Visar alla blogginlägg med kategorin:
Nyanlända

De tu har blivit ett

Vår skola f-9 har cirka 380 elever med f-6 i en del och 7-9 i en annan byggnad. Skolgårdarna ligger precis i anslutning till varandra med endast en gångväg emellan.

Vi har haft två skolbibliotek; för några år sedan var vi även två bibliotekarier men med krympande elevantal och därmed mindre pengar så tog skolledningen bort en av tjänsterna får några år sedan. Jag har de sista åren fördelat min tid mellan de båda bibliotekslokalerna. Men nu har vi flyttat ihop böckerna till ett bibliotek, skälet var att den ena lokalen behövdes till annat i samband med kommande renoveringar.

Nå – vad händer när man ska slå ihop två bibliotek?

Ja, först måste man gallra en massa böcker. Allt får inte plats. Tusentals böcker åkte i soporna, några skänktes bort. Enstaka lärare dök upp och förfasade sig, som alltid när det gallras böcker, men slutresultatet är ju att vi har ETT större och finare bestånd än tidigare.

Sedan måste man fundera över möblering. Det sker många olika saker i biblioteket. Det behövs studieplatser på lunchraster men också sköna ställen att sitta och slappa på. Det behövs samlingsplatser för lektioner med högstadieelever och en annan sorts samlingsplats när man ska läsa bilderböcker för en klass med förskolebarn. Dessutom var det inte riktigt läge att köpa en massa nytt eftersom även denna lokal ska renoveras så småningom.

Men jag tror det kommer funka bra. De flesta hyllorna är på hjul så de går lätt att dra åt sidan vid behov om man vill ställa stolar på olika sätt. Jag har köpt en vagn med småkuddar så de yngre eleverna kan sitta tätt och nära.

Jag har också fått tänka över sortering av böckerna och hylluppställningen. Med så stor spridning i ålder behöver man kunna hänvisa eleverna till de hyllor där böcker som passar just dem finns. Nu är Hcf, Hcg och Hc u separerade på olika ställen och lättlästa böcker är utbrutna ur varje kategori och uppmärkta. Jag var lite tveksam till hur detta skulle funka för de nyanlända högstadieeleverna eftersom de allra enklaste böckerna nu finns på flera olika ställen. Men de verkar nöjda, utbudet av lättlästa böcker har ju blivit väldigt mycket större. Flera nyanlända elever har redan suttit på lunchrasterna i soffan bland Hcf-böckerna och ljudat och läst.

Nu gäller det att få eleverna och personalen att känna sig hemma. Hittills har jag bara sett nöjda miner.

Många språk

Cilla

Dags att påminna om studiehandledningswikin

som vi startade för några år sedan och som sakta men säkert växer.

Här är länken till den!

I wikin samlar vi länkar till lärresurser på olika språk. Tanken är att elever som har andra modersmål ska kunna ta stöd i information på sina egna språk. Att ta del av förklaringar av till exempel ekvationer på sitt modersmål samtidigt som man läser det på svenska i skolan underlättar förhoppningsvis för många nyanlända elever.

De språk som finns i wikin är helt enkelt de som vi fått tag i länkar på. Vi prioriterar inte bort något språk, utan lägger till ett språk så fort som vi fått hjälp med att hitta lärresurser på det språket.

Så – tipsa elever och deras lärare, och är du själv språkkunnig så hjälp till att hitta bra länkar!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Flykt, resor och elevarbeten

Ibland känns det väldigt fint att lägga in böcker i bibliotekskatalogen. Det är när våra egna elever har gjort arbeten som slutat i böcker, och vi får några av dem till biblioteket. När man gör en katalogpost som beskriver en bok är det bra om man också tilldelar boken några ämnesord, och här valde jag flykt, resor och elevarbeten.

Våra berättelser bok

Det här är en grupp med nyanlända högstadieelever som har skrivit texter om sådant de vill berätta om. Flera berättar om sina resor till Sverige och då blir det är både dödsskjutningar, fullpackade bilar och rangliga båtar på Medelhavet. Andra har valt att skriva om musik eller lärare som de tycker om, och någon har skrivit en rent fiktiv och spännande historia.

Kanske kan man säga att boken på så sätt ger en bra bild av dessa ungdomars värld? Många av dem har varit med om fruktansvärda saker. Men de är också vanliga högstadieungdomar med ett nytt vardagsliv i Sverige och olika intressen.

Författaren Annelie Drewsen har varit med under bokens tillkomst och eleverna har också haft stöd av sina lärare Viveka Bergh och Shideh Hadjithomas.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Det är stort intresse

för hur skolan kan möta nyanlända, och därför blev jag ombedd att skriva detta ”debattinlägg” till Biblioteksbladet.

På eget bevåg deltog jag också i Skola365 och beskrev min bild av varför vi behöver mycket pengar på vår skola.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Klass 7-9B

har jobbat på med att skriva i somaliska Wikipedia, och i måndags publicerade de sina texter.

Därmed var detta lilla projekt avslutat, men efteråt träffades Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige och Tal Levinsky från Tensta bibliotek och i samtal med lärarna diskuterade de hur de skulle kunna samverka med ungdomar i vårt område för att stötta och uppmuntra dem att jobba vidare i somaliska Wikipedia.

Ett par dagar senare tog klassen dessutom och mejlade till PRAESA, de hade nämligen upptäckt att det inte finns någon text i engelska Wikipedia om PRAESA. Mejlet sändes till en av de representanter från PRAESA som besökte vår skola förra året. Och om han svarar att de inte vet hur man gör när man skriver i Wikipedia… så kan säkert vi hjälpa till!

Formuleringen i LGR11 om entreprenörskap brukar jag inte fundera så mycket över. Men jag har en känsla av att detta arbete som klassen gjort passar mycket bra in där.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Bild: Av Ealex39 [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Somaliska wikipedia

är väldigt liten och det är synd – tillgång till information är viktigt!

Nu har jag tillsammans med SvA-läraren Annika och studiehandledaren och modersmålsläraren Yosuf dragit igång något som jag tror kommer bli spännande.

Eleverna ska få skriva i somaliska wikipedia!

I klass 7-9B på vår skola går ett gäng högstadieelever med ursprung i Somalia. De har varit här i upp tre år, men några är alldeles nya i Sverige. De flesta elever som kommer från Somalia har kort skolbakgrund, några har kanske inte gått i skola alls och en del får lära sig läsa när de kommer till vårt högstadium.

Genom det här arbetet kommer eleverna kunna träna de flesta av de förmågor som anges i kursplanerna för Svenska som andraspråk och för Modersmål och dessutom passar det in i skolans arbete med ALMA-priset.  Det kommer också bidra till att utveckla somaliska Wikipedia litegrand, och jag hoppas vi kan skapa ringar på vattnet så att fler somalier som utbildar sig i Sverige väljer att bidra till Wikipedia. Wikipedia som fri resurs för kunskaper har stor potential bland annat för fattiga länder.

Annika och Yosuf har redan pratat med eleverna om Astrid Lindgren, de håller också på att läsa Mio min Mio tillsammans. De har även tittat lite på Wikipedia, både svenska och somaliska tror jag, och läst en del av Nationalencyklopedins enkla artiklar för att vänja sig vid hur man brukar skriva i uppslagsverk.

Idag var jag med på ett par lektioner i klassen.

Den första timmen visade jag och pratade, medan Yosuf tolkade till somaliska så att alla skulle hänga med.

Det finns en Active Board i klassrummet så jag började med att projicera upp en bild på svenska Wikipedias startsida. Och så frågade jag eleverna vad de visste om Wikipedia. Att alla kan redigera och att man kan förbättra artiklar som redan finns, fick jag bums som svar. Efter lite prat kom vi också fram till att det är fakta som finns i Wikipedia, inte sagor. De visste också att den finns på många olika språk.

Vi tittade tillsammans på Wikistream, där man ser i realtid vilka redigeringar som görs i Wikipedia. Först lät vi den rulla med alla språkversioner och då gick det så fort att vi inte hann med. När vi valde endast svenska så gick det långsammare.

Vi jämförde också några uppgifter om vad som hände på svenska Wikipedia i januari jämfört med somaliska Wikipedia. Vi konstaterade att det varit över 98 miljoner sidvisningar i den svenska versionen och 376 000 i den somaliska. Slående var att 762 personer varit aktiva och redigerat i svenska Wikipedia under januari, men bara 8 i somaliska Wikipedia. Här kan våra elever alltså göra stor skillnad!

Det är svårt att skriva i Wikipedia när man går på högstadiet. Texten ska ha ett bra språk, det ska vara ett rimligt urval av fakta, den ska ha ordentliga källhänvisningar och man får inte använda upphovsrättskyddat material. Så vi planerar att skriva tillsammans! Yosuf får förstås kontrollera att språket blir bra, och klassen ska skriva texterna både på svenska och somaliska så att vi allihop kan känna oss nöjda med innehållet.

Men innan man kan börja skriva ska man samla information, och jag ville visa eleverna ett sätt att arbeta med detta. Vi ska skriva om Astrid Lindgren, ALMA-priset och PRAESA och jag valde att förebilda med att söka information om PRAESA eftersom det var svårast.

Jag öppnade ett dokument i Word, visade hur man sparar och började med att gå till ne.se och leta reda på texten om PRAESA. Vi läste tillsammans inledningen till artikeln, jag öppnade Lexin och vi använde det för att slå upp vissa ord och Yosuf hjälpte förstås till så det blev begripligt. Vi gjorde en lista på väggen med ord på svenska och somaliska. När vi läst ett stycke kopierade jag och klistrade in det i dokumentet, där jag först också hade sparat webbadressen. Sedan hoppade vi över ett svårtläst och rätt intetsägande stycke på mitten och så läste vi och kopierade över det sista stycket.

Ordlista

Därefter gick vi till ALMA-prisets webbplats och läste vad en del av vad de skrivit om PRAESA. Även där ägnade vi mycket tid åt några stycken men struntade i resten.

Efter elevernas lunchrast hade vi en lektion till då jag fick vara med. När jag kom till klassrummet var de redan igång med att gruppvis söka information om Astrid Lindgren och ALMA-priset. De använde NE:s enkla texter, ALMA-prisets webbplats och Saltkråkan AB:s webbplats om Astrid Lindgren. Eleverna jobbade ihärdigt med att förstå de delvis ganska svåra texterna, jag var mycket imponerad av hur fokuserade och envisa de var. Vi vuxna hjälpte till, och när eleverna frågade efter om det finns några böcker av Astrid Lindgren på somaliska så använde vi den här roliga kartan. Vi fick reda på att Pippi Långstrump finns på somaliska, och vi letade sedan reda på vad den heter genom att använda Internationella bibliotekets katalog.

Elever och dator

Innan lektionen var slut tittade vi tillsammans på artikeln om Mogadishu i somaliska wikipedia.  Den är lång och fin men saknar källförteckning. Vi tittade sedan på hur den sett ut när första versionen skrevs, år 2004, och följde sedan utvecklingen av artikeln några år framöver genom att klicka på de olika versionerna i historiken. Det gav en tydlig bild av att det blir bra när man hjälps åt!

Nu ska eleverna och lärarna tillsammans skriva artiklar på somaliska och med svensk översättning om PRAESA, ALMA-priset och Astrid Lindgren. Fortsättning följer efter påsk.

Tack Sara Mörtsell på Wikimedia Sverige som supportat mig i planeringen!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Det här är ingen bokblogg

men jag blev så himla glad när jag äntligen hittade böcker som passar för min många högstadieelever som är helt nya i Sverige.

Vilja

När lärare och elever läser tillsammans i klassrummet kan de jobba med alla möjliga böcker. De stöttar varandra på olika sätt i läsningen. Men eleverna vill läsa själva också, på lunchrasten i biblioteket eller hemma. Och om ordförrådet nästan är obefintligt på svenska, och kanske även våra skrivtecken känns ovana, då behövs det väldigt enkla böcker.

De här eleverna har tidigare ofta lånat bildordböcker för småbarn, såna där det är en massa bilder med ett ord till varje. Men nu kan jag alltså komplettera mitt bestånd i biblioteket med böcker som är gjorda för äldre barn, ungdomar och vuxna.

I de här böckerna från Vilja och de här från Nypon  förmedlas en berättelse via enbart bilder eller kompletterade med mycket korta meningar. Dessutom finns just det mina elever vill ha: ord som förklaras med en bild.

Klicka på en bok och sedan kan ni välja att provläsa!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Det finns inget bra sätt att sortera böcker

bara mer eller mindre dåliga!

Ungefär det var kontentan av första föreläsningen när jag började läsa biblioteks-& informationsvetenskap i Borås för sådär 10-15 år sedan.

Men ändå måste vi ju ställa böckerna någonstas i hyllorna. Vi vill att låntagare ska hitta de böcker som kan passa dem, att det ska se lockande ut och att det ska vara begripligt var olika böcker är placerade. Och att gallra böcker är viktigt; för de flesta är det inte inbjudande med fullpackade hyllor med intetsägande bokryggar.

Nu har jag gjort ett försök till uppryckning i högstadiebiblioteket. Syftet var framför allt att synliggöra de lättlästa böckerna, jag tror att de elever som sällan eller aldrig lånar en bok framför allt kan bli lockade av dessa böcker. Men när jag ändå var i farten så gick jag igenom all skönlitteratur och rensade bort många böcker som ingen har lånat på ett antal år.

Så här ser det ut nu:

Lättlästhyllan

Lättlästa böcker är indelade efter innehåll. Eleverna och jag har gjort skyltar till, kanske borde skyltarna placeras på något bättre sätt.

Träna svenskahyllan

I Träna svenska-hyllan finns böcker för elever som inte kan så mycket svenska än. På den översta hyllan med böcker som innehåller enstaka ord ser det ganska tomt ut. Jag har just upptäckt att Nypon förlag har en fin utgivning som skulle kunna passa här, men de flesta är utlånade. Jag måste köpa fler.

Skönlitteratur

De fulltjocka romanerna står rätt tätt i hyllorna, men en hyllrad i mitten är lämnad tom så jag kan fronta böcker. Kanske det ser tråkigt ut? Jag testar så här och får väl ändra så småningom om det känns trist.

Bilderböcker 7-9

Bilderböckerna ligger just nu på en hylla som blev över. Tror egentligen att jag borde placera dem tillsammans med grafiska romaner och serier.

Facklitteraturen får jag ta itu med någon annan gång. Även den behöver gallras och exponeras på ett bättre sätt.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Läsa parallellt på två språk

Skolbiblioteket tillhandahåller material för utbildningen, sådant som lärare och elever använder under lektionerna tillsammans.

Men vi har också material för att eleverna ska läsa och plugga mer på fritiden. En del av våra nyanlända elever på högstadiet lånar gärna parallellspråkiga bilderböcker, de tränar svenskan genom att läsa samma text på modersmål och svenska. Det funkar förstås bra även med utgåvor av samma bok på de två olika språken. Men de vanliga tjocka romanerna är nog lite övermäktiga för de flesta.

Samma bok på olika språk kan också användas i undervisningen! I våra förberedelseklasser kommer det ständigt nyanlända elever, så att ha samma bok på svenska och modersmål underlättar att kunna arbeta tillsammans med litteratur, även om några elever knappt kan någon svenska alls.

Därför är det glädjande att Nypon och Vilja förlag nu börjat översätta en del av sina lättlästa böcker till arabiska. Jag håller tummarna för att somaliska blir nästa språk!

9789175670973.jpg   9789175675305.jpg

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Ojojoj vad vi läser

på många språk!

De sista veckorna har jag gjort en drive i f-3 och pratat om vad bra det är att kunna många språk och att man förstås ska läsa på alla sina språk!

Och eleverna har entusiastiskt kastat sig över böcker på arabiska, somaliska, engelska, bengali, kurmanju, sorani, tigrinja, danska… och en hel hög med fler språk. Vi har många böcker på olika språk i våra skolbibliotek, och dessutom får vi låna depositioner från Mångspråksbiblioteket – det är fantastiskt!

Det är ett par språk som jag inte har kunnat få fram böcker på till eleverna. Idag stod för andra gången en liten trulig flicka och frågade efter böcker på hausa och jag var tvungen att säga att jag inte hade några.

Men nästa gång kommer jag att ha! För titta vad Nal’ibali länkade till på facebook: African story book en webbplats med böcker på massor av afrikanska språk!

Mångspåksböcker

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola