Visar alla blogginlägg med kategorin:
Modersmål

Språkdagen

I morgon är det Europeiska språkdagen, men då är det lördag så vi firade idag i stället.

Språkdagen 2020 1

Lärare hade låtit elever skapa fina grejer till en utställning, det blir alltid maffigt när många bidrar – det enskilda arbetet behöver inte vara så stort.

Språkdagen 2020 5

Språkdagen 2020 6

Språkdagen 2020 4

Utebibblan hade inga böcker på svenska idag, jag försökte uppmuntra eleverna att läsa för mig eller varandra.Språkdagen 7

Men snart översvämmades jag av den enorma entusiasm som utbröt när alla som gick tipsrunda fick nyckelband…

Språkdagen 2020 8

Nå, en lyckad dag för att uppmärksamma språk var det. Lite tips från bibliotekarien fanns också med på utställningen.

Språkdagen 2020 2

Cilla Dalén

Lästips för att undvika Corona Reading Loss

Summer reading loss är ett känt begrepp. Det står för att elever som inte läser under sommarlovet går tillbaka i sin läsutveckling, medan elever som läser mycket kan gå framåt.

Skolbib corona

Nu är många barn och ungdomar hemma från skolan för att skolor stängt eller för att de är sjuka eller eventuellt smittbärande. Om man inte har tillräckligt med böcker hemma eller någon smittfri vän som kan gå till biblioteket och låna så är det finemang med resurser på nätet. Under veckan som gått har jag på Instagramkontot Skolbibliotekarierna delat framför allt tips om e-böcker. Det finns ännu mer och både privatpersoner och företag delar på ett vänligt sätt. Men här är en sammanfattning av mina tips från veckan som gått:

Litteraturbanken är en webbsajt med fria e-böcker i olika format. Där finns framför allt äldre upphovsrättsligt fritt material. Alla Selma Lagerlöfs böcker finns där, spännande teman att utforska och lära mer om och en speciell avdelning för skolan. Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf är riktigt spännande och läskig, tror den kan bli läskig läsning för alla som inte är alltför lättskrämda. Under veckan tipsade jag om Barnen ifrån Frostmofjället som högläsning, den finns också att ladda ner som epub till en e-boksläsare och om Rudyard Kiplings Just så-historier. Jag tipsade också om Kati i Amerika, en av de tre Kati-böckerna av Astrid Lindgren som finns i Litteraturbanken. Den är ett utmärkt exempel på litteratur som man kan använda på högstadiet eller gymnasiet för att jämföra text med författarens liv och samtid. Jag nämnde då också min och Annelie Drewsens lättlästa biografi om Astrid Lindgren, som finns inläst och med fulltext i Inläsningstjänst som många kommuner abonnerar på.

En annan stor svensk webbsajt med fria böcker är Projekt Runeberg. Den är inte så snygg och välorganiserad som Litteraturbanken men man kan hitta bra texter att läsa där med. Jag tipsade om H C Andersens sagor, de passar kanske bäst som högläsning på grund av det lite gammaldags språket. Men det är verkligen en fröjd att läsa hans egna texter, Andersens sätt att berätta är något mycket mer än bara själva historien som man ibland hittar i förenklade versioner. På Projekt Runeberg finns en annan högläsningshöjdare nämligen Svenska folksagor. Precis som H C Andersens sagor så passar de som högläsning för barn i alla åldrar.

Om man har annat modersmål än svenska och vill läsa böcker på det språket finns bland annat Childrens Library, man väljer språk nertill på sidan. På Världens bibliotek finns det också böcker på flera olika språk, man måste skapa en inloggning men det är helt gratis.

Atlantbib finns små faktaböcker, de är framför allt bra om man vill träna på olika nordiska språk. De är inlästa också så man får höra uttalet. Nal’ibali, en del av den sydafrikanska läsfrämjande organistationen PRAESA som fick ALMA-priset 2015, har en webbsajt där man kan läsa och lyssna på enkla berättelser på engelska.

Jag tror att alla folkbibliotek runtom i landet ger tillgång till e-böcker. För oss i Stockholm kan man läsa på webbplatsen biblioteket.se. För barn och ungdomar är appen Bibblix det trevligaste sättet att läsa böcker. De första böckerna kan man bara läsa direkt, men sedan måste man logga in med lånekort och pinkod. Bry er inte om att det står att den är upp till 12 år, där finns en massa bra ungdomsböcker också.

Muminböckerna av Tove Jansson, kan det finnas något bättre i eländiga tider? Här kan man lyssna när hon själv läser, och här finns lite enklare versioner inlästa av Mark Levengood.

Inläsningstjänst var ett av de första företagen som öppnade upp en betaltjänst för allmänheten med anledning av epidemin. Polyglutt innehåller e-böcker som dessutom är upplästa. Dessutom finns det en Språkhylla där många fina bilderböcker läses upp på olika språk. Sedan dess har fler företag fortsatt att tillgängliggöra sina medier, men jag har inte riktigt hängt med på slutet.

Ett par webbplatser som inte innehåller e-böcker men som handlar om böcker tipsade jag också om under veckan. Barnens bibliotek har mycket roligt om böcker och författare, de ordnar tävlingar och visar pyssel – en bra sajt för barn att var på helt enkelt. Utbildningsradion ordnade raskt en sida med lämpliga program för alla som måste plugga hemma. Under rubriken Svenska finns mycket som har med läsning att göra.

Cilla Dalén

Inläsningstjänst igen

Inläsningstjänst har vi kommunabonnemang på i Stockholms stad. Många känner till att där finns inlästa läromedel för elever i behov av sådana, men att det också finns en massa annat för lustläsning och kunskapsinhämtning har inte alla koll på. Det är lättlästa böcker från Nypon, Vilja och Hegas – en del av dem på engelska och även några vanliga modersmål.

Finfin resurs alltså, men Inläsningstjänst har en totalt genomusel sökfunktion. Så, för att hjälpa elever att hitta böckerna gjorde jag affischer på min förra skola. Nu uppdaterar jag dem, informerar lärare och när det passar även direkt i elevgrupperna. I morgon ska jag träffa några nyanlända elever på mellanstadiet, ILT är guld för dem.

FBKFM

LSB

Fint i hyllan

Mångspr 1

I Stockholms stad går det superlätt att få en fin hylla med böcker på elevernas modersmål – det är ju bara att beställa från Mångspråksbiblioteket.

I vårt Mediatek står språken i bokstavsordning och alla böckerna, både de från Mångspråksbiblioteket och våra egna, är tydligt uppmärkta med språkets namn i klartext. Det är viktigt för att eleverna och alla vuxna runt omkring som hjälper till enkelt ska kunna hitta böcker på rätt språk.

Mangspr 3

Det är lite knepigt att få tag i uppgifter om vilka språk som finns på skolan. De språk som finns i modersmålsundervisningen går lätt, men sedan brukar man få fråga eleverna vilka språk de kan och då blir det alltid några till. Nästan alla språk finns i Mångspråksbiblioteket.

Mångspr 2

Nu har jag också vid ett par tillfällen varit med om att möblera om Mediateket på grund av att det har använts som aula. Fantastisk lokal vi har!

Mediatek

Studiehandledningswikin försvinner till sommaren

Under drygt fyra år har jag pysslat med ett försök att gemensamt samla länkar till webbplatser på olika modersmål, med syftet att elever ska kunna hitta undervisningsmaterial som stödjer deras lärande i svenska skolan. Intresset för wikin har varit stort bland lärare och bibliotekarier som möter nyanlända elever, men tyvärr är det väldigt få språkkunniga personer som har bidragit med länkar.

Studiehandledningswikin har funnits på Wikispaces som nu till sommaren stänger ner. Eftersom utvecklingen av Studiehandledningswikin aldrig riktigt har tagit fart så kommer jag inte göra mer än att låta den försvinna.

Jag har tagit en del kontakter med olika instanser som eventuellt på ett professionellt plan skulle kunna tänkas fortsätta arbetet med att samla utbildningsresurser på modersmål, jag har ju skött detta på min fritid. Men jag har inte fått något napp ännu.

Om ni brukar använda några av länkarna i Studiehandledningswikin så se till att spara dem nu innan sommaren!

UPPDATERING:

Länkarna från Studiehandledningswikin finns nu flyttade till en ny webbplats. Tack Peter Tingsholm Rydén!

https://sites.google.com/ulricehamn.se/modersmal/

Skolbiblioteken och eleverna med svenska som andraspråk

Den här texten är publicerad i Lisetten, tidning för Riksförbundet i svenska som andraspråk, i ett temanummer om Läsning och språkutveckling.

Det har länge funnits krav i styrdokumenten att det ska finnas skolbibliotek i alla skolor. I de reviderade läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan som gäller från i sommar står att rektor har ansvar för att ”skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens”. I den här artikeln föreslår Cilla Dalén hur ett skolbibliotek som stärker den språkliga förmågan hos elever med svenska som andraspråk kan tänkas vara.

Skolbiblioteken räknas till det allmänna biblioteksväsendet och lyder under Bibliotekslagen. Där står bland annat att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska genom att erbjuda dem böcker på olika språk och på lättläst svenska.

För att uppfylla lagen och skolans styrdokument krävs alltså att varje skola har ett skolbibliotek med böcker på elevernas modersmål och på svenska i olika svårighetsgrad samt en verksamhet där vi som arbetar i skolbiblioteken samarbetar med lärarna runt undervisningen.

Hittills har skolor haft möjligheten att i stället för eget skolbibliotek skriva ett samarbetsavtal med ett folkbibliotek, i de fall då de ligger omedelbart i närheten av varandra. Skolorna har betalat för tillgången till medier men måste nu även reglera hur verksamheten används i undervisningen. Jag vet inte hur detta kommer te sig i praktiken.

Medel till skolor fördelas efter behov och det är min mening att även skolbiblioteket bör få del av de extra pengar som förhoppningsvis tillkommer skolan när det finns elever med svenska som andraspråk. Framför allt nyanlända elever har behov av ett utökat bestånd av böcker, bland annat på modersmål, och det pedagogiska arbetet kräver mer tid för bibliotekarien, framför allt för att undervisningsgrupperna ofta är mindre.

Skolbiblioteken ska givetvis innehålla de böcker som behövs för undervisningen, bland annat grupp- och klassuppsättningar av titlar som lärare vill använda i undervisningen. Men här behöver skolorna samarbeta. I Stockholms stad har vi en fin resurs i Cirkulations­biblioteket, en gemensam samling med klassuppsättningar som lärarna kan låna ifrån.

Ett annat område som kräver gemensam satsning i kommuner är böcker på elevernas modersmål. Det är rimligt att på varje skola ha ett bestånd av böcker på de vanligast förekommande modersmålen, men har man språk som läses av några enstaka elever är det bättre att ha en gemensam depå i kommunen att låna ur. I Stockholm har vi Mångspråksbiblioteket som ger depositioner till skolbiblioteken så att vi kan tillhanda­hålla böcker på de allra flesta modersmål. I andra kommuner samarbetar skolbiblio­tekarierna direkt med varandra om mångspråksböcker, eller får tillgång till böcker genom folkbiblioteket.

Våra elever och lärare behöver också stöd med att hitta bra resurser förutom de medier vi tillhandahåller i biblioteket. Vi bibliotekarier ger tillgång till talböcker i Legimus till elever med lässvårigheter, informerar om de databaser och resurser som finns i skolan/kommunen och skannar av tips från kollegor runt om i landet. Sedan några år tillbaka sköter jag Studiehandledningswikin, en webbplats med länkar till lär-resurser på olika modersmål. E-böcker på olika språk tipsar Internationella biblioteket om på sin webbplats.

Bibliotekarier kan delta i undervisningen på olika sätt för att stötta utvecklingen av elevernas språkförmåga. Det är vanligt med kollegialt samarbete och även lärande mellan bibliotekarier och lärare runt läsning och boksamtal. Ibland är man två tillsammans i undervisningen, ibland delar man gruppen. I samarbete med lärarna kan vi också använda undervisningstid för bokprat, då vi presenterar böcker, eller genomför andra lässtimulerande aktiviteter. Genom skolbibliotekets närhet till elever och möjlighet att samarbeta med lärarna har vi goda möjligheter att även stötta elevernas fritidsläsning.

Det är viktigt för alla våra elever att läsa mycket även på fritiden och våra flerspråkiga elever behöver läsa både på svenska, modersmålet och andra språk de studerar i skolan. Fritidsläsningens betydelse för skolframgång poängteras i kunskapsöversikten ”Med läsning som mål” som finns tillgänglig på Kulturrådets webbplats. I sammanfattningen finns följande formulering:

”En omfattande studie som undersökt de kognitiva effekterna av lustläsning över tid pekar på att lustläsning på fritiden är av större betydelse för studieresultat än föräldrars utbildningsnivå. På liknande sätt har man kunnat peka på att läsengagemang i form av regelbunden fritidsläsning är viktigare för ungas läsförmåga än föräldrarnas yrkesmässiga status. Sammantaget finns starka argument för fri läsning som en effektiv social hävstång.”

I skolbiblioteken ska vi tillhandahålla litteratur som eleverna klarar att läsa på egen hand, utan stöd från lärare och kamrater. För våra nyanlända elever innebär det att det måste finnas många lättlästa böcker på svenska i biblioteket. Böckerna ska förstås inte bara vara begripliga utan också väcka elevernas intresse. Det finns flera bokförlag som specialiserat sig på lättläst litteratur; Elever som inte kommit så långt i sin läsutveckling på modersmålet kan behöva lättlästa böcker även på det språket. Parallellspråkiga böcker eller samma titel på flera språk öppnar för olika sätt att läsa och utveckla sitt språk.

På en del skolor finns även tillgång till e-böcker och inlästa böcker. Företaget Inläsningstjänst tillhandahåller förutom inlästa läromedel och studiestöd även en del lättläst litteratur inläst och i fulltext. Att få lyssna till en uppläst text kan vara ett stöd för eleverna som gör att de klarar lite svårare texter än annars, de får även möjlighet att lyssna till uttal av nya ord och fraser.

Biblioteket är inte bara en verksamhet och en samling medier utan även en lokal. När ett skolbibliotek är öppet och bemannat är det en form av läxhjälp. Skolbiblioteket är en bra plats för studier på egen hand och tillsammans med kamrater, och självklart hjälper vi bibliotekarier till så gott vi kan.

För att sammanfatta mina tankar anser jag att ett skolbibliotek för våra elever med svenska som andraspråk ska ha

  • bibliotekarier med tid för samarbete med lärarna och tid för att hålla biblioteket öppet under elevernas fria tid
  • ett gott bestånd av böcker på olika språkliga nivåer i svenska och som passar elever med olika intressen
  • klassuppsättningar och gruppuppsättningar av böcker som lärare vill använda i undervisningen
  • böcker på alla elevers modersmål
  • böcker på andra språk som undervisas i skolan
  • tillgång till lämpliga databaser, e-böcker, talböcker och andra former av digitala medier

3×3 lektioner med förberedelseklasser

på högstadiet har jag haft i veckan. Det blev lite grann om Astrid Lindgren, betydligt mer om ALMA-priset och så något ytterst elementärt om källkritik. Och så njöt jag av att få läsa bilderböcker högt, det är det allra roligaste man kan göra, tror jag. Läs om vad jag gjorde här!

Förskoleklasserna i skolbiblioteket

Vi har så olika förutsättningar i skolbiblioteken. Jag kan exemplifiera med förskoleklasserna.

Ibland möter jag frågor som ”Nu ska förskoleklasserna komma på biblioteksvisning, vad ska jag göra då?” från kollegor som har ansvar för skolbiblioteksverksamhet, men helt klart har mycket mindre tid än jag. De ska då ha sitt enda eller ett av få biblioteksbesök av förskoleklasserna.

På min skola har vi två förskoleklasser och för dem har jag avsatt 40 minuter vardera i veckan, med reservation för att det ibland ställs in när jag har ovanligt mycket annat för mig. Förra året var klasserna stora och då valde pedagogerna att komma i halvklass varannan vecka. I år kommer hela gänget, de är sådär 16 elever i varje klass.

De första besöken handlar mycket om var man ska ställa skorna, att få upp de gamla böckerna ur väskan och ner de nya, inte glömma jackan och så vidare. Vanor som ska befästas. Våra förskollärare jobbar också mycket medvetet med att forma barnen till elever. Sitt still under samlingen, titta på Cilla när hon pratar, inte peta på kompisarna etcetera. Jag läser oftast en bok högt och det gillar barnen. Sedan får de låna en eller två bilderböcker och ta med hem.

Bilderbokstrågen

Eleverna lär sig var böckerna står, hur man ställer tillbaka bilderböcker på rätt ställe och ord som författare och bilderbokskonstnär/illustratör. Lite allteftersom, medan vi läser och samtalar om böckernas innehåll.

Det behövs inget extra skojsigt alls, eleverna tycker om att komma till biblioteket och de gillar att lyssna till böcker och samtala om dem. Förskollärarna vet vilka elever som är på gång med avkodningen och ser till att de också lånar böcker på rätt nivå för att kunna träna.

Så bygger vi sakta på deras kunskaper om böcker och bibliotek, vi introducerar lite i taget. Nu i veckan pratade vi om vilka språk vi kan. Jag visade var böcker på deras modersmål och på engelska står i biblioteket och de fick möjlighet att låna även av de böckerna.

Tavlan, flera språk

Att besöka skolbiblioteket så ofta är bra på många sätt. Vi visar att läsning är en naturlig och stor del av skolarbetet, både för föräldrar och elever. Eleverna vänjer sig vid att regelbundet ta hem böcker, läsa dem och sedan lämna tillbaka dem – att ta ansvar helt enkelt. Förskollärarna får ibland upp ögonen för böcker som de inte tidigare känt till, när jag läser och samtalar om dem märker vi ofta att boken har ett innehåll som är angeläget för eleverna. Då väljer de ibland att fortsätta arbeta med just den boken efter biblioteksbesöket.

Dags att påminna om studiehandledningswikin

som vi startade för några år sedan och som sakta men säkert växer.

Här är länken till den!

I wikin samlar vi länkar till lärresurser på olika språk. Tanken är att elever som har andra modersmål ska kunna ta stöd i information på sina egna språk. Att ta del av förklaringar av till exempel ekvationer på sitt modersmål samtidigt som man läser det på svenska i skolan underlättar förhoppningsvis för många nyanlända elever.

De språk som finns i wikin är helt enkelt de som vi fått tag i länkar på. Vi prioriterar inte bort något språk, utan lägger till ett språk så fort som vi fått hjälp med att hitta lärresurser på det språket.

Så – tipsa elever och deras lärare, och är du själv språkkunnig så hjälp till att hitta bra länkar!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Klass 7-9B

har jobbat på med att skriva i somaliska Wikipedia, och i måndags publicerade de sina texter.

Därmed var detta lilla projekt avslutat, men efteråt träffades Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige och Tal Levinsky från Tensta bibliotek och i samtal med lärarna diskuterade de hur de skulle kunna samverka med ungdomar i vårt område för att stötta och uppmuntra dem att jobba vidare i somaliska Wikipedia.

Ett par dagar senare tog klassen dessutom och mejlade till PRAESA, de hade nämligen upptäckt att det inte finns någon text i engelska Wikipedia om PRAESA. Mejlet sändes till en av de representanter från PRAESA som besökte vår skola förra året. Och om han svarar att de inte vet hur man gör när man skriver i Wikipedia… så kan säkert vi hjälpa till!

Formuleringen i LGR11 om entreprenörskap brukar jag inte fundera så mycket över. Men jag har en känsla av att detta arbete som klassen gjort passar mycket bra in där.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Bild: Av Ealex39 [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons