Visar alla blogginlägg med kategorin:
Nyanlända

Jag läste om

Astrid Falks ambitiösa arbete med Inläsningstjänst på Bandhagens skola och har nu gjort ett mindre jobb i samma stil. Jag har sammanställt små affischer med olika böcker som finns i fulltext med ljud i Inläsningstjänst och som kan passa våra elever.

ILT 1

De här affischerna sitter mellan klassrumsdörrarna till två av våra förberedelseklasser på högstadiet. Andra klasser har fått reklam för andra böcker, jag kollar vad jag tror passar eleverna.

Till saken hör att Inläsningstjänst har en väldigt usel sökfunktion, jag och Lena Moser på Gärdesskolan försöker få företaget att förstå att de måste förbättra den. Så, dessa affischer behövs för att eleverna ska kunna hitta böcker att läsa. Förhoppningsvis funkar de även lässtimulerande.

Skolbibliotekarien och läsningen

Tidigare i höst föreläste jag på en konferens, Allas rätt till läsning, som Myndigheten för tillgängliga medier ordnade i Malmö. Konferensen spelades in av UR och föreläsningarna finns att titta på här.

Titta gärna även på de andra filmerna som spelades in från konferensen, det är mycket intressant där.

Gaimantröja

Studiehandledningswikin försvinner till sommaren

Under drygt fyra år har jag pysslat med ett försök att gemensamt samla länkar till webbplatser på olika modersmål, med syftet att elever ska kunna hitta undervisningsmaterial som stödjer deras lärande i svenska skolan. Intresset för wikin har varit stort bland lärare och bibliotekarier som möter nyanlända elever, men tyvärr är det väldigt få språkkunniga personer som har bidragit med länkar.

Studiehandledningswikin har funnits på Wikispaces som nu till sommaren stänger ner. Eftersom utvecklingen av Studiehandledningswikin aldrig riktigt har tagit fart så kommer jag inte göra mer än att låta den försvinna.

Jag har tagit en del kontakter med olika instanser som eventuellt på ett professionellt plan skulle kunna tänkas fortsätta arbetet med att samla utbildningsresurser på modersmål, jag har ju skött detta på min fritid. Men jag har inte fått något napp ännu.

Om ni brukar använda några av länkarna i Studiehandledningswikin så se till att spara dem nu innan sommaren!

UPPDATERING:

Länkarna från Studiehandledningswikin finns nu flyttade till en ny webbplats. Tack Peter Tingsholm Rydén!

https://sites.google.com/ulricehamn.se/modersmal/

Skolbiblioteken och eleverna med svenska som andraspråk

Den här texten är publicerad i Lisetten, tidning för Riksförbundet i svenska som andraspråk, i ett temanummer om Läsning och språkutveckling.

Det har länge funnits krav i styrdokumenten att det ska finnas skolbibliotek i alla skolor. I de reviderade läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan som gäller från i sommar står att rektor har ansvar för att ”skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens”. I den här artikeln föreslår Cilla Dalén hur ett skolbibliotek som stärker den språkliga förmågan hos elever med svenska som andraspråk kan tänkas vara.

Skolbiblioteken räknas till det allmänna biblioteksväsendet och lyder under Bibliotekslagen. Där står bland annat att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska genom att erbjuda dem böcker på olika språk och på lättläst svenska.

För att uppfylla lagen och skolans styrdokument krävs alltså att varje skola har ett skolbibliotek med böcker på elevernas modersmål och på svenska i olika svårighetsgrad samt en verksamhet där vi som arbetar i skolbiblioteken samarbetar med lärarna runt undervisningen.

Hittills har skolor haft möjligheten att i stället för eget skolbibliotek skriva ett samarbetsavtal med ett folkbibliotek, i de fall då de ligger omedelbart i närheten av varandra. Skolorna har betalat för tillgången till medier men måste nu även reglera hur verksamheten används i undervisningen. Jag vet inte hur detta kommer te sig i praktiken.

Medel till skolor fördelas efter behov och det är min mening att även skolbiblioteket bör få del av de extra pengar som förhoppningsvis tillkommer skolan när det finns elever med svenska som andraspråk. Framför allt nyanlända elever har behov av ett utökat bestånd av böcker, bland annat på modersmål, och det pedagogiska arbetet kräver mer tid för bibliotekarien, framför allt för att undervisningsgrupperna ofta är mindre.

Skolbiblioteken ska givetvis innehålla de böcker som behövs för undervisningen, bland annat grupp- och klassuppsättningar av titlar som lärare vill använda i undervisningen. Men här behöver skolorna samarbeta. I Stockholms stad har vi en fin resurs i Cirkulations­biblioteket, en gemensam samling med klassuppsättningar som lärarna kan låna ifrån.

Ett annat område som kräver gemensam satsning i kommuner är böcker på elevernas modersmål. Det är rimligt att på varje skola ha ett bestånd av böcker på de vanligast förekommande modersmålen, men har man språk som läses av några enstaka elever är det bättre att ha en gemensam depå i kommunen att låna ur. I Stockholm har vi Mångspråksbiblioteket som ger depositioner till skolbiblioteken så att vi kan tillhanda­hålla böcker på de allra flesta modersmål. I andra kommuner samarbetar skolbiblio­tekarierna direkt med varandra om mångspråksböcker, eller får tillgång till böcker genom folkbiblioteket.

Våra elever och lärare behöver också stöd med att hitta bra resurser förutom de medier vi tillhandahåller i biblioteket. Vi bibliotekarier ger tillgång till talböcker i Legimus till elever med lässvårigheter, informerar om de databaser och resurser som finns i skolan/kommunen och skannar av tips från kollegor runt om i landet. Sedan några år tillbaka sköter jag Studiehandledningswikin, en webbplats med länkar till lär-resurser på olika modersmål. E-böcker på olika språk tipsar Internationella biblioteket om på sin webbplats.

Bibliotekarier kan delta i undervisningen på olika sätt för att stötta utvecklingen av elevernas språkförmåga. Det är vanligt med kollegialt samarbete och även lärande mellan bibliotekarier och lärare runt läsning och boksamtal. Ibland är man två tillsammans i undervisningen, ibland delar man gruppen. I samarbete med lärarna kan vi också använda undervisningstid för bokprat, då vi presenterar böcker, eller genomför andra lässtimulerande aktiviteter. Genom skolbibliotekets närhet till elever och möjlighet att samarbeta med lärarna har vi goda möjligheter att även stötta elevernas fritidsläsning.

Det är viktigt för alla våra elever att läsa mycket även på fritiden och våra flerspråkiga elever behöver läsa både på svenska, modersmålet och andra språk de studerar i skolan. Fritidsläsningens betydelse för skolframgång poängteras i kunskapsöversikten ”Med läsning som mål” som finns tillgänglig på Kulturrådets webbplats. I sammanfattningen finns följande formulering:

”En omfattande studie som undersökt de kognitiva effekterna av lustläsning över tid pekar på att lustläsning på fritiden är av större betydelse för studieresultat än föräldrars utbildningsnivå. På liknande sätt har man kunnat peka på att läsengagemang i form av regelbunden fritidsläsning är viktigare för ungas läsförmåga än föräldrarnas yrkesmässiga status. Sammantaget finns starka argument för fri läsning som en effektiv social hävstång.”

I skolbiblioteken ska vi tillhandahålla litteratur som eleverna klarar att läsa på egen hand, utan stöd från lärare och kamrater. För våra nyanlända elever innebär det att det måste finnas många lättlästa böcker på svenska i biblioteket. Böckerna ska förstås inte bara vara begripliga utan också väcka elevernas intresse. Det finns flera bokförlag som specialiserat sig på lättläst litteratur; Elever som inte kommit så långt i sin läsutveckling på modersmålet kan behöva lättlästa böcker även på det språket. Parallellspråkiga böcker eller samma titel på flera språk öppnar för olika sätt att läsa och utveckla sitt språk.

På en del skolor finns även tillgång till e-böcker och inlästa böcker. Företaget Inläsningstjänst tillhandahåller förutom inlästa läromedel och studiestöd även en del lättläst litteratur inläst och i fulltext. Att få lyssna till en uppläst text kan vara ett stöd för eleverna som gör att de klarar lite svårare texter än annars, de får även möjlighet att lyssna till uttal av nya ord och fraser.

Biblioteket är inte bara en verksamhet och en samling medier utan även en lokal. När ett skolbibliotek är öppet och bemannat är det en form av läxhjälp. Skolbiblioteket är en bra plats för studier på egen hand och tillsammans med kamrater, och självklart hjälper vi bibliotekarier till så gott vi kan.

För att sammanfatta mina tankar anser jag att ett skolbibliotek för våra elever med svenska som andraspråk ska ha

  • bibliotekarier med tid för samarbete med lärarna och tid för att hålla biblioteket öppet under elevernas fria tid
  • ett gott bestånd av böcker på olika språkliga nivåer i svenska och som passar elever med olika intressen
  • klassuppsättningar och gruppuppsättningar av böcker som lärare vill använda i undervisningen
  • böcker på alla elevers modersmål
  • böcker på andra språk som undervisas i skolan
  • tillgång till lämpliga databaser, e-böcker, talböcker och andra former av digitala medier

3×3 lektioner med förberedelseklasser

på högstadiet har jag haft i veckan. Det blev lite grann om Astrid Lindgren, betydligt mer om ALMA-priset och så något ytterst elementärt om källkritik. Och så njöt jag av att få läsa bilderböcker högt, det är det allra roligaste man kan göra, tror jag. Läs om vad jag gjorde här!

Nöjd så här långt

Så, idag genomförde vi vår lilla konferens om samarbete högstadielärare-skolbibliotek runt digital kompetens som jag skrev om igår.

Det gick bra. Lärarna diskuterade i grupper efter min inledning och vi har nu bestämt ett område i Sv/SvA och engelska i årskurs 8, ett område i SO i årskurs 7 och ett område i NO i årskurs 9 som vi ska samarbeta om under nästa läsår. NO-gänget ville börja redan denna termin. Jag har fått veta när lärarna ska planera området och de vet att jag måste få vara med redan i planeringen.

Det var svårare med förberedelseklasserna. Hur kan man jobba med informationssökning och källkritik med dem? Både lärarna och jag är lite osäkra, men vi får pröva oss fram.

Nu gäller det för mig att hålla i detta, se till så att jag får vara med i planeringen och så får vi tillsammans utveckla något bra. Det kommer vi säkert att göra.

De tu har blivit ett

Vår skola f-9 har cirka 380 elever med f-6 i en del och 7-9 i en annan byggnad. Skolgårdarna ligger precis i anslutning till varandra med endast en gångväg emellan.

Vi har haft två skolbibliotek; för några år sedan var vi även två bibliotekarier men med krympande elevantal och därmed mindre pengar så tog skolledningen bort en av tjänsterna får några år sedan. Jag har de sista åren fördelat min tid mellan de båda bibliotekslokalerna. Men nu har vi flyttat ihop böckerna till ett bibliotek, skälet var att den ena lokalen behövdes till annat i samband med kommande renoveringar.

Nå – vad händer när man ska slå ihop två bibliotek?

Ja, först måste man gallra en massa böcker. Allt får inte plats. Tusentals böcker åkte i soporna, några skänktes bort. Enstaka lärare dök upp och förfasade sig, som alltid när det gallras böcker, men slutresultatet är ju att vi har ETT större och finare bestånd än tidigare.

Sedan måste man fundera över möblering. Det sker många olika saker i biblioteket. Det behövs studieplatser på lunchraster men också sköna ställen att sitta och slappa på. Det behövs samlingsplatser för lektioner med högstadieelever och en annan sorts samlingsplats när man ska läsa bilderböcker för en klass med förskolebarn. Dessutom var det inte riktigt läge att köpa en massa nytt eftersom även denna lokal ska renoveras så småningom.

Men jag tror det kommer funka bra. De flesta hyllorna är på hjul så de går lätt att dra åt sidan vid behov om man vill ställa stolar på olika sätt. Jag har köpt en vagn med småkuddar så de yngre eleverna kan sitta tätt och nära.

Jag har också fått tänka över sortering av böckerna och hylluppställningen. Med så stor spridning i ålder behöver man kunna hänvisa eleverna till de hyllor där böcker som passar just dem finns. Nu är Hcf, Hcg och Hc u separerade på olika ställen och lättlästa böcker är utbrutna ur varje kategori och uppmärkta. Jag var lite tveksam till hur detta skulle funka för de nyanlända högstadieeleverna eftersom de allra enklaste böckerna nu finns på flera olika ställen. Men de verkar nöjda, utbudet av lättlästa böcker har ju blivit väldigt mycket större. Flera nyanlända elever har redan suttit på lunchrasterna i soffan bland Hcf-böckerna och ljudat och läst.

Nu gäller det att få eleverna och personalen att känna sig hemma. Hittills har jag bara sett nöjda miner.

Många språk

Cilla

Dags att påminna om studiehandledningswikin

som vi startade för några år sedan och som sakta men säkert växer.

Här är länken till den!

I wikin samlar vi länkar till lärresurser på olika språk. Tanken är att elever som har andra modersmål ska kunna ta stöd i information på sina egna språk. Att ta del av förklaringar av till exempel ekvationer på sitt modersmål samtidigt som man läser det på svenska i skolan underlättar förhoppningsvis för många nyanlända elever.

De språk som finns i wikin är helt enkelt de som vi fått tag i länkar på. Vi prioriterar inte bort något språk, utan lägger till ett språk så fort som vi fått hjälp med att hitta lärresurser på det språket.

Så – tipsa elever och deras lärare, och är du själv språkkunnig så hjälp till att hitta bra länkar!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Flykt, resor och elevarbeten

Ibland känns det väldigt fint att lägga in böcker i bibliotekskatalogen. Det är när våra egna elever har gjort arbeten som slutat i böcker, och vi får några av dem till biblioteket. När man gör en katalogpost som beskriver en bok är det bra om man också tilldelar boken några ämnesord, och här valde jag flykt, resor och elevarbeten.

Våra berättelser bok

Det här är en grupp med nyanlända högstadieelever som har skrivit texter om sådant de vill berätta om. Flera berättar om sina resor till Sverige och då blir det är både dödsskjutningar, fullpackade bilar och rangliga båtar på Medelhavet. Andra har valt att skriva om musik eller lärare som de tycker om, och någon har skrivit en rent fiktiv och spännande historia.

Kanske kan man säga att boken på så sätt ger en bra bild av dessa ungdomars värld? Många av dem har varit med om fruktansvärda saker. Men de är också vanliga högstadieungdomar med ett nytt vardagsliv i Sverige och olika intressen.

Författaren Annelie Drewsen har varit med under bokens tillkomst och eleverna har också haft stöd av sina lärare Viveka Bergh och Shideh Hadjithomas.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Det är stort intresse

för hur skolan kan möta nyanlända, och därför blev jag ombedd att skriva detta ”debattinlägg” till Biblioteksbladet.

På eget bevåg deltog jag också i Skola365 och beskrev min bild av varför vi behöver mycket pengar på vår skola.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola