Cilla Dalén hur ett skolbibliotek som stärker den språkliga förmågan hos elever med svenska som andraspråk kan tänkas vara.

Skolbiblioteken räknas till det allmänna biblioteksväsendet och lyder under Bibliotekslagen. Där står bland annat att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska genom att erbjuda dem böcker på olika språk och på lättläst svenska.

För att uppfylla lagen och skolans styrdokument krävs alltså att varje skola har ett skolbibliotek med böcker på elevernas modersmål och på svenska i olika svårighetsgrad samt en verksamhet där vi som arbetar i skolbiblioteken samarbetar med lärarna runt undervisningen.

Hittills har skolor haft möjligheten att i stället för eget skolbibliotek skriva ett samarbetsavtal med ett folkbibliotek, i de fall då de ligger omedelbart i närheten av varandra. Skolorna har betalat för tillgången till medier men måste nu även reglera hur verksamheten används i undervisningen. Jag vet inte hur detta kommer te sig i praktiken.

Medel till skolor fördelas efter behov och det är min mening att även skolbiblioteket bör få del av de extra pengar som förhoppningsvis tillkommer skolan när det finns elever med svenska som andraspråk. Framför allt nyanlända elever har behov av ett utökat bestånd av böcker, bland annat på modersmål, och det pedagogiska arbetet kräver mer tid för bibliotekarien, framför allt för att undervisningsgrupperna ofta är mindre.

Skolbiblioteken ska givetvis innehålla de böcker som behövs för undervisningen, bland annat grupp- och klassuppsättningar av titlar som lärare vill använda i undervisningen. Men här behöver skolorna samarbeta. I Stockholms stad har vi en fin resurs i Cirkulations­biblioteket, en gemensam samling med klassuppsättningar som lärarna kan låna ifrån.

Ett annat område som kräver gemensam satsning i kommuner är böcker på elevernas modersmål. Det är rimligt att på varje skola ha ett bestånd av böcker på de vanligast förekommande modersmålen, men har man språk som läses av några enstaka elever är det bättre att ha en gemensam depå i kommunen att låna ur. I Stockholm har vi Mångspråksbiblioteket som ger depositioner till skolbiblioteken så att vi kan tillhanda­hålla böcker på de allra flesta modersmål. I andra kommuner samarbetar skolbiblio­tekarierna direkt med varandra om mångspråksböcker, eller får tillgång till böcker genom folkbiblioteket.

Våra elever och lärare behöver också stöd med att hitta bra resurser förutom de medier vi tillhandahåller i biblioteket. Vi bibliotekarier ger tillgång till talböcker i Legimus till elever med lässvårigheter, informerar om de databaser och resurser som finns i skolan/kommunen och skannar av tips från kollegor runt om i landet. Sedan några år tillbaka sköter jag Studiehandledningswikin, en webbplats med länkar till lär-resurser på olika modersmål. E-böcker på olika språk tipsar Internationella biblioteket om på sin webbplats.

Bibliotekarier kan delta i undervisningen på olika sätt för att stötta utvecklingen av elevernas språkförmåga. Det är vanligt med kollegialt samarbete och även lärande mellan bibliotekarier och lärare runt läsning och boksamtal. Ibland är man två tillsammans i undervisningen, ibland delar man gruppen. I samarbete med lärarna kan vi också använda undervisningstid för bokprat, då vi presenterar böcker, eller genomför andra lässtimulerande aktiviteter. Genom skolbibliotekets närhet till elever och möjlighet att samarbeta med lärarna har vi goda möjligheter att även stötta elevernas fritidsläsning.

Det är viktigt för alla våra elever att läsa mycket även på fritiden och våra flerspråkiga elever behöver läsa både på svenska, modersmålet och andra språk de studerar i skolan. Fritidsläsningens betydelse för skolframgång poängteras i kunskapsöversikten ”Med läsning som mål” som finns tillgänglig på Kulturrådets webbplats. I sammanfattningen finns följande formulering:

”En omfattande studie som undersökt de kognitiva effekterna av lustläsning över tid pekar på att lustläsning på fritiden är av större betydelse för studieresultat än föräldrars utbildningsnivå. På liknande sätt har man kunnat peka på att läsengagemang i form av regelbunden fritidsläsning är viktigare för ungas läsförmåga än föräldrarnas yrkesmässiga status. Sammantaget finns starka argument för fri läsning som en effektiv social hävstång.”

I skolbiblioteken ska vi tillhandahålla litteratur som eleverna klarar att läsa på egen hand, utan stöd från lärare och kamrater. För våra nyanlända elever innebär det att det måste finnas många lättlästa böcker på svenska i biblioteket. Böckerna ska förstås inte bara vara begripliga utan också väcka elevernas intresse. Det finns flera bokförlag som specialiserat sig på lättläst litteratur; Elever som inte kommit så långt i sin läsutveckling på modersmålet kan behöva lättlästa böcker även på det språket. Parallellspråkiga böcker eller samma titel på flera språk öppnar för olika sätt att läsa och utveckla sitt språk.

På en del skolor finns även tillgång till e-böcker och inlästa böcker. Företaget Inläsningstjänst tillhandahåller förutom inlästa läromedel och studiestöd även en del lättläst litteratur inläst och i fulltext. Att få lyssna till en uppläst text kan vara ett stöd för eleverna som gör att de klarar lite svårare texter än annars, de får även möjlighet att lyssna till uttal av nya ord och fraser.

Biblioteket är inte bara en verksamhet och en samling medier utan även en lokal. När ett skolbibliotek är öppet och bemannat är det en form av läxhjälp. Skolbiblioteket är en bra plats för studier på egen hand och tillsammans med kamrater, och självklart hjälper vi bibliotekarier till så gott vi kan.

För att sammanfatta mina tankar anser jag att ett skolbibliotek för våra elever med svenska som andraspråk ska ha

  • bibliotekarier med tid för samarbete med lärarna och tid för att hålla biblioteket öppet under elevernas fria tid
  • ett gott bestånd av böcker på olika språkliga nivåer i svenska och som passar elever med olika intressen
  • klassuppsättningar och gruppuppsättningar av böcker som lärare vill använda i undervisningen
  • böcker på alla elevers modersmål
  • böcker på andra språk som undervisas i skolan
  • tillgång till lämpliga databaser, e-böcker, talböcker och andra former av digitala medier

Nöjd så här långt

Så, idag genomförde vi vår lilla konferens om samarbete högstadielärare-skolbibliotek runt digital kompetens som jag skrev om igår.

Det gick bra. Lärarna diskuterade i grupper efter min inledning och vi har nu bestämt ett område i Sv/SvA och engelska i årskurs 8, ett område i SO i årskurs 7 och ett område i NO i årskurs 9 som vi ska samarbeta om under nästa läsår. NO-gänget ville börja redan denna termin. Jag har fått veta när lärarna ska planera området och de vet att jag måste få vara med redan i planeringen.

Det var svårare med förberedelseklasserna. Hur kan man jobba med informationssökning och källkritik med dem? Både lärarna och jag är lite osäkra, men vi får pröva oss fram.

Nu gäller det för mig att hålla i detta, se till så att jag får vara med i planeringen och så får vi tillsammans utveckla något bra. Det kommer vi säkert att göra.

Digital kompetens och skolbibliotek

I morgon ska jag träffa högstadielärarna i en och en halv timme med målsättning att få lite styrsel på vårt samarbete. Vi har de senaste åren haft många lärarbyten och inga samarbetsformer, utöver bokprat, har riktigt satt sig. Varje år har jag behövt förhandla med lärarna och många av dem har nog inte förstått hur de kan använda mig.

Med utgångspunkt i denna skrivning i den reviderade Läroplan för grundskolan:

2.8 Rektorns ansvar

- skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens

så skrev vi före jul in detta i Arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten 2018:

Skolbibliotekarien samarbetar med lärare runt informationssökning och källkritik. Etablerade arbetsformer finns nu för lågstadiet och i viss mån för mellanstadiet. Under vårterminen ska skolledningen se till att även högstadiets lärare planerar tillsammans med skolbibliotekarien hur de ska samarbeta om elevernas förmåga till informationssökning och källkritik under nästa läsår.

Där är vi alltså nu.

Jag har förberett mig genom att läsa den reviderade läroplanen, förstås, och kommentarmaterialet Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå. Jag har också gått tillbaka till Louise Limbergs text i Medie- & informationskunnighet – en forskningsantologi.

Digital kompetens enligt Skolverket, att alla på skolan har ett ansvar genom de skrivningar som står i läroplanens två första kapitel, exempel ur kursplanerna och innehållet i det akademiska ämnet Biblioteks- och informationsvetenskap kommer bli de grunder jag går igenom. Det där med B&I är för att försöka synliggöra bibliotekarie­kompetensen. Termen sökkritik kommer jag att använda för att den tydliggör vad formuleringen i kursplanen för samhällskunskap kan innebära, den där det står ”Hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering”.

Jag kommer sedan berätta om samarbeten jag haft under de senaste åren, till exempel Internet med treorna, Wikipedia med åttor, Wikimini på mellanstadiet, bibliotekskunskap med sjuor, Wikipedia i en förberedelseklass med mera…

Sedan ska vi tillsammans alltså försöka att redan nu bestämma vilka områden vi ska samarbeta runt vad gäller elevernas digitala kompetens under nästa läsår. Och när dessa ska planeras. Rektorerna kommer att vara med och det är jag glad för.

Fortsättning följer…

Hela skolan har varit i Göteborg

och träffat andra skolor som varit med i Handledning för lärande. Vi hade en avslutningskonferens i två dagar och under konferensen fanns ett antal olika pass där vi deltagare hade fått önska innehåll.

Jag ledde ett 45-minuterspass om MIK (Medie- och informationskunnighet – kolla gärna på MIK-rummet) och mitt syfte var att samla in tankar och kunskaper från de andra deltagarna. Jag känner mig lite vilsen runt detta med MIK just nu, och anledningen är ungefär det här:

Vi vet att släppa lös eleverna i uppgifter där de lämnar läroboken för att enskilt eller gruppvis söka information och sammanställa någon form av rapport är ett ganska vanskligt sätt att organisera undervisning. Forskning inom B&I (biblioteks- och informationsvetenskap) visar att det ofta blir ett grunt lärande inom ämnet, och det är också vanligt att eleverna lär in felaktiga arbetsmetoder. Om man hårddrar så är det mycket klippåklister, eller annat mekaniskt reproducerande av fragmentarisk kunskap. Det finns sätt att göra sådana här uppgifter bra, i forskningsantologin Medie- & informationskunnighet skriver Louise Limberg om vikten av

  • forskningsbara frågor som ska vara autentiska, öppna eller kritiska, faktafrågor är inte lämpliga
  • stöd under processen runt olika aspekter av informationskompetens, det kan gälla relevansbedömning och källkritik med mera
  • konsekvent och regelbunden återkoppling av pedagoger; under hela arbetsprocessen behöver eleverna hjälp med att diskutera även innehållet i det de arbetar med och de behöver få utmanande frågor för att komma vidare i sitt tänkande

På alla tio skolorna som varit med i Handledning för lärande har vi fått en gedigen utbildning från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk i hur man kan undervisa språkutvecklande samtidigt som man har en hög nivå på ämnesinnehåll. Jag är verkligen nöjd med den fortbildningen och tror att de metoder och förhållningssätt som vi lärt oss är mycket bra. Men jag är lite rädd för att allt det som står i LGR11 om informationssökning och källkritik kan komma bort – om vi inte tänker oss för. Det handlar alltså om sådant som står i syftestexter och centralt innehåll i de flesta av skolans ämnen. MIK är även viktigt för det som anges i LGR11 kapitel 1 Skolans uppdrag om studiefärdigheter, kritiskt tänkande och kommunikation.

Det jag funderat över ett tag är om man kan konkretisera MIK i många små delar, och så försöka se till att de kommer in i undervisningen utan att man behöver träna allt på en gång i lössläppta informationssökningsuppgifter? Det är många olika små saker som ställer till problem för eleverna, i kapitel 8 i Textflytt och sökslump kan man läsa om bland annat att hantera bokstavsordning, manipulera sökmotorer och skumläsa. Men det är förstås även viktigt med stora omfattande kompetenser som kritisk läsning och tilltro till den egna förmågan.

Så, kunde jag få någon hjälp i att klura runt detta av en 45-minuters workshop?

Vi som samlades var 3 bibliotekarier och 28 lärare. Min idé var att skriva upp sådana där delar av MIK på papper, och sedan samla förslag om hur man kan jobba med det på post-it-lappar. Alla fick gå runt i rummet och skriva och samtala om det som verkade intressant. Vi hann förstås inte så mycket, och jag tror att vi skulle behövt ett längre gemensamt utforskande av MIK-begreppet för att kunna identifiera delkompetenser. Nu var det mest vi bibliotekarier som hade funderat över detta tidigare, tror jag. Det ingår i vår utbildning och är en viktig del av vårt arbete. Men de synpunkter vi samlade ihop kan ju ses som en början till ett tänkande. Här är de:

Kritisk läsning (veta att texter har en avsändare som påverkar faktaurval, språkbruk etc) Gemensamt arbete, jämföra texter, ge respons om åsikter

Källkritik och granska webbplatser Görs gärna i samband med att man arbetar med argumenterande text – vad vill avsändaren säga och hur ser argumenten ut, jämföra texter i helklass eller gruppvis t ex NE och wikipedia eller böcker och annan media, kolla om och hur man kan hitta sidansvarig eller utgivare, finns det kontaktuppgifter till den?, söka med olika sökmotorer och jämföra träffarna, undervisa om skillnaden mellan en söktjänst och en databas, undervisa om hemsidors uppbyggnad, kolla relevansen genom sambandet källa och sökord – är detta bästa stället för information om just detta?

Googlekunskaper Maktaspekten – diskutera vem som ligger bakom google och hur det påverkar sökningar och träffar och vilket syftet är med detta, använda avancerad sökning, ha ordentliga genomgångar om detta ofta

Avancerad sökning Lärare modellar/förebildar, förklara och ge exempel på olika sökmotorer, använda de avancerade sökfälten som finns

Vad en webbläsare är och att det finns många olika

Dolda webben – det som inte nås av google Visa betalresurser som skolan har, styra användningen till specifika resurser

Avgränsa sökningar Bibliotekarier eller lärare visar – sedan får eleverna pröva själva

Kritiskt granska bilder och filmer Se exempel på manipulerade bilder, göra egna manipulerade bilder eller filmer

Att producera podcast, text, bild, film Gör – lärare behöver fortbildning just in time, att våga testa lite i blindo

Översiktsläsa, t ex för relevansbedömning vid informationssökning Tolka med egna ord

Fakta – ämnesord Läraren i samarbete med eleverna söker förklaring på vad olika ord betyder, lätta förklaringar, använda olika begrepp

Orientera sig i faktaböcker THIEVES, sökläsning, servera inte allt som lärare – låt eleverna leta i index och innehållsförteckning

Synonymer – för sökningar Läsa böcker, synonymordböcker (dyra), gemensamt skrivande, appar, korsord

Juridik runt webbpublicering Arbeta med Creative Commons

Skillnaden mellan sökfält och adressfält och hur man använder dem Skillnaden på att kunna adressen och inte känna till ex whitehouse.com

Bokstavsordning för att kunna leta i index, bokhyllor, ordlistor etc Lekar, ställa in böcker i biblioteket, ställa upp sig i bokstavsordning på efternamn, tvingas att använda fysiska böcker för att hitta information, söka ord i lexikon i ett index eller i uppslagsverk, ordna elevernas egna arbeten efter deras namn, lära sig förkortningar, lära sig olika genrer, öva öva öva

Diverse datorkunskaper så som spara, konvertera dokument, klippa och klistra Temadagar, att ge eleverna möjlighet att använda de program som finns på skolorna i datorer och plattor, ha mediekunskap i biblioteket, allmän datorkunskap, IT som ämne, IT-pedagog

Kunna koncentrera sig

Eftersom detta är ett genuint intresse för mig så blir jag mycket tacksam för kommentarer!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola